Allt du behöver veta om flygets klimatpåverkan

Som det pratas om flyget hörrni! I debatten sägs allt möjligt om flygets framtid – allt som hörs är tyvärr inte lika sant. Här bemöter vi några av de vanligaste frågorna. För visst är flyget ofta ett supersmidigt och snabbt sätt att resa men tyvärr är det också väldigt smutsigt.

1. Flyget står ju bara för ynka två procent av utsläppen av koldioxid i hela världen och i Sverige för en procent. De riktigt stora utsläppen kommer ju från sjöfarten/köttproduktionen/Kinas kolkraftverk/bilismen och så vidare...

Om flyget vore ett land så skulle det vara världens sjunde största sett till utsläpp. I de två procenten är inte effekten av utsläpp på hög höjd inräknad, då skulle siffran vara 4-5 procent av människans globala klimatpåverkan. Alla utsläpp behöver vara nere på nästan noll runt 2050 för att nå målen i den internationella klimatöverenskommelsen Parisavtalet, alltså även flygets. Flyget är en av de enskilda aktiviteter som orsakar störst utsläpp. Att flyget idag står för en så pass begränsad andel av utsläppen beror på att det är en väldigt liten del av jordens befolkning som flyger.

De inhemska svenska utsläppssiffrorna för flyget inkluderar bara inrikesresor, utrikesresorna är betydligt större och de som ökar. Som en jämförelse har utsläppen från svenskarnas internationella flygresor ökat med 61 procent sedan 1990. Samtidigt som Sveriges officiellt rapporterade utsläpp från alla sektorer minskat med 24 procent. Beräkningar från Chalmers och Naturvårdsverket konstaterar att svenskarnas totala flygresande orsakar lika stor klimatpåverkan som hela den svenska bilismen. Enligt forskare på Chalmers riskerar utsläppen från flyget att bli större än Sveriges totala officiella utsläpp redan år 2040 om inte effektiva styrmedel för klimatet införs.

2. Förr kanske flyget var en klimatbov, men med dagens supereffektiva flygplan blir ju inte utsläppen särskilt stora.

Det är såklart jättebra att flyget blir mer energieffektivt men effektiviteten äts tyvärr upp av ökat flygande. De internationella flygresorna har ökat med 130 procent mellan 1990-2014. Utsläppen fortsätter att öka och därmed också flygets påverkan på klimatet.

3. Men det är ju bara att byta till biobränsle i tanken, så är saken biff! 

Kort svar: Att blanda in biobränsle är ett steg i rätt riktning men produktionen och förbränning av biobränslen påverkar också klimatet. Flygets dubbla klimatpåverkan på hög höjd i form av bland annat vattenånga och kväveoxider, kvarstår dessutom vid användning av biobränsle. Vad som behövs är en kombination av bättre teknik, bättre bränsle och minskat flygande. Inte antingen eller.

Ett längre svar på den här frågan hittar du här.

 4. Men elektriska flyg då? 

Det vore ju fantastiskt med elektriska flyg, men när det gäller flyg i reguljär trafik med många passagerare kan elektriska flyg endast betraktas som en vision. För att det ska vara möjligt för ett flyg att lyfta från marken går det åt enorma mängder energi. Energitätheten i dagens flygbränslen är minst tio gånger högre än i de bästa batterierna i forskningslabben. 

Majoriteten av de flyg som kommer flyga år 2030 är i luften redan i dag. Det kommer dröja mycket lång tid innan sådan ny teknik blir kommersiellt tillgänglig för reguljär trafik i stor skala. Så visst är tanken om elektriska flyg lockande – men i dag bör de inte ses som en lösning på flygfrågan.

5. Varför är ni så negativa mot ny teknik, andra länder som till exempel Norge satsar ju på elektriska flyg nu, det är väl jättebra?

Det är vi inte. Vi är tvärtom positiva till satsningar på forskning och utveckling för hållbarhet. Det är en absolut nödvändighet att alla aktörer tar sitt ansvar för att lösa den akuta klimatkrisen och där är tekniska lösningar en viktig pusselbit. 

I Norge har det beställts ett tvåsitsigt flygplan som kan flyga en timme och har en räckvidd på 130 kilometer. Det är mycket viktigt att den här typen av satsningar sker, men det kommer ta lång tid innan det finns elektriska trafikflygplan på marknaden. Att fortsätta flyga på samma sätt som i dag, i väntan på tekniska lösningar är alltså inte hållbart. Det krävs större och snabbare förändringar för att flyget ska kunna minska sin miljöpåverkan. 

Det händer dessutom att debattörer använder sig av argument som är baserade på visioner och förhoppningar snarare än på faktiskt genomförbara lösningar. Vi är mycket positiva till ny teknik, men vill inte att visioner ska användas som en ursäkt för att inte sätta in åtgärder som ger effekt här och nu. 

6. Okej, men flygskatten då. Flyget ingår ju i EU:s utsläppshandel (ETS), varför ska det betala extra för sin klimatpåverkan?

Det stämmer att ingår flyget i ETS, men bara de flyg som startar och landar inom EU. Själva systemet fungerar i dag bristfälligt på grund av ett stort överskott på utsläppsrätter och priset motsvarar inte alls miljökostnaderna. Dessutom ingår bara utsläpp av koldioxid, inte flygets övriga utsläpp som också påverkar klimatet.

Som om det inte vore nog har nivåerna i utsläppshandeln ingen koppling till klimatvetenskapen eller Parisavatalet.

7. Fast klimatförändringarna är ju ett globalt problem, varför i hela friden ska vi ha en nationell skatt?!

Det finns ett beslut från FN:s flygorgan att minska utsläppen men det är alldeles för svagt. Tak sätts vid 2020 års nivå och endaste de utsläpp som överstiger den nivån ska kompenseras. Det finns alltså inga kraftfulla ansträngningar för att minska utsläppen. Avtalet är extremt långt från vad som krävs för att leva upp till Parisavtalet. Därför måste rika länder gå före och ta sitt ansvar för klimatarbetet.

8. Flygskatt kommer bara att försämra ännu mer för oss som bor på landsbygden och förstöra för näringslivet i norra Sverige. Hur schysst är det?

Motståndare till flygskatten får det ofta att låta som en skatt enbart på Norrlands- och Gotlandsresor men så är det naturligtvis inte. Den stora miljöpåverkan från flyget kommer från inrikesresor mellan de större städerna i södra Sverige och framförallt från utrikesresorna. Det är där skatten gör den stora miljönyttan och det är där de stora summorna skatt kommer att tas ut. Det viktiga är att det äntligen finns en skatt som gör att flyget får betala lite mer av sina miljökostnader. Enligt Naturskyddsföreningens beställda Sifoundersökning vill dessutom 73 procent av svenska folket ha en flygskatt, och det gäller så väl stadsbor som boende i glesbygden. I både norra och södra Sverige.

Näringslivet i stora delar av Sverige är beroende av en fungerande järnväg och idag har den stora brister som inte kommer kunna hanteras med liggande budget. Naturskyddsföreningen vill att intäkterna från en flygskatt ska gå till satsningar på järnvägen.

Medeltemperaturen vintertid har redan ökat mer än det globala genomsnittet i norra Sverige och snöperioden blir allt kortare. Det viktigaste för att skydda turismen i norra Sverige är att bevara den fantastiska naturen som tyvärr hotas av klimatförändringarna. Då är tåget det bästa alternativet.

9. Ja, men flygskatt kommer ändå inte ha någon klimateffekt, det kommer bara bli dyrare för dem som ändå måste resa.

När miljökostnader inkluderas i priset så ser människor mer av den verkliga kostnaden. Det ger naturligtvis effekt på vad människor väljer att lägga sina pengar på. I vissa fall kommer flygresor att väljas bort till förmån för något annat och det kommer minska flygets klimatpåverkan.

10. Ni pratar om höghöjdseffekten, vad innebär egentligen den?

Det betyder att utsläpp på hög höjd har en större klimateffekt än utsläpp som sker på marknivå. Flygets förhöjda klimatpåverkan beror främst på utsläpp av kväveoxider och vattenånga högt upp i atmosfären. Förbränning av fossila bränslen på hög höjd uppskattas leda till nästan dubbla klimateffekten jämfört med om förbränningen sker på marknivå.

Här finns mer information om höghöjseffekten. 

Också förbränning av förnybart bränsle ger en avsevärd höghöjdseffekt, det är dock oklart exakt hur stor effekten är jämfört med förbränning av fossilt bränsle. Forskare jobbar med att ta reda på det just nu. På grund av höghöjdseffekten går det alltså inte att lösa flygets klimatutmaning endast med förnybart bränsle. 

11. Okej, så finns det alltså ingen framtid alls för flyget i en hållbar värld?

Jo, vi kommer inte kunna ta bort flyget helt och hållet, men som flygandet ser ut i dag kommer det behöva minska avsevärt om vi ska nå våra nationella och internationella klimatmål.

Samtidigt har resande varit positivt för den ekonomiska utvecklingen och det har dessutom gett många människor stor personlig tillfredsställelse. Men det är viktigt att vara medveten om att de allra flesta människor på jorden aldrig åkt i ett flygplan. I själva verket är flygande förbehållet en liten andel av jordens befolkning som har mycket god ekonomisk situation. 

Klimatförändringarnas följder, som till exempel torka, översvämningar och kraftfulla stormar drabbar de fattigaste människor hårdast – alltså människor som inte själva flyger. 

I dag görs det lovvärda ansatser att minska flygets klimatpåverkan, men än så länge syns tyvärr inga tecken på lösningar för hur flyget skulle kunna göras hållbart i stor och fortsatt växande global skala.

12. En del väljer att sluta flyga för att minimera sina egna utsläpp, är det rätt väg att gå? 

Att välja bort flyget är ett mycket effektivt sätt att minska sitt privata klimatavtryck. Vi uppmuntrar alla att se över och minimera sina egna utsläpp – för att göra det spelar ofta flygresor en avgörande roll. Samtidigt vill vi inte moralisera kring enskilda individers val. Istället vill vi framför allt se politiska beslut som gör det lätt för medborgare att göra så klimatkloka val som möjligt.

13. Ni pratar om att det krävs politiska förändringar, vilka förändringar menar ni? 

En del av dagens miljöutmaningar bottnar i att flyget har särbehandlats på ett uppseendeväckande sätt. Flyget betalar inga bränsleskatter, inga energiskatter, inga koldioxidskatter, har undantag från moms och flyger ofta från offentligt subventionerade flygplatser. Det innebär att många av de kostnader som flyget orsakar inte syns på flygbiljetten. Det här gör att vi som kunder omöjligt kan se den egentliga kostnaden och göra rationella val utifrån det (inom nationalekonomin brukar den här typen av företeelse kallas för ett marknadsmisslyckande). Det här tycker vi ska förändras – flyget kan inte fortsätta behandlas med silkesvantar. 

Läs mer här om varför flyget är så billigt. 

En viktig reform är därför att alla flygsubventioner ska tas bort så att den som köper en flygbiljett kan se vad resan egentligen kostar, inklusive alla miljökostnader. En stor del av flygets gynnade ställning vad gäller beskattning är låsta i konventioner som kräver ändring av internationella avtal, medan andra saker, som subventionering av flygplatser kan reformeras lokalt.

Flygskatten är ett annat sätt att påverka. Den bör läggas på en nivå som motsvarar alla de subventioner som för närvarande finns, och därefter justeras i takt med att subventioner kan avskaffas.

14. Ni säger att flyget ska bära sina miljökostnader. Hur mycket menar ni att en flygbiljett ska kosta?

I mars 2018 kostar en flygresa tur och retur mellan Stockholm och Bangkok från cirka 6 500 kronor och uppåt, här har vi valt att räkna på ett direktflyg som kostar 10 070 kronor i dagsläget. Utrikesflyget är befriat från koldioxid- och energiskatter och från moms. Om flyget skulle betala sina miljökostnader skulle biljetten kosta:

Biljettpris inklusive, moms:12 588 kronor. 

Full koldioxidskattt: 2777 kr
Energiskatt:    2639 kr
Summa:            18003 kr

Skillnad mot i dag:    179 %

15. Okej, men om flygbiljetterna blir dyrare kommer ju inte alla ha råd att resa. Vill ni göra flygandet till en klassfråga?

När subventioner tas bort så görs tidigare osynliga kostnader synliga. Priset stiger alltså på den synliga prislappen (flygbiljetten) och sjunker på den osynliga (naturen och samhället). Det som samhället subventionerar betalas av alla, oavsett om de använder tjänsten eller inte. Den som har råd att köpa en flygbiljett i dag subventioneras alltså av alla samhällets invånare. Också de som inte har råd att själva flyga bidrar till att hålla flygbiljetterna billiga. Det är rättvisare att alla själva betalar kostnaden för sin egen flygbiljett.

Vi ska heller inte glömma att det endast är en liten andel av världens befolkning som flyger – majoriteten av världens befolkning har aldrig flugit. Sett ur ett globalt perspektiv är det därför svårt att kalla dyrare flygbiljetter för oss i den rika delen av världen för en klassfråga. Hur härligt det än är att resa till andra länder så är det ändå så att de som drabbas allra hårdast av klimatförändringarna är de som är fattigast i världen – alltså de som aldrig flyger.

Ställ krav på din politiker

Hjälp oss pusha på politikerna för en tuffare klimatpolitik. Ju fler vi är som kräver förändring desto större skillnad kan vi uppnå.