Den globala uppvärmningens konsekvenser

Det talas ofta om hur viktigt det är att hålla temperaturökningen under två grader – det så kallade tvågradersmålet. Men vad händer egentligen vid denna magiska gräns? Det korta svaret är: en hel del. Faktum är att förändringarna är dramatiska redan vid betydligt lägre temperaturökningar. Här har vi sammanställt vad forskningen säger om klimateffekterna vid olika mycket uppvärmning.

I takt med temperaturhöjningen ökar också risken för torka och vattenbrist.

1-gradersvärlden

Den här världen lever vi i just nu. Det innebär att dagens globala medeltemperatur har ökat med drygt en grad jämfört med förindustriell tid. I Arktis, som norra Sverige tillhör, går uppvärmningen dubbelt till tre gånger så snabbt och medeltemperaturen där har redan ökat med över 2 grader. Den ökade temperaturen har redan fått tydliga effekter runt om i världen. Några av dem är:

  • I Arktis har havsisens utbredning, mätt i september varje år, minskat med cirka 13 procent per årtionde sedan 1979. Då isen smälter absorberar det mörka vattnet som bildas mer av solinstrålningen, vilket påskyndar avsmältningen ytterligare.
  • Värmeböljor har blivit vanligare i medelhavsområdet och Mellanöstern.
  • Torka och akut vattenbrist är ett alltmer utbrett problem bland annat på Afrikas horn och i Sydafrika.
  • Översvämningar, lerskred och regnstormar har blivit vanligare i bland annat Anderna och Himalaya.
  • Den genomsnittliga havsytan har redan höjts med cirka 20 centimeter, vilket gör det lättare för stormfloder och orkaner att nå längre in över land med stora vattenmassor.
  • Korallblekning slår ut korallrev jorden runt i stor skala. Dödligheten har varit mer än 50 procent för tidigare friska korallrev i det stora Barriärrevet utanför Australiens kust.
  • Fyra femtedelar av alla ekologiska system på jorden påverkas redan i någon mån av klimatförändringar.

Här kan du läsa mer om hur varför klimatet förändras.

En 1,5 eller 2 grader varmare värld

Vid klimattoppmötet i Paris 2015 kom världens länder överens om att hålla temperaturökningen väl under två grader, med sikte på att begränsa den till 1,5 grader.

En rapport från FN:s klimatpanel IPCC har gjort det tydligt att två graders uppvärmning inte en säker nivå, och vi måste göra allt vi kan för att klara det skarpare målet om 1.5 grader.

Men även om vi lyckas med det kommer konsekvenserna i världen vara stora. Några av de effekter som den samlade forskningen slår fast kommer att inträffa  vid en uppvärmning på 1,5 till 2 grader är:

Värmeböljor: Omkring 14 procent av världens befolkning kommer att utsättas för extrema värmeböljor minst en gång vart femte år om medeltemperaturen ökar med 1,5 grad. Överstiger temperaturökningen två grader kommer över en tredjedel av världens befolkning (37 procent) att utsättas för samma risk. Det innebär att stora delar av till exempel Indien och Arabiska halvön blir obeboeliga utan hjälp av luftkonditionering under en stor del av året.

Torka och vattenbrist:  I takt med temperaturhöjningen ökar också risken för torka och vattenbrist. Medelhavsområdet är ett av de områden som riskerar att drabbas. Om vi lyckas begränsa uppvärmningen till 1,5 – 2 grader beräknas det bli mellan 10 och 17 procent torrare där än det är i dag. Det gör det svårt att bedriva jordbruk i de redan i dag torrare delarna av medelhavsområdet. Lokalt, inte minst i Afrika, kan skördeminskningarna bli mycket större än så. De stora vetebältena i USA och Ryssland är också sårbara för ökad torka.

Översvämningar: Monsunerna i Sydasien beräknas bli starkare, med mer och kraftigare regn. Om medeltemperaturen ökar med 1,5 till 2 grader beräknas monsunregnen öka med 7 till 10 procent.

Mer regn leder i sin tur till kraftigare översvämningar. Globalt beräknas omkring två miljarder människor beröras av översvämningar år 2050, jämfört med drygt 500 miljoner i dag.

Stigande havsyta: Det kan låta som en ganska liten förändring, men en sådan höjning skulle göra att omkring en tiondel av Bangladesh skulle hamna under vatten. 

Det finns också studier som talar om en betydligt kraftigare havsytehöjning, upp till två meter på hundra år. Hur mycket det faktiskt blir beror till exempel på så kallade tröskeleffekter, ifall kritiska värden kommer att överstigas som gör att jorden kan bli självuppvärmande.

Havsytehöjningen gör dessutom kuster mer sårbara för översvämning från höga tidvatten, stormar och orkaner. Låglänta delar av kuststäder, som Calcutta och Bombay i Indien eller Miami och New York i USA, kan periodvis komma att läggas under vatten.

Döda korallrev: Korallreven är mycket känsliga för temperaturförändringar och riskerar att försvinna helt och hållet. Vid 1,5 graders uppvärmning riskerar 90 procent av världens korallrev att helt försvinna. Vid två graders uppvärmning hotas alla världens korallrev, så mycket som 99 procent kommer att försvinna. Därmed hotas också alla de arter som lever i och kring korallreven.

Förändrade ekosystem: Många av världens ekosystem kommer inte att kunna anpassa sig till ett förändrat klimat när uppvärmningen går så fort som den gör. Istället riskerar de att omvandlas till helt nya typer av områden. Ett ekosystem som pekas ut som särskilt känsligt för detta är den boreala skogen i Nordeuropa, alltså den gran-och tallskog som vi har mycket av här i Sverige. 

Minskade skördar: Torka och vattenbrist kommer att leda till minskade skördar i stora delar av världen. Vid två graders temperaturökning beräknas majskördarna i tropiska områden minska med 7 procent. Det låter kanske inte som så mycket, men med tanke på att jordens befolkning samtidigt kommer att öka kommer det att få förödande konsekvenser. l. 

Klimatflyktingar: Redan i dag tvingas mellan 15 och 20 miljoner människor om året att överge sina hem på grund av väderrelaterade naturkatastrofer. Antalet hemlösa efter extrema väderhändelser förväntas öka kraftigt i ett varmare klimat. Många människor bor i dag i sårbara områden, och antalet ökar i takt med att allt fler bosätter sig i låglänta kustområden och sårbara städer i fattiga länder.

 

Bortom två graders uppvärmning

Bortom två graders uppvärmning väntar ännu större effekter av klimatförändringarna. Vid en så kraftig temperaturökning sätter jorden själv igång processer som förvärrar uppvärmningen ännu mer, så kallade feedbackloops. En högre temperatur gör till exempel att det blir mer vattenånga i atmosfären, vilket förstärker uppvärmningen ytterligare eftersom vattenånga fungerar som en växthusgas.

Ökade utsläpp av metan från tinande permafrost och havsbottnar samt minskat upptag av koldioxid i haven kan trigga igång en skenande växthuseffekt, bortom mänsklig kontroll. För tillfället är vi på väg mot en värld som är minst tre grader varmare.

Tre till fyra graders uppvärmning skulle innebära en värld så förändrad från dagens verklighet att det skulle vara förödande för merparten av jordens ekosystem och kanske slutet för den mänskliga civilisationen.

Tid för förändring

Med de åtgärdsplaner som världens länder presenterade vid Parismötet hamnar vi på minst 3 graders temperaturökning till år 2100. 

Planerna ska dock anpassas och förhoppningsvis skärpas vart femte år.

Utmaningarna är minst sagt många, och svårigheterna stora. För att kunna begränsa uppvärmningen till 1,5 grader måste utsläppen globalt minst halveras till 2030 och nå nära noll absolut senast 2050. Det finns med andra ord ingen tid att förlora. Varje tiondels grad som vi lyckas undvika genom minskade utsläpp kan vara avgörande för hur människor och växt- och djurlivet drabbas. Det minsta politikerna göra är att hålla vad de lovat i Parisavtalet.

Bli medlem - För en bättre värld

Var med och verka för en stark global miljörörelse.