Livsfarlig situation för miljöförsvarare i Filippinerna

Filippinerna har blivit ett av världens farligaste länder för miljöförsvarare. Landets folkvalde president Rodrigo Duterte för en aggressiv politik som har lett till att tusentals personer dödats sedan 2016. Medarbetare på miljö- och människorättsorganisationer hotas och trakasseras och minst 48 miljöförsvarare mördades i Filippinerna under 2017. Nu har Filippinernas regering riktat strålkastaren mot det civila samhället och vår samarbetsorganisation Ibon Foundation.

Filippinernas president Rodrigo Duterte

Foto / Illustration:

Damir Sagolj-Pool/Getty Images
Artikel

För att förstå den brutala utvecklingen i Filippinerna behöver vi gå tillbaka till år 2016 när Rodrigo Duterte blev vald till president. Duterte var en känd politiker i landet redan innan presidentvalet. Under många år var han borgmästare i staden Davao, där han gjorde sig ett namn som en politiker som inte var rädd för att ta i med hårdhandskarna mot kriminalitet.

– President Duterte red till makten på en populistvåg, eftersom Filippinerna var i ekonomisk kris och människor längtade efter någon som kunde lösa deras problem.

Det säger Amy Padilla, verksamhetschef på vår samarbetsorganisation Ibon International, som är en systerorganisation till Ibon Foundation. 

Amy PadillaAmy Padilla, verksamhetsledare på Ibon International

Under sin presidentkampanj lovade Duterte att vidta kraftiga åtgärder mot de personer i Filippinerna som missbrukar droger eller är involverade i droghandel. I ett tal i maj 2016 sa han: ”Glöm lagar om mänskliga rättigheter. Om jag kommer till presidentpalatset ska jag göra samma sak som jag gjorde som borgmästare. Ni drogförsäljare, rånare och dagdrivare, ni borde ge er av för jag kommer att döda er.” 

– Duterte uppfattades av många som en frisk fläkt som gav hopp om förändring, minns Amy Padilla.

Kriget mot droger – ett blodbad av fattiga

Så i juni 2016 var det dags för val i Filippinerna. Rodrigo Duterte vann valet med 38 procent av rösterna. Den 30 juni installerades han som landets nya president och skred omedelbart till verket med att genomdriva sin politik. Han startade ett ”krig mot droger”, ett krig som hittills skördat tusentals dödsoffer. 

Enligt regeringens officiella siffror har 5 000 personer som säljer eller är beroende av droger dödats. Men miljö- och människorättsorganisationer menar att siffran är avsevärt högre och dessutom att många av de som mördats inte har något alls att göra med droger. 

– Kriget mot droger är inte ett krig mot droger, säger Amy Padilla bestämt. Det är ett krig mot fattiga, ett blodbad av fattiga människor. 

Människorättsorganisationer har uppskattat att mellan 20 000 och 30 000 personer har mördats. 

Utbredd straffrihet

Organisationen Human Rights Watch (HRW) har visat att polisen i Filippinerna upprepade gånger har mördat påstått drogmisstänkta personer men hävdat att de dödat i självförsvar. HRW menar också att polisen planterat ut vapen och paket med droger på offrens kroppar för att det ska se ut som de hållit på med narkotika. 

– De som dödas är nästan uteslutande fattiga människor, även barn och ungdomar, och de mördas ofta mitt i natten, säger Amy Padilla. Dödandet sker utan att någon straffas eller ställs inför rätta.

Hon berättar att de flesta som hittills mördats har bott i städer men att många också är jordbrukare och urfolk från landsbygden.

Även människorättsadvokater mördas utan att någon åtalas eller straffas, ett exempel är människorättsjuristen Benjamin Ramos som sköts ihjäl i november 2018.

– Det gör oss oroliga, säger Amy Padilla, för om till och med advokaterna mördas, vilka finns då kvar som kan försvara människorätts- och miljöförsvarare?

Kvinnor protesterar på internationella kvinnodagenKvinnor i Manila, Filippinerna protesterar mot president Dutertes politik på internationella kvinnodagen 2018. Foto: Jes Aznar/Getty Images

Allvarliga anklagelser mot Ibon Foundation 

Nu har regeringen påbörjat en smutskastningskampanj mot utvalda organisationer i landet, däribland Ibon Foundation. 

Dutertes regering beskyller Ibon Foundation och andra organisationer i landet för att vara ”kommunistiska frontorganisationer” och menar att de sprider falsk information för att misskreditera presidenten, anklagelser som Ibon Foundation menar är helt grundlösa

President Duterte är inte främmande för att beskylla personer och organisationer som arbetar med miljö och mänskliga rättigheter för fabricerade brott och misstänkta aktiviteter. Förra året satte den filippinska regeringen bland annat upp FN:s särskilda rapportör för urfolks rättigheter på en lista över misstänkta terrorister, tillsammans med ett flertal miljö- och människorättsförsvarare. 

– Den filippinska regeringen hävdar att vi i Ibon får pengar från Europa som vi ger till rebeller som mördar urfolk och jordbrukare, säger Amy Padilla. Det är en fruktansvärd lögn! Ibon har varit väldigt framgångsrika i att lyfta sanningen om den ekonomiska situationen i landet. Det är förmodligen därför regeringen nu försöker stämpla oss som terrorister och stänga ner vår verksamhet.  

Urfolk bland de mest utsatta

Ett troligt skäl till att miljöförsvarare och miljöorganisationer i landet ses som hot är att de kämpar för att skydda miljön i områden som är rika på resurser – resurser som regeringen vill utvinna för att få in intäkter. Detta berör också landets urfolk, som utgör 12-15 procent av Filippinernas befolkning, berättar Sonny Africa, verksamhetsledare på Ibon Foundation.

Sonny AfricaSonny Africa, verksamhetsledare på Ibon Foundation. Foto: Carl-Axel Fall

– Den största utmaningen för urfolk här på Filippinerna är samma som för många andra urfolk i världen, säger Sonny Africa. De lever i områden som är rika på resurser, så som mineraler eller färskvatten. Vi på Ibon Foundation arbetar tillsammans med urfolksorganisationer som gör motstånd mot företag som vill utvinna resurser på mark där urfolk bott sedan urminnes tider. Deras kamp mot gruvor, dammbyggen, plantage med mera är inte motstånd mot den typen av utveckling utan mot att tvingas flytta.   

Nu ses många av Filippinernas urfolk som hinder för utvecklingen i landet. Det gör Amy Padilla orolig: 

– De personer vi är mest oroliga för är de som är medlemmar i organisationer vi arbetar tillsammans med: urfolks-, jordbruks- och kvinnoorganisationer. De personerna löper större och större risk att helt enkelt bli skjutna, säger hon och fortsätter: 

– Vi ser att det som händer här är en del av en global trend. I många länder pratar man nu om ett minskande utrymme för det civila samhället. Men här finns det inte ens kvar något utrymme som kan minska!

Om Ibon Foundation och Ibon International

Ibon Foundation har funnits i 40 år och forskar om sociala och ekonomiska frågor som de försöker förklara på ett lättförståeligt sätt. De arbetar tätt med andra civilsamhällesorganisationer i Filippinerna, så som urfolks-, jordbruks- och kvinnoorganisationer. Naturskyddsföreningen har samarbetat med Ibon Foundation sedan 2013.

Ibon International arbetar främst med kapacitetsutveckling av det civila samhället för demokrati och människors rättigheter och med frågor som rör klimaträttvisa, handel och utvecklingssamarbete. Naturskyddsföreningen har samarbetat med Ibon International sedan 2018.

Globala nyhetsbrevet

Följ oss och vårt globala arbete med natur och miljö.