Från paradisstrand till soptipp

En gång en av världens vackraste stränder. Nu liknar Hannbukten i Senegal en soptipp vid ett hav utan fisk. Plastinvasionen tillsammans med överfiske, klimatförändringar och förstörelse av korallrev, sjögräsängar och mangrove hotar att ta död på allt liv i världens hav. De lokala fiskarna höjer nu sina röster för att skydda livet i havet och det småskaliga fisket.

Hannbukten i Senegal fullt med skräp coh sopor.
Hannbukten i Senegal, en gång en paradisstrand, nu en förorenad soptipp vid ett hav utan fisk.
Artikel

Ett sökande efter fisk

Hannbukten i Senegal, en gång en kilometerlång paradisstrand, känd som en av världens vackraste stränder och ofta jämförd med Copacabana i Rio de Janeiro. Nu är den en av de mest förorenade i världen. Den vita sanden har ersatts av plastpåsar, skräp och miljöfarligt avfall. Här tömmer flera industrier sina avlopp rakt ut i bukten. Det har de gjort sedan 80-talet. Och det påverkar livet i havet och de lokala fiskarnas fångster har minskat drastiskt.

Ahmed Niang är samordnare vid det lokala rådet för småskaligt fiske och vill att regeringen ska ta sitt ansvar och se till att vattnet renas. Han berättar att det finns över 400 fiskebåtar i Hann-Bel-Air och att de flesta av dem numera måste åka långt bort i hopp om att finna fisk, ibland så långt som till Guinea-Bissau eller Sierra Leone. Den långa resan ökar riskerna då deras mindre båtar inte är gjorda för långa färder på öppet vatten.

Viktigt att skydda hotad resurs

Med hjälp av rapporten Voices from African Artisanal Fisheries hoppas det västafrikanska fiskenätverket CAOPA att de industriella föroreningarna och de andra problem som försvårar för livet i havet och det småskaliga fisket ska uppmärksammas. Ett minskat fiske har förödande effekter för kustbefolkningens mat och inkomstmöjligheter och hindrar en hållbar utveckling.

Hannbukten i Senegal är tyvärr bara en av alla de platser som drabbats. Nordsjöströmmarna för med sig tonvis med plastavfall till den svenska Bohuslänskusten. Hela 8 000 kubikmeter skräp spolas upp där varje år. Större plastskräp som hittas på stränder på västkusten i Sverige är oftast plastpåsar, delar av fiskeutrustning och delar av plastförpackningar.

Plasten – ett av många hot mot havet

Varje år produceras globalt cirka 300 miljoner ton plast*. Där människan lever, arbetar och semestrar, där finns det plastskräp. På de högsta av berg till de djupaste havsraviner finns plasten som också är det vanligaste skräpet på våra stränder. Haven fylls med avfall, framför allt plast som inte kan brytas ned på lång tid. En del av plasten, så kallade mikroplaster, är så smått så det inte går att se. Plasten hamnar i naturen och i haven eftersom vi människor inte har slängt den på rätt ställe.

Det är inte enbart plastinvasionen som hotar livet i våra världshav. Det mest överhängande hotet är överfisket som i dag fiskat ut 80 procent av världens fiskbestånd. Klimatförändringarna gör vattnet surare och då förstörs viktiga ekosystem. Olja- och gasutvinning och omfattande turism tär också det på havets resurser. Dessutom är skövling av mangrove för räkodlingar av tropiska jätteräkor (så kallade scampi) fortfarande ett problem som också det omgående behöver tas itu med.

Bli medlem – rädda havens liv

Älskar du också havets våg? Gör som 226 000 andra miljökämpar. Bli medlem för 24 kr/mån.