Rätt plast på rätt plats – vägen till ett mer hållbart samhälle

Hur kommer vi till bukt med de miljöproblem som plast orsakar och vilken roll ska plasten spela i ett hållbart samhälle? Det är de två frågorna som vår rapport Rätt plast på rätt plats tar upp.

Vi har alla sett plastskräpet i skogen, på stranden, i vattnet. Men de pyttesmå plastbitarna som vi inte ser är minst lika vanliga i naturen. Och hur plast som sönderdelas påverkar haven, djuren och ekosystemen vet ingen. Vår rapport Rätt plast på rätt plats går på djupet om plastens miljöpåverkan, och hur vi ska ta oss till en mer hållbar plastanvändning. 

Plast i naturen

Plasten finns på de högsta bergstopparna och i de djupaste havsbottnarna. Valar, fiskar och fåglar kan fastna i plastskräp och skadas, eller drunkna. Plasten finns också inuti djur. Ett exempel är stormfåglar i Nordsjön, där forskare har hittat plastbitar i 94 procent av undersökta de fåglarna. Det finns fler uppseendeväckande siffror:

  • Av de cirka 300 miljoner ton plast som årligen produceras i världen antas några procent, mellan 5 och 13 miljoner ton, hamna i naturen.
  • 60 triljoner plastpartiklar fångas upp i Sveriges reningsverk och hamnar i slam, som sprids på våra åkrar. Därifrån kan de komma in i maskar och andra levande organismer. 
  • Ytterligare 15 triljoner plastpartiklar fångas inte upp i reningsverken, utan tar sig vidare ut i våra vattendrag.  
  • Syntetisk textil släpper ut mycket mer plastfibrer än vad man tidigare trott. Varje gång du tvättar ett kilo akryltyg (till exempel en stickad tröja, mössa och vantar) frigörs 120 000 fibrer.
  • Ju närmre man kollar, desto mer mikroplast hittar man. En sil med 20 mikrometers hål fångar upp 2 500 gånger mer än en sil med 300 mikrometers hål.

Något vi vet mindre om är vilken påverkan plasten har när den långsamt bryts ner i mindre och mindre partiklar i naturen.

Plasten kommer ut i naturen dels för att vi människor slänger den där, men också på grund av slitage av bildäck, konstgräsplaner, tvätt av syntetiska textilier, innehåll i kosmetika, och från fiskeutrustning som hamnar i haven. Det är med andra ord uppenbart att vi inte tar hand om plasten på rätt sätt.

En mer hållbar plastanvändning

I dag tillverkas stora mängder svårnedbrytbar plast av råolja, som oftast bara används en gång och sedan antingen bränns eller hamnar i naturen. Så kan vi inte ha det. Det är en alldeles för stor användning av icke-förnybara naturresurser och det kan påverka naturen på sätt som vi inte känner till.

Användningen av plast måste minska och ersättas av andra material där det går. Det finns områden där plast är oumbärligt, som i modern teknologi, men i många förpackningar och användningsområden kan plast bytas ut mot mer hållbara alternativ. Plasten som produceras behöver återanvändas, för att spara på energi och minska påverkan på miljön. 

Vi behöver också smartare designlösningar, där mindre plast används i förpackningar och produkter. Främst mindre svårnedbrytbar plast, eftersom det är den som påverkar naturen mest.

Dessutom måste vi ta till vara den plast som redan finns och tillverka nya plastprodukter av den. Det låter kanske självklart, men faktum är att vi är långt från det målet. Kunskapen om vad en plastprodukt innehåller följer inte med från producenten, så när plastprylen är färdiganvänd vet ingen vad som finns i materialet. 

Dock kan plast oftast inte återvinnas och användas igen lika många gånger som glas eller metall, utan det blir ständigt en försämring av plastens egenskaper och därför används den till mindre krävande produkter. Som exempel kan PET-flaskor användas för att göra polyester-fleece, men polyester-fleece kan inte återanvändas till att göra PET-flaskor.

All plast är inte dålig. Den ska användas på rätt ställe där den ger fördelar och plasten ska materialåtervinnas i så hög utsträckning som möjligt. Som samhälle behöver vi en förändring i hur vi ser plast. Från ett slit och släng-material till en resurs som kan användas flera gånger.

Så här kan vi förbättra plastanvändningen:

  • Mängden plast som används måste minska, framför allt bland engångsartiklar och förpackningar.
  • Det behövs en rejäl satsning på forskning kring hur svårnedbrytbar plast påverkar miljön, samt hur det i förlängningen påverkar  människor.
  • Det behövs en stor investering i innovationsstöd för att få in plasten i den cirkulära ekonomin.
  • Höga krav ska ställas på att farliga kemikalier inte får följa med i materialåtervinningen.
  • Inga tillstånd ska ges för användning av förbjudna ämnen i återvunnen plast.
  • Innehållsdeklaration ska finnas för alla varor och material, och den ska följa med i alla led fram till avfallshanteringen. 
  • Målet för andelen materialåtervunnen plast behöver öka från 30 procent idag till 60 procent år 2025.
  • Materialåtervinningen ska förenklas genom att endast ett fåtal plastsorter tillåts, med väl definierade krav för tillsatsämnen.
  • Ett långsiktigt mål ska sättas upp för materialåtervinning av alla varor, till samma nivå som för bilar: 95 procent.
  • Krav ska ställas på teknik i tvättmaskiner som kan avskilja textilfibrer innan vattnet sköljs ut i avloppet. Tvättmaskinerna ska poängsättas för deras reduktion av fibrer och mikroplast, på samma sätt som för energianvändning och ljudnivå.
  • Slamspridning bör upphöra snarast, och utveckling och införande av system och tekniker för att återföra växtnäring utan spridning av miljögifter och mikroplaster ska påskyndas. 

Ge bort en julgåva till haven!

Välj havet i jul. Ge bort en julklapp till någon i jul. Julgåvokort ingår.