Vad är kärnkraft?

Bränslet i reaktorn består av anrikad uran, vilket innebär att halten av en specifik klyvbar isotop har ökats. När uranatomerna bestrålas med neutroner klyvs atomkärnan. Klyvningen frigör nya neutroner som kan klyva fler uranatomer, vilket skapar en kedjereaktion som fortsätter av egen kraft.

För att kedjereaktionen ska kunna fortsätta på ett kontrollerat sätt behöver de frigjorda neutronerna bromsas. I de svenska reaktorerna sker detta med hjälp av vatten, så kallat lättvatten. Därför kallas de reaktorer som används i Sverige för lättvattenreaktorer.

Lättvattenreaktorer kan vara antingen kokvattenreaktorer eller tryckvattenreaktorer. Reaktorerna i Forsmark och Oskarshamn är kokvattenreaktorer, medan reaktorerna i Ringhals är tryckvattenreaktorer.

Klyvningen av atomkärnor kallas för fission och fissionskedjereaktionen producerar stora mängder värme. Värmen leds bort i vattenrör till en värmeväxlare eller till en turbin. 

Ångan leds vidare till en ångturbin som börjar snurra. Turbinen driver i sin tur en generator som producerar elektricitet.

Kylningen av kärnreaktorn skapar stora mängder överskottsvärme som leds ut i havet. Därför ligger kärnkraftverk som regel vid kusten.

Verkningsgraden hos en kärnreaktor är netto cirka 35 procent. Verkningsgrad är ett mått som anger hur effektiv en energiomvandlingsprocess är. En tredjedel av energin från kärnreaktionen kan alltså tas tillvara och omvandlas till el, resten går förlorat som spillvärme från kylningen i reaktorn.

Kärnkraft är ett energislag som inte ger upphov till några koldioxidutsläpp när elen produceras. Det gör att kärnkraft ofta beskrivs som ett fossilfritt alternativ i elsystemet.

Driften av reaktorerna ger små utsläpp av radioaktiva ämnen till den omgivande luften jämfört med många andra industriella verksamheter.

Kärnkraft är ett kraftslag som kan producera jämnt, förutom underhåll och oplanerade tekniska fel. 

Kärnkraft kräver brytning av uran och genererar radioaktivt avfall redan i gruvledet. När uranmalm bryts frigörs radioaktiva gaser, damm och klimatutsläpp, och radioaktiva sönderfallsprodukter i gruvavfallet riskerar att läcka ut. Brytningen sker ofta på platser med tveksamma arbetsförhållanden.

Förbrukat kärnbränsle måste förvaras säkert under mycket lång tid eftersom radioaktiviteten avklingar långsamt. I dag lagras allt svenskt kärnavfall i ett mellanlager i Oskarshamn.

I början av 2022 beslutade regeringen att godkänna en metod för slutförvar som kärnkraftsbranschen föreslagit, trots kritik från både forskare och miljörörelsen. Kritiken har framför allt handlat om att de kopparkapslar som avfallet ska förvaras i inte bedöms hålla tillräckligt länge.

Konventionella kärnkraftverk är en storskalig teknik med mycket höga investeringskostnader och långa byggtider. Få nya kärnkraftverk byggs i Europa, och de som byggs blir ofta kraftigt försenade och fördyrade. Ett exempel är finska Olkiluoto 3, som tagits i full drift först 17 år efter byggstart. Ibland blir reaktorbyggen rent av aldrig färdiga på grund av kostnaderna.

Tekniska fel, den mänskliga faktorn, naturkatastrofer och externa hot som krig eller terrorattacker riktade mot kärnkraftverk kan leda till katastrofala följder. Vid reaktorhaverier kan stora mängder radioaktivt material frigöras, vilket historiskt sett har lett till evakueringar och långvarig sanering. Några exempel på stora kärnkraftsolyckor är:

I Sverige finns sex reaktorer i drift och kärnkraft stod för 28 procent av elproduktionen under 2025. 

De första reaktorerna började byggas i början av 1970-talet. Inga nya har tillkommit efter 1985. Ursprungligen byggdes 12 reaktorer, sex av dessa har nu stängts. Höjda säkerhetskrav och allt äldre material i centrala delar av reaktorerna har gjort underhållskostnaderna höga och fortsatt drift olönsam för vissa reaktorer. 

2016 slöts en energiöverenskommelse mellan flera riksdagspartier där man satte ett mål om 100 procent förnybar elproduktion i Sverige till år 2040, men utan att sätta ett stoppdatum för kärnkraften. Trots att syftet med den blocköverskridande överenskommelsen bland annat var att skapa stabilitet i energimarknaden revs den upp 2019. Nya blocköverskridande energisamtal under 2025 avslutades utan överenskommelse.