5 frågor om modulära kärnkraftverk

Senaste tiden har det pratats och skrivits om så kallade "fjärde generationens kärnkraft", med små modulära reaktorer, som lösningar mot klimatkrisen. Fördelarna sägs vara kortare byggtider, mer flexibla användningsområden och lägre kostnad på grund av massproduktion. Men är det realistiskt? Naturskyddsföreningen reder ut.

Vad är fjärde generationens kärnkraft och är det samma sak som små modulära reaktorer?

Små modulära reaktorer, eller SMR som står för “Small Modular Reactors”, är alla reaktorer som har en effekt under 300 megawatt räknat i hur mycket el de ger. Som jämförelse har de kärnkraftsreaktorer som i dag är i drift i Sverige en effekt på 1 000–1 500 megawatt. Modulära reaktorer betyder att de inte byggs på plats utan i en fabrik vilket gör att de går att serieproducera. Det skulle innebära att de går att göra flera reaktorer samtidigt som sedan skickas ut de till platserna de ska stå på.

Begreppet SMR innefattar både den tredje generationen, vilket är mer avancerade versioner av de reaktorer vi har idag, och den så kallade fjärde generationens kärnkraft. Den senare, som förkortas GenIV, är tänkt att med helt ny design ge ökad säkerhet och ha högre bränsleeffektivitet. Fjärde generationens kärnkraft planeras med kylsystem som inte kräver aktivt pumpande, ibland andra kylmedier än vatten, samt att de kan producera el med andra kärnbränslen än uran, exempelvis torium.

Det finns idag endast ett fåtal fjärde generationens reaktorer i världen, de mest utvecklade är Sodium-cooled Fast Reactor (SFR) i Ryssland som beräknas starta först 2026. De kyls med flytande natrium, en metall som kan explodera vid kontakt med vatten. Det kommer ta flera decennier innan fjärde generationens kärnkraftverk kan börja producera el kommersiellt.

Hur lång tid tar det egentligen att bygga ett modulärt kärnkraftverk?

Det är svårt att säga eftersom de knappt finns i dag. Det finns förhoppningar från branschen om att de kan byggas på 2–3 år men det är inte så realistiskt i dagsläget. Det kräver mycket planering och uppskalade produktionslinor som inte finns idag. Dessutom finns det inte ens en tillståndsprocess för små modulära kärnkraftverk i Sverige än.

Det är högst troligt att nya varianter av reaktorer kommer ha avsevärda tids- och kostnadsökningar jämfört med beräknade ideala fall, precis som det har varit för de nya kärnkraftverken i Frankrike och Finland. Att satsa på små modulära kärnkraftverk i dag innebär stora risker utan att ge några tydliga fördelar i form av exempelvis inhemsk teknikutveckling.

Är det ”lättare” att hantera avfallet från modulära kärnkraftverk?

Nej, inte nödvändigtvis. Avfallet från de små modulära reaktorer som är aktuella i närtid är av samma sort som från de kärnkraftverk som redan drivs idag. I Svenskt Näringslivs rapport “Kraftsamling elförsörjning 2020" så antas det att huvudalternativet är en kokvattenreaktor från GE Hitatchi. Den är på många sätt som de reaktorer som är i bruk idag men den är tänkt att byggas med passiv kylning så att den kan klara sig en längre tid även om alla pumpsystem slutar att fungera. Det finns också förslag på reaktorer som har slutna bränslecykler och ibland andra bränslen än uran och plutonium, men de lär inte vara tillgängliga i närtid.

Funkar det att återvinna redan använt uran i modulära kärnkraftverk?

Nej. De små modulära reaktorer som är aktuella i dag kräver samma slags bränsle som de kärnkraftverk som redan används i Sverige idag.

Vad tycker Naturskyddsföreningen om små modulära kärnkraftverk och fjärde generationens kärnkraftverk?

Vi anser att de inte är en del av den hållbara energiomställningen och, kanske framför allt, att de inte behövs. I Sverige finns i nuläget sex kärnkraftsreaktorer i drift och det finns inget som tyder på att någon av dem kommer avvecklas i närtid. Vi kan alltså räkna med svensk kärnkraft ett par årtionden till. Parallellt med det byggs vindkraft och solel ut i snabb takt, vilket gör att kärnkraften kommer kunna ersättas på sikt. Sveriges viktigaste bidrag till att klara de globala klimatproblemen är att snabbt bygga ut förnybar energi och bidra till att bygga kunskap och teknik för framtidens flexibla energisystem.

Dessutom behövs en progressiv klimatpolitik i övrigt med ett fossilförbud till 2030. Att satsa på små modulära kärnkraftverk just nu blir troligen både dyrt och tidskrävande, en onödig distraktion från den snabbare, billigare och säkrare utbyggnaden av vindkraft och solenergi. Forskning visar att de länder som de senaste 25 åren satsat på kärnkraft har haft en sämre utveckling för förnybart än andra, och mindre utsläppsminskningar än de länder som fokuserat på förnybar energi. I den svenska debatten syns en tendens att de politiska intressen som vill satsa på kärnkraft använder den som en ursäkt för en i övrigt svag klimatpolitik.

Du har ett val. Rösta för klimat och natur.

Hjälp oss att höja rösten för en tuffare miljöpolitik. Du som röstar i riksdagsvalet 11 september gör ett viktigt val för klimat och natur.

Valguiden 2022
Gillas av 2