Kärnkraft i Sverige – frågor och svar

I Sverige finns sex reaktorer i drift.  2025 stod de för 28 procent av elproduktionen. De första reaktorerna började byggas i början av 1970-talet. Inga nya har tillkommit efter 1985. Ursprungligen byggdes tolv reaktorer, sex av dessa har lagts ned. Höjda säkerhetskrav och allt äldre material i centrala delar av reaktorerna har gjort underhållskostnaderna höga och fortsatt drift olönsam. 

Nej. Att satsa på ny kärnkraft riskerar till och med att öka utsläppen på kort sikt, eftersom det fördröjer klimatomställningen. Anledning är att kärnkraft tar väldigt lång tid att bygga. Det dröjer många år fram i tiden innan en ny, svensk reaktor skulle kunna vara i bruk. 

Klimatkrisen har inte tid att vänta på ny kärnkraft. Med förnybar el och energieffektivisering, som kan fortsätta växa nu på en gång, går det mycket fortare att minska utsläppen.

För ett förnybart energisystem krävs inte ett enda nytt kraftslag, utan en kombination av lösningar.

Här är några dellösningar:  

När regeringen presenterade sin finansieringsmodell för ny kärnkraft 2024 räknade vi att satsningen kunde resultera i att Sveriges totala utsläpp av koldioxid blir cirka 220 miljoner ton högre till 2045, jämfört med en fortsatt utbyggnad av förnybar el. Det motsvarar över fem gånger de inhemska utsläppen i Sverige 2023. Anledningen är det som vi och flera andra experter varnade för, nämligen att förnybart trängs undan av kärnkraftsprogrammet. Nästan två år senare kan vi konstatera att det är precis vad som hänt – beställning av vindkraft har nästan helt stannat av.  

Förslag på svar: Nej, Naturskyddsföreningen anser att ny kärnkraft inte är en bra lösning för Sverige eftersom den är en omodern, farlig och dyr teknik som  försenar klimatomställningen.

Ja, kärnkraft är fossilfri i drift och ger låga koldioxidutsläpp när den väl är i gång.

Kärnkraft är fossilfritt och när den väl finns på plats är koldioxidutsläppen låga. Det visar många livscykelanalyser helt riktigt. Men det är inte hållbart att enbart titta på livscykelanalyserna när man ska jämföra kärnkraft och förnybart. Det finns stora utsläpp som inte räknas in, koldioxiden som släpps ut i väntan på ny kärnkraft. 

Nej, kärnkraft bedöms inte som hållbar eftersom den är dyr, långsam att bygga, skapar långlivat avfall och tränger undan billigare förnybara alternativ. Dessutom leder uranbrytning till kraftigt ökade utsläpp.

Kärnkraft är extremt dyrt att bygga. Kostnaden för kärnkraft i stort har, till skillnad mot andra kraftslag, ökat de senaste decennierna vilket beror på ökade säkerhetsnormer.När det nu pratas om att bygga ny kärnkraft i Sverige kan notan landa på hundratals miljarder kronor. Om Sverige bygger ny kärnkraft kan staten och vanliga elkonsumenter, inte kärnkraftsbolagen, tvingas stå för en stor del av notan. Dessutom har samtliga senaste reaktorbyggen i västvärlden gått kraftigt över budget.

På grund av de höga kostnaderna har kärnkraft länge räknats ut som olönsamt av kraftbolagen. De förnybara alternativen är helt enkelt billigare och snabbare. Kärnkraft är en osäker investering där det inte finns någon garanti att investerar någonsin kommer kunna räkna hem pengarna.

Om marknadspriset på el går under det utlovade elpriset ska staten skjuta till ännu mer pengar. Det innebär att hushållen kommer betala genom allmän skatt eller genom elräkningen. Allt det här riskerar att bli dyrt för vanliga elkonsumenter, med extra kostnader med flera hundra kronor i månaden för en vanlig familj.

Ytterligare ett ekonomiskt argument mot kärnkraft är att de aldrig går att försäkra fullt ut. Det finns idag inga försäkringsbolag som fullständigt försäkrar kärnkraft, eftersom kostnaderna för en potentiell olycka är så stora. Om något mot förmodan skulle hända landar slutnotan alltid på staten och skattebetalarna. 

Nedlagd svensk kärnkraft har inte påverkat elpriser eller koldioxidutsläpp i Sverige. De höga elpriserna 2022 berodde inte på nedlagd kärnkraft utan hade andra huvudsakliga anledningar: En fri europeisk elmarknad, höga priser på fossila bränslen (en konsekvens av att Ryssland ströp tillgången på fossilgas) och teknikproblem för den franska kärnkraften. Det bör också noteras att de senaste svenska kärnkraftverken avvecklades för att det inte var ekonomiskt lönsamt att driva dem. Förnybart var helt enkelt billigare.

Det behövs inte ett enda kraftslag, utan en kombination av förnybar energi, energieffektivisering och ett mer flexibelt elsystem.

Nej, vindkraft är billigare, går snabbare att bygga och har lägre ekonomiska risker än ny kärnkraft. Dessutom lämnar vindkraften inget farligt, långlivat radioaktivt avfall, som måste hanteras under hundratusentals år. 

Sverige kan klara ett helt förnybart elsystem genom en kombination av vattenkraft, flexibilitet, lagring och effektivisering.

Det är en myt att kärnkraft är det enda sättet att balansera elsystemet. Både forskare och myndigheter, däribland Energimyndigheten och Svenska kraftnät, är överens om att Sverige klarar ett helt förnybart energisystem. Det finns flera sätt att reglera energin när det inte blåser.  

Ny kärnkraft är idag två till tre gånger dyrare än vindkraft per kilowattimme. Att i en tid när förnybar elproduktion klarar sig utan ekonomiskt stöd satsa på stöd till en gammal teknik som kärnkraft är ineffektiv användning av resurser. Det finns förhoppningar från kärnkraftsbranschen om att priserna kan pressas ner en del, vilket säkert är möjligt, men kärnkraft skulle ändå ligga långt över nivåerna för landbaserad vindkraft eller solkraft. De förnybara energikällorna har dessutom en mycket kraftig nedåtgående pristrend. Ett elsystemet utan kärnkraft blir också billigare även om man räknar med kostnaderna för flexibilitet och lagring. 

Teoretiskt skulle man kunna bygga ut hur mycket el som helst, men i praktiken gör regeringen ändå ett vägval där stora kärnkraftssatsningar tränger undan det förnybara. Vi ser redan nu att regeringen inte driver en politik för förnybart, till exempel har de tagit bort skattelättnaden för takmonterade solceller och nekat utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Dessutom, om vi har stora överskott av el och inte användare av den så riskerar investeringar i andra kraftslag, såsom vindkraft, bli olönsamma och därför inte bli av. 

Dagens svenska kärnkraftverk har hög säkerhet. Men om en olycka mot förmodan skulle ske blir konsekvenserna väldigt stora. Radioaktiv strålning finns kvar i hundratusen år och skadar både människor och natur. Frågan om slutförvaret av svenskt kärnavfall är heller inte löst. 

I händelse av krig är kärnkraftverk en säkerhetsrisk, eftersom det är en sårbar energikälla. Ett exempel är Ukraina, där bränder startat i landets kärnkraftverk i samband med Rysslands angrepp. Det finns säkerhetsmässiga vinster i att ha ett mer decentraliserat energisystem med flera små enheter spridda över hela landet, som vindkraftverk och solparker.  

Flera experter, däribland från Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, Saab och en tidigare moderat försvarsminister, pekar på att det går bra att kombinera havsbaserad vindkraft med ett effektivt försvar. Andra Nato-länder runt Östersjön, som Danmark och Polen, har havsbaserad vindkraft. Genom att placera vindkraftverken längre ut i havet eller med särskilda sensorer kommer de runt utmaningarna som försvarets radarsystem kan få av vindkraft till havs.

Kärnkraft påverkar miljön genom radioaktivt avfall, risker vid olyckor och genom miljöskador från urangruvdrift, även om utsläppen under drift är låga.

Kärnkraft kräver stora mängder kylvatten för att fungera effektivt. Därför placeras de ofta vid kusten vilket riskerar att exploatera värdefulla kustområden.

Frågan är ännu inte löst. Det finns brister i den metod för slutförvar av kärnavfallet som regeringen godkände 2022. Metoden går ut på att kärnavfallet förvaras i kopparkapslar som grävs ner 500 meter under jordytan och fylls med bentonitlera. Forskning har visat att kopparn riskerar att korrodera och sprickbildning kan uppstå. Läs mer på vår sida om striden om slutförvaret.

Det nuvarande slutförvaret är heller inte dimensionerat för ett nytt kärnkraftsprogram. Om ny kärnkraft byggs kommer vi få gå igenom samma problem en gång till, vilket riskerar att göra ett nytt kärnkraftsprogram ännu dyrare.

Brytningen av uran orsakar skador på människor och natur. När uranmalm bryts frigörs radioaktiva gaser och radioaktivt damm. Radioaktiva sönderfallsprodukter blir också kvar i gruvavfallet och riskerar att läcka ut. Uran bryts därför framför allt i områden med svagt arbetsrättsligt skydd, till exempel i glest befolkade områden med urbefolkningar i Namibia, Kanada och Australien. Det har tidigare funnit ett förbud mot uranbrytning i Sverige, men det förbudet hävdes 2025. Platser där uran har hittats, bland annat i Jämtland, Västgötaslätten, Norrbotten och Skåne, kan därmed hotas av planer på urangruvor.

Det finns en myt om att stängningen av svenska kärnkraftverk skulle ha fått Sverige att starta upp oljekraftverk härom året. Det stämmer inte. De fåtal gånger Karlshamnsverket, Sveriges enda oljekraftverk (som används väldigt sällan), gick igång hade ingenting med el- eller effektbrist i Sverige att göra. Det berodde istället på att de höga elpriserna i Europa gjorde det ekonomisk lönsamt. De senaste tio åren har Karlshamnsverket aldrig startats på grund av effektbrist i Sverige (det som kallas aktivering av effektreserven). Naturskyddsföreningen är självklart emot att elda olja, men det är alltså inte kärnkraftsnedläggning som orsakar att Karlshamnsverket sätts igång.

Nej. Sverige exporterar redan mycket el som tränger undan fossil el i Europa, och mer förnybar el kan byggas ut snabbare än ny kärnkraft.

Nej, med den snabba teknikutvecklingen som sker inom förnybar elproduktionsteknik, automatisering och lagring finns ingen anledning att sätta hoppet till en teknik som forskats på i ett halvt sekel men ännu inte levererat konkreta lösningar.

Att satsa på små modulära kärnkraftverk just nu blir troligen både dyrt och tidskrävande, en onödig distraktion från den snabbare, billigare och säkrare utbyggnaden av vindkraft och solenergi samt energieffektivisering. Läs mer i artikeln 5 frågor om modulära kärnkraftverk.

Kärnkraft kan bidra till minskade utsläpp, men globalt är det inte den snabbaste eller mest kostnadseffektiva lösningen. Förnybar energi som sol och vind kan byggas ut betydligt snabbare och billigare.

Det här är en vanligt förekommande myt. Det hela handlar om en feltolkning av IPCC:s stora klimatrapport ”Global Warming 1.5 Degrees Celsius”, den så kallade 1,5-graders-rapporten. Rapporten släpptes hösten 2018 och i den refererar IPCC till redan publicerade scenarier för ett energisystem som håller oss under 1,5 graders uppvärmning. IPCC tar inte ställning till vilka tekniker som behövs, utan presenterar endast forskningsläget.   

Eftersom kärnkraften ingår i dagens globala elmix är det naturligt att kärnkraft också finns med i scenarierna. De 90 scenarier som är förenliga med högst 1,5 graders uppvärmning omfattar både scenarier där kärnkraften ökar och där den minskar. Påståendet om att IPCC förespråkar kärnkraft har också dementerats av en av huvudförfattarna till rapporten. 

I IPCC:s senaste rapport ökar kärnkraften i vissa scenarier. Men den står ändå bara för en liten del av världens energi. I andra scenarier minskar kärnkraften i stället – från 10 EJ år 2019 till 2 EJ år 2060.

Det stämmer att utsläppen från kolkraftverk i Tyskland ökade under 2021–2022. Men det finns fler förklaringar än kärnkraftens avveckling.  

Naturskyddsföreningen anser att det är rimligt att ha kvar de reaktorer som är i bruk, men att kärnkraften på sikt ska avvecklas. Vi tror inte på investeringar i ny kärnkraft. När de befintliga reaktorerna kommer att pensioneras  bör Sverige ha en helt förnybar energiproduktion. Både myndigheter och forskare är tydliga med att Sverige klarar ett förnybart energisystem.

Nej tvärtom, ett helt förnybart energisystem kommer sannolikt ha ett lägre genomsnittligt elpris än ett där det görs nyinvesteringar i kärnkraft, även om man räknar med systemkostnader såsom flexibilitet och lagring.

Regeringen bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna som tillträdde hösten 2022 lyfte kärnkraft som en prioriterad fråga på energi- och klimatområdet och har lagt fram ett omfattande finansieringsprogram med förmånliga lån, prisgaranti, en riskdelningsmekanism, subventioner till avfallshantering, statlig ägande av kärnkraftbolag. Trots att ägaren Vattenfall säger att det inte är aktuellt vill de dessutom undersöka vad som krävs för att återstarta de nedlagda reaktorerna Ringhals 1 och 2. Sverigedemokraterna stödjer regeringen i frågan.