5 politiska förändringar som nya IPCC-rapporten måste leda till

FN:s klimatpanel IPCC:s nya rapport om världens markanvändning visar tydligt att jord- och skogsbruk ger stora klimatutsläpp som driver på klimatförändringarna. Naturskyddsföreningen listar de fem viktigaste politiska förändringar som måste hända nu.

FN:s klimatpanel IPCC släppte den 8 augusti en ny klimatrapport som heter Climate Change and Land. Den utvärderar hur jordens marker ska användas för att klimatmålen ska kunna nås och för att vi ska klara anpassningen till ett föränderligt klimat. Rapporten är en uppföljare till den uppmärksammade 1,5-gradersrapporten och släpps vid klimatpanelens möte i Genève i Schweiz. 

Markens funktioner är livsviktiga för mänskligheten och de hotas av klimatkrisen. Därför måste utsläppen ned. Rapporten gör tydligt att markanvändning som jord- och skogsbruk ger stora klimatutsläpp och att det driver på klimatförändringarna. För att klara av klimatkrisens alla utmaningar behöver vi skydda och återställa fler ekosystem.

Rapporten betonar också att den isfria markytan globalt är en knapp tillgång som måste förvaltas och brukas aktsamt. Ekosystem kan binda och lagra kol bort från atmosfären och det finns metoder som gör att till exempel matsäkerhet, klimatarbete och biologisk mångfald gynnas samtidigt, och dessa bör få större genomslag. Däremot varnar rapporten att storskalig produktion av kött och bioenergi behöver stora markarealer globalt vilket gör att de riskerar att motverka hållbar utveckling. 

Naturskyddsföreningen listar fem politiska förändringar som vi hoppas att rapporten leder till (utifrån rapportens slutsatser):

1. Den globala avskogningen måste avta
Viktiga ekosystem med stora kolförråd skövlas fortfarande på många håll i världen. Till exempel ökar avskogningen på ett oroväckande sätt i Brasilien under president Jair Bolsonaro. Utvecklingen leder till att klimatmålen blir allt svårare att nå och istället för att förstöras bör naturliga ekosystem skyddas och återställas om vill nå klimatmålen. IPCC noterar att viktiga marker nu måste skyddas bättre även för att klara av klimatutmaningen. Naturskogar binder upp till 40 gånger mer kol än skogsplantager vilket visar på värdet av att skydda och återställa just naturskogar. I och med IPCC:s rapport måste EU förstärka sitt arbete mot den tropiska avskogningen, så att europeisk konsumtion av skogs- och jordbruksprodukter inte ökar trycket på hotade skogsekosystem.

Läs mer: IPCC-rapporten Special Report on Climate Change and Land förväntas utgöra en karta för att navigera de negativa utsläppens synergier och målkonflikter.

2. Dags för negativa utsläpp
Utsläppen av växthusgaser har varit så stora de senaste århundrandet att även om radikala utsläppsminskningar görs idag så kommer planeten antagligen att värmas upp med 1,5 grader. Att bara minska utsläppen räcker alltså inte. För att ha en chans att begränsa uppvärmningen till under 1,5 grader, kommer världen behöva så kallade ”negativa utsläpp”, vilket IPCC uppmärksammade redan för ett år sedan i sin 1,5-gradersrapport och nu fördjupar.

Med negativa utsläpp menas sätt att binda och lagra koldioxid. Den enklaste metoden är så kallade naturliga klimatlösningar, vilket innebär att öka kolinlagringen i ekosystem genom att återställa eller skydda dem. IPCC:s allra flesta scenarier har utgått från att vi måste ha två tankar i huvudet inom det närmaste årtiondet – mänskligheten behöver minska de fossila utsläppen kraftigt och samtidigt skydda och öka naturliga kolsänkor, som binder kol. IPCC:s nya rapport stärker och konkretiserar det budskapet och visar att naturskogar, våtmarker och hållbart jordbruk hjälper till att skydda klimatet. 

Att bevara den biologiska mångfalden är därför en nödvändig dellösning på klimatkrisen för den skyddar och ökar ekosystemens årliga kolinlagring och det totala kollagret. Arbetet för hyggesfritt skogsbruk, skydd av skogar och våtmarker samt hållbart jordbruk – vilka kan skydda och öka kolförråd – kan alltså få ny kraft av IPCC-rapporten. Klimatpolitiken i Sverige och andra länder kan få mer fart när man också beaktar de möjligheter som kopplas till hållbar markanvändning.  

Läs mer: Science har publicerat en studie om värdet av återskogning globalt för att nå klimatmålen. 

3. Prioritera naturliga klimatlösningar
Om vi ska kunna nå negativa utsläpp finns det olika sätt att gå tillväga – det finns både så kallade naturliga klimatlösningar och teknologiska. Nu är det viktigt att vi prioriterar de naturliga klimatlösningarna eftersom det är det enklaste och tryggaste sättet att binda och lagra koldioxid.

Den mest pålitliga metoden för negativa utsläpp är fotosyntesen. När en ny skog växer ökar den sitt kolförråd år för år och då ökar kolinlagringen i hela skogslandskapet. Om man minskar avverkningen från skogen något och låter träden blir äldre kan kollagren bli betydligt större vilket också gynnar den biologiska mångfalden. Träd och mark binder och lagrar koldioxid och därför kan även återskogning eller återställning av skogslandskap ha stor klimatnytta. Naturliga klimatlösningar har alltså betydande potential att bidra till klimatanpassningen och kan dessutom stärka arbetet för att bevara den biologiska mångfalden. Till exempel ökad lövinblandning i de svenska skogarna kan öka ekosystemens förmåga att motstå torka och andra klimatförändringar.

De teknologiska lösningarna bär med sig stora frågetecken kring genomförbarhet och kostnader. Det planeras just nu stora satsningar på till exempel bio-CCS (bioenergi med Carbon, Capture and Storage), som innebär att bioenergin förbränns, koldioxiden fångas och lagras i geologiska lager. IPCC väntas notera att storskalig bio-CCS kräver väldigt stora markarealer för biomassaproduktion, vilket kan hota matsäkerhet och övriga FN:s hållbarhetsmål. I stor skala är de teknologiska lösningarna både dyra och riskfyllda.

De naturliga klimatlösningarna kan träffsäkert nå de negativa utsläpp som behövs för att nå 1,5-gradersmålet, om de kombineras med starka utsläppsminskningar. Men om vi skjuter upp de ambitiösa klimatåtgärderna stänger sig detta fönster. 

Läs mer: Ett antal internationella miljöorganisationer tog redan i fjol fram en rapport om de naturliga lösningarnas stora potential.

4. Utsläppsminskningar ska prioriteras framför kompensation
Klimatkompensation är till stor del markbaserat, som exempelvis plantering av skog. Enligt de flesta av IPCC:s klimatscenarier i 1,5-gradersrapporten måste inlagringen av kol i ekosystem öka redan från år 2020 för att 1,5-gradersmålet ska kunna nås. Målet i klimatarbetet är alltså inte längre nettonollutsläpp, utan en snabb utfasning av fossila utsläpp i kombination med betydande långvarig bindning och inlagring av kol. Detta betyder att nettonollutsläpp endast är ett stopp på vägen mot nettonegativa utsläpp inom en nära framtid. Klimatkompensation har hittills utgått från att kompensationen kan ersätta utsläpp, men i framtiden behövs alltså de negativa utsläppen för att nå själva klimatmålen. Fossila utsläpp kan därför knappast i fortsättningen kompenseras.

Utrymmet för nya utsläpp i atmosfären från överkonsumtion är helt enkelt slut och konsumtion kan därför inte rättfärdigas med klimatkompensation. Detta betyder att flygbranschens planer på utbredd kompensation inte är ett trovärdigt klimatsvar. Ekosystemens kolsänkor och kollager kommer att behövas för att nå utsläppsmål med negativa utsläpp och de måste få stöd av politikens styrmedel. Klimatkompensation ger i längden inte tillräckligt stöd för markbaserade klimatlösningar, vilket också bör vara politikens uppgift. Klimatkompensation behöver ersättas av utsläppsminskningar. 

5. Köttproduktionen måste minska kraftigt
IPCC:s nya rapport förväntas visa tydligt att produktionen och konsumtionen av kött bör minska betydligt. Köttproduktion kräver stora markarealer och är därför ett relativt ineffektivt sätt att producera näring. Därtill orsakar framför allt nötkreatur stora metanutsläpp. Eftersom köttkonsumtionen fortfarande driver på skogsskövling på många håll i världen är minskad köttkonsumtion ett första nödvändigt steg. 

Köttproduktionens stora anspråk på mark hindrar på många håll även återställandet av rika skogs- och våtmarker, vilket skulle ge klimatnytta. I den svenska debatten ställs ibland vegetariskt och ekologiska animaliska produkter emot varandra. Samtidigt visar forskningen att ekologisk produktion kopplat till vallbete kan ge en betydlig kolinlagring i landskapet, som på sikt i ett mångsidigt jordbruk även kan minska behovet av fossila gödningsmedel. Detta kräver dock en omprioritering av köttproduktionen där vallbetet ska dominera. Det positiva är att detta även ger bättre livskvalitet åt djuren och är viktigt för biologisk mångfald. Ekologisk animalieproduktion och mer vegetarisk kost behövs för alltså för välmående marker, vilket är viktigt både för klimatanpassningen och kolinlagringen. 

Sammanfattningsvis måste alltså köttproduktionen i världen minska kraftigt – samtidigt som den köttproduktion som finns måste ställa om till ekologisk eller motsvarande produktion. Antalet nötkreatur måste minska globalt. Det skulle innebära en satsning på kvalitet istället för kvantitet inom kött- och mjölkproduktion. En minskning av matsvinnet skulle också bidra till klimatarbetet.