Den globala uppvärmningens konsekvenser

Det talas ofta om hur viktigt det är att hålla temperaturökningen under två grader – det så kallade tvågradersmålet. Men vad händer egentligen vid denna magiska gräns? Det korta svaret är: en hel del. Faktum är att förändringarna är dramatiska redan vid betydligt lägre temperaturökningar. Här har vi sammanställt vad forskningen säger om klimateffekterna vid olika mycket uppvärmning.

I takt med temperaturhöjningen ökar också risken för torka och vattenbrist.

1-gradersvärlden

Den här världen lever vi i just nu. Det innebär att dagens globala medeltemperatur har ökat med drygt en grad jämfört med förindustriell tid. Den ökade temperaturen har redan fått tydliga effekter runt om i världen. Några av dem är:

  • I Arktis är havsisens utbredning ungefär 20 procent mindre än genomsnittet för 1981-2010. Det mörka vattnet absorberar mer av solinstrålningen, vilket påskyndar processen ytterligare.
  • Värmeböljor har blivit vanligare i medelhavsområdet och Mellanöstern.
  • Torka och akut vattenbrist är ett alltmer utbrett problem bland annat på Afrikas horn och i Sydafrika.
  • Översvämningar, lerskred och regnstormar har blivit vanligare i bland annat Anderna och Himalaya.
  • Den genomsnittliga havsytan har redan höjts med cirka 20 centimeter, vilket gör det lättare för stormfloder och orkaner att nå längre in över land med stora vattenmassor.
  • Korallblekning slår ut korallrev jorden runt i stor skala. Dödligheten har varit mer än 50 procent för tidigare friska korallrev i det stora Barriärrevet utanför Australiens kust.
  • Fyra femtedelar av alla ekologiska system på jorden påverkas redan i någon mån av klimatförändringar.

Här kan du läsa mer om hur varför klimatet förändras.

Mejla till politikerna och kräv en tuffare klimatpolitik.

En 1,5 eller 2 grader varmare värld

Vid klimattoppmötet i Paris 2015 kom världens länder överens om att hålla temperaturökningen väl under två grader, med sikte på att begränsa den till 1,5 grader. Men även om vi lyckas med det kommer förändringarna i världen vara kraftiga. Några av de effekter forskningen tar upp vid en uppvärmning på 1,5 till 2 grader är:

Värmeböljor: Kring Medelhavet och i Sydafrika kan värmeböljorna förlängas med mellan en och en och en halv månad. I tropiska områden kan värmeböljorna komma att förlängas ännu mer – beräkningar tyder på att de kan bli två till tre månader längre. Det innebär att stora delar av till exempel Indien och Arabiska halvön blir obeboeliga utan hjälp av luftkonditionering under en stor del av året.

Torka och vattenbrist: I takt med temperaturhöjningen ökar också risken för torka och vattenbrist. Medelhavsområdet är ett av de områden som riskerar att drabbas. Om vi lyckas begränsa uppvärmningen till 1,5 – 2 grader beräknas det bli mellan 10 och 17 procent torrare där än det är i dag. Det gör det svårt att bedriva jordbruk i de redan i dag torrare delarna av medelhavsområdet. Lokalt, inte minst i Afrika, kan skördeminskningarna bli mycket större än så. De stora vetebältena i USA och Ryssland är också sårbara för ökad torka.

Översvämningar: Monsunerna i Sydasien beräknas bli starkare, med mer och kraftigare regn. Om medeltemperaturen ökar med 1,5 till 2 grader beräknas monsunregnen öka med 7 till 10 procent.

Mer regn leder i sin tur till kraftigare översvämningar. Globalt beräknas omkring två miljarder människor beröras av översvämningar år 2050, jämfört med drygt 500 miljoner i dag.

Stigande havsyta: I en värld med 1,5 – 2 graders högre medeltemperatur än i dag beräknas havsytan stiga med mellan 40 och 50 centimeter till år 2100.

Det kan låta som en ganska liten förändring, men en sådan höjning skulle göra att omkring en tiondel av Bangladesh skulle hamna under vatten. 

Det finns också studier som talar om en betydligt kraftigare havsytehöjning, upp till två meter på hundra år.

Kraftigare orkaner: Orkaner får mer energi av varmare havsvatten. De allra kraftigaste orkanerna kan komma att bli vanligare. 

Havsytehöjningen gör dessutom kuster mer sårbara för översvämning från höga tidvatten, stormar och orkaner. Låglänta delar av kuststäder, som Calcutta och Bombay i Indien eller Miami och New York i USA, kan periodvis komma att läggas under vatten.

Blekta korallrev: Korallreven är mycket känsliga för temperaturförändringar och riskerar att förvinna helt och hållet. Vid 1,5 graders uppvärmning riskerar 90 procent av världens korallrev att drabbas av blekning till år 2050. Blekning innebär att korallreven blir vita för att de små alger som lever i symbios med koralldjuren lämnar korallerna. För korallreven, som är bland de artrikaste och känsligaste ekosystemen på jorden, är blekningen livsfarlig. Pågår den under för lång tid dör korallerna. Vid två graders uppvärmning hotas alla världens korallrev, och därmed också alla de arter som lever just där.

Minskade skördar: En ökad koldioxidhalt kan till att börja med öka spannmålsskördarna. Men torka och vattenbrist har motsatt effekt. Vid två graders ökning beräknas veteskördarna i tropiska områden minska med en sjättedel. 

Lokalt, inte minst i Afrika, kan skördeminskningarna bli mycket större än så.

Klimatflyktingar: Redan i dag tvingas mellan 15 och 20 miljoner människor om året att överge sina hem på grund av väderrelaterade naturkatastrofer. Antalet hemlösa efter extrema väderhändelser förväntas öka kraftigt i ett varmare klimat. Många människor bor i dag i sårbara områden, och antalet ökar i takt med att allt fler bosätter sig i låglänta kustområden och sårbara städer i fattiga länder.

Bortom två graders uppvärmning

Bortom två graders uppvärmning väntar ännu större klimatförändringar. Vid en så kraftig temperaturökning sätter jorden själv igång processer som förvärrar uppvärmningen ännu mer. En högre temperatur gör till exempel att det blir mer vattenånga i atmosfären, vilket förstärker uppvärmningen ytterligare eftersom vattenånga fungerar som en växthusgas.

Ökade utsläpp av metan från tinande permafrost och havsbottnar samt minskat upptag av koldioxid i haven kan trigga igång en skenande växthuseffekt, bortom mänsklig kontroll. Det är därför det är så viktigt att stanna under två graders uppvärmning. För tillfället är vi dock på väg mot en värld som är fyra gradare varmare.

Fyra graders uppvärmning skulle innebära en värld så förändrad från dagens verklighet att det skulle vara förödande för merparten av jordens ekosystem och kanske slutet för den mänskliga civilisationen.

Tid för förändring

Med de åtgärdsplaner som världens länder presenterade vid Parismötet hamnar vi på cirka 2,8 graders ökning till år 2100. 

Planerna ska dock anpassas och förhoppningsvis skärpas vart femte år.

Utmaningarna är minst sagt många, och svårigheterna stora. Men än så länge är det inte för sent. Vi har fortfarande en chans att vända utvecklingen och begränsa uppvärmningen – om vi agerar nu. För när ska göra det om inte just i dag? Vi har faktiskt inte tid att vänta mer.

Ställ krav på din politiker

Hjälp oss pusha på politikerna för en tuffare klimatpolitik. Ju fler vi är som kräver förändring desto större skillnad kan vi uppnå.