Plastfritt hav

Våra hav fylls av plast. Om det fortsätter som idag kan haven innehålla mer plast än fisk i framtiden.
Därför behöver vi en ny plan för plast!

Matförpackningar, flaskor, plastpåsar, fiskenät och fibrer från syntetkläder. Varje år skadas mängder av djur av plasten i havet. Valar, sälar, sjöfåglar, sköldpaddor och många andra djur fastnar i skräpet och drunknar, svälter ihjäl eller skadas svårt. De djur som äter plastskräp kvävs eller får inre skador, och plastbitarna kan ge dem en falsk mättnadskänsla som gör att de svälter. 

Många fiskar och andra havsdjur misstar riktigt små plastbitar, mikroplaster, för plankton. Vi människor befinner oss överst i näringskedjan. Hur vi påverkas av att äta djur som i sin tur har ätit plast finns det ännu inga studier på. 

Varifrån kommer plasten i havet?

En stor del av den plast som hamnar i havet är engångsförpackningar och plastpåsar. Majoriteten av allt skräp som finns i havet har slängts på land och förts till havet med regnvatten, vindar och floder. I havet sönderdelas plastskräpet långsamt till mindre delar och blir till slut till så kallade mikroplaster, som inte bryts ned på flera hundra år och som är nästintill omöjliga att fånga upp. Förlorade fiskeredskap, som nät av nylon, sönderdelas också till mikroplaster. Men innan de har sönderdelats flyter näten runt som dödsfällor för djur, så kallade spökgarn. 

Mikroplaster spolas dessutom ut i haven från våra reningsverk. Tyger av syntetmaterial, som fleecefiltar och kläder av polyester och akryl, släpper mikroplaster när de tvättas. Dessutom innehåller vissa hygienprodukter tillsatt mikroplast. Bland annat kan det finnas plast i peeling, tandkräm och smink. 

Det mesta av dessa plastpartiklar fångas upp av reningsverken och hamnar i slammet. En del av detta slam sprids som gödsel på oekologiska åkrar, resten används som fyllnadsmaterial. Men 10-30 procent av plastpartiklarna passerar genom reningsverkets filter och hamnar i haven. Varje år spolas uppskattningsvis cirka 15 000 miljarder plastpartiklar ut i haven från svenska avlopp. Där blir de kvar i hundratals år, kanske mer. ​​

Plastens väg från din kräm till din tallrik

På land kommer en stor andel av mikroplasterna från nötning av bildäck. Hur mycket av de partiklarna som når haven finns det idag ingen forskning om, men det mesta hamnar i vägrenarna. Bildäck återanvänds ofta i konstgräsplaner, som i sig läcker mikroplaster. Hur plasten som hamnar i jorden påverkar ekosystemen finns det inte heller någon forskning om i dagsläget. 

En ny plan för plast

Plast är på många sätt ett bra material. Det är lätt, billigt och har flera användningsområden där den är svår att ersätta, till exempel i sjukhusmateriel, datorer och bilar. 

Men mycket av den plast som används idag används i onödan. Vi vill minska mängden onödig plast i samhället och öka återvinningen av plast. Idag tillverkas stora mängder svårnedbrytbar plast av råolja, som ofta bara används en gång innan den bränns upp och bidrar till klimatpåverkan – eller hamnar i naturen. Därför behöver vi en ny plan för plast. 

Plasten måste in i den cirkulära ekonomin där allt vi tillverkar i högsta möjliga grad återanvänds eller återvinns och ytterst lite slängs och eldas upp. Plaster i hygienprodukter måste förbjudas och plastfibrer från textil effektivt fångas upp av tvättmaskiner och reningsverk innan de når haven. 

I vår rapport Rätt plast på rätt plats ger vi en övergripande bild av plastproblematiken och presenterar en mängd förslag på hur samhället kan plastminimera och förbättra återvinningen av plast, så att våra hav i framtiden blir plastfria. 

Sjöborre som drabbats av plastgaffel

 Några av våra krav på politikerna är:

1.  Mer pengar till forskning. Så att vi ökar kunskapen om hur plast i naturen påverkar djur och människor.

2.  Mer pengar till innovation och design. Så att vi hittar effektiva sätt att få in plasten i den cirkulära ekonomin.

3.  Bättre återvinning. Så att mer plast samlas in och blir till nya produkter.

4. Tekniska lösningar för tvättmaskiner. Så att plastfibrer från syntetiska kläder inte spolas ned i avloppen. 

 

Du kan också hjälpa till. Läs om hur vi tillsammans kan slåss mot plasten i havet.