Vanliga frågor om kärnkraft

Kärnkraft är ett ämne som ofta leder till diskussion. På senare tid pratas det ibland om kärnkraften som en lösning på klimatutmaningen. Men vad stämmer egentligen? Här besvarar vi några av de vanligaste frågorna om kärnkraftens framtid och hur den påverkar vår miljö. 

Varför ska den svenska kärnkraften avvecklas? 

Det finns flera skäl till att avveckla den svenska kärnkraften. Några av de viktigaste är: 

  • De svenska kärnkraftverken är gamla och många av de reaktorer som används idag behöver ersättas inom kort. Vi har dessutom en bred politisk energiuppgörelse om att all elproduktion ska vara helt förnybar till 2040. 
  • Trots 40 års användning av kärnkraft i Sverige är frågan om slutförvar och avfallshantering inte löst. Den pågående juridiska processen visar att lösningarna som Svensk kärnbränslehantering har presenterat brister. Deras metod går ut på att kärnavfallet förvaras i kopparkapslar som grävs ner 500 meter under jorden och fylls med bentonitlera. Forskning har visat att kopparen riskerar att korrodera och att sprickbildning kan uppstå. Läs mer här: Fem myter om kärnkraft
  • Även brytningen av uran orsakar skador på människor och natur. När uranmalm bryts frigörs radioaktiva gaser och radioaktivt damm. Radioaktiva sönderfallsprodukter blir också kvar i gruvavfallet och riskerar att läcka ut. Uran bryts därför framför allt i områden med svagt arbetsrättsligt skydd, till exempel i glest befolkade områden med urbefolkningar i Namibia, Kanada och Australien. Uranbrytning är sedan 2018 förbjudet i Sverige och det är ansvarslöst att förvänta sig att andra länder ska bryta det åt oss istället. 
  • Ny kärnkraft rusar i pris runtom i världen. Den är helt enkelt inte konkurrenskraftig på dagens elmarknad. Detta har visats i både Finland och Storbritannien, där pågående projekt för att bygga nya kärnkraftverk har drabbats om och om igen av förseningar och kostnadsökningar. 
  • Ytterligare ett ekonomiskt argument mot kärnkraft är att de aldrig går att försäkra fullt ut. Det finns idag inga försäkringsbolag som fullständigt försäkrar kärnkraft, just eftersom kostnaderna för en potentiell olycka är så stora. Om något mot förmodan skulle hända landar slutnotan alltid på staten och skattebetalarna. 

Vad kan man ersätta kärnkraft med? 

Den avvecklade kärnkraften kommer inte kunna ersättas av ett enda kraftslag, utan av en kombination av lösningar. I Naturskyddsföreningens vision för Sveriges energisystem 2040 är kärnkraften helt avvecklad och ersatt med 70 TWh ny vindkraft och 14 TWh solel. Det gör att kärnkraften kan avvecklas utan att biobränsleanvändningen ökar i elsektorn. 

Hur stor del av Sveriges energi kommer från kärnkraft? 

I Sverige finns sju reaktorer i drift och de stod 2019 för 39 procent av elproduktionen. De första reaktorerna började byggas i början av 1970-talet. Inga nya har tillkommit efter 1985. Ursprungligen byggdes 12 reaktorer, fem av dessa har lagts ned. Ytterligare en reaktor stängs i slutet av 2020. Höjda säkerhetskrav och allt äldre material i centrala delar av reaktorerna har gjort underhållskostnaderna höga och fortsatt drift olönsam. 

Hur undviker vi effektbrist utan kärnkraft? 

Den avvecklade kärnkraften måste ersättas av en kombination av lösningar. Naturskyddsföreningen publicerade nyligen en rapport om hur det helt förnybara, hållbara energisystemet kan se ut 2040. Du hittar rapporten här. 

Hela elsystemet behöver förändras för att bli hållbart. Tack vare den redan utbyggda vattenkraften och goda vindlägen har Sverige alla möjligheter att klara av ett helt förnybart elsystem. Den framtida elproduktionen kommer bestå av vattenkraft, kraftigt utbyggd vind- och solkraft samt kraftvärmeverk med biobränslen. För att omställningen ska vara möjlig behövs också förändringar i hur vi använder elen.  

 Med världens tionde högsta elförbrukning per capita finns det goda möjligheter att effektivisera den svenska elanvändningen. Förutom energieffektivisering behöver vi också göra elsystemet mer flexibelt. Med prissignaler, smarta mätare och automatisering kan man styra elförbrukningen till tider med överskott och minska den på tider med underskott. På så sätt skapar vi ett elsystem som både är mer hållbart och mer kostnadseffektivt. Även andra flexibla resurser som vätgasproduktion, småskaliga batterier i hushåll, laddning och inmatning från elbilar, kommer bidra till att balansera elsystemet. 

Kommer en avveckling av kärnkraft leda till höga elpriser? 

Under normala driftsförhållanden producerar kärnkraft en jämn mängd el till samma pris. Till skillnad från vattenkraft, som kan användas för att reglera annan produktion, eller vindkraft, vars produktion styrs av väder, har kärnkraft en jämn leverans. Det gör att kärnkraften kan ha en viss stabiliserande effekt på elpriset. I ett helt förnybart elsystem med en stor andel skiftande produktion kommer priserna variera i större utsträckning. 

Att rörligheten hos elpriserna ökar gör att förutsättningarna också ökar för en mer flexibel efterfrågan på el, vilket i sig bidrar till att stabilisera priserna. Som förklarats i tidigare stycken kommer efterfrågeflexibilitet vara en nyckel i omställningen till ett helt förnybart elsystem och de mer varierade elpriserna kan därför ses som något positivt. Stora prisskillnader gör att elsystemet blir mer effektivt genom att efterfrågan ökar när det finns ett överskott på elproduktion och minskar när det finns ett underskott. Även handel med andra länder har en viss utjämnande effekt på elpriserna eftersom exporten kommer vara hög när de svenska elpriserna är låga och låg när de är höga. 

Även om prisvariationen kommer öka som en följd av avvecklad kärnkraft i Sverige betyder det inte att priserna i genomsnitt kommer bli högre. Under vissa timmar kommer de vara betydligt högre än de är idag, medan de vid många timmar kommer bli betydligt lägre. 

Behöver vi inte kärnkraften för att tränga undan kolkraft i Europa? 

Utan kärnkraft skulle Sveriges behov av både import och export sannolikt öka för att balansera elsystemet. Med en större grad varierande elproduktion skulle det uppstå både fler tillfällen med överskott, då vi behöver exportera ännu mer el än idag, och fler tillfällen med underskott, då vi behöver importera el. I nuläget har Sverige en nettoexport på runt 10 procent av vår elproduktion och med dagens utbyggnad av vindkraft kan detta kvarstå även efter en avvecklad kärnkraft. I nuläget byggs vindkraft ut med drygt 4,5 TWh per år, vilket motsvarar en halv kärnkraftsreaktor per år. 

Eftersom handeln på de gränsöverskridande förbindelserna mellan Sverige och andra länder är prisstyrd är det endast vid tillfällen då den svenska elen är dyrare än den i grannländerna som import kommer ske. I nuläget sker det framför allt inom Norden men när importen sker från resterande Europa är det huvudsakligen från Tyskland under sommaren när det finns billig solel att tillgå där. Just nu ser vi en utveckling där priserna på koldioxidutsläpp inom EU:s handelssystem ökar, vilket gör att priserna på fossilel förväntas öka ytterligare i framtiden. Det i sin tur gör att europeisk fossilel kommer få ännu svårare att konkurrera på den svenska elmarknaden.  Tyskland har dessutom planer på att fasa ut sin kolkraft till år 2038.  

Gränsöverskridande handel med el är en del av en välfungerande elmarknad och inte något negativt. Däremot vill vi undvika import av fossilel till Sverige och minskad export av förnybar el som i sin tur trycker undan dyr fossilel i andra länder. Genom att exporten och importen skulle öka i frekvens i ett helt förnybart system kommer båda dessa ske oftare än vad det gör idag – vi kommer både se perioder där svensk ren el exporteras och perioder där europeisk el importeras till Sverige. 

Sedan 2014 har den svenska nettoexporten legat på åtminstone 12 TWh, med toppnoteringar på 23 TWh och 19 TWh år 2015 och 2017, samma år som Oskarshamn O2 och O1 lades ner. Om Sverige fortsätter vara en lika stor nettoexportör som idag, vilket är möjligt med kraftigt utbyggd vindkraft, kommer dock inte utsläppen påverkas nämnvärt eftersom mängden potentiellt smutsig el som trängs undan i Europa är densamma. Det är alltså inte endast med kärnkraft som vi kan tränga undan kolkraft i Europa. 

2016 slöts Energiöverenskommelsen med målet att Sverige ska ha hundra procent förnybar elproduktion år 2040. Vad skulle det innebära om Energiöverenskommelsen revs upp? 

Åtminstone två riksdagspartier driver just nu på för att Energiöverenskommelsen från 2016 ska ändras eller rivas upp. Kritikerna mot överenskommelsen vill att målet ändras från förnybar till fossilfri elproduktion, för att öppna upp för stöd till kärnkraft. Energiöverenskommelsen, som fem av de åtta riksdagspartierna ställde sig bakom när den slöts, har bidragit till att skapa en långsiktighet och stabilitet på den svenska elmarknaden. Genom att sätta mål om 100 procent förnybar elproduktion till 2040, har den skickat en tydlig signal till branschen om vilken omställning som ska ske. Det är bland annat tack vare Energiöverenskommelsen som utbyggnadstakten för vindkraft har varit så hög den senaste tiden. 

Om Energiöverenskommelsen skulle ändras eller rivas upp skulle långsiktigheten på den svenska elmarknaden minska, vilket i sin tur skulle minska den svenska konkurrenskraften. Sedan 2016 har det varit tydligt att Sverige siktar på ett helt förnybart elsystem till 2040. Att ändra det målet idag skulle skapa stor politisk osäkerhet samtidigt som stora investeringar skulle krävas inom energiområdet. 

Såväl branschorganisationen Energiföretagen som kärnkraftsägaren Vattenfall vädjar till politikerna att behålla Energiöverenskommelsen och konstaterar samtidigt att ny kärnkraft inte går att räkna hem på marknadsmässiga grunder. 

7. Varför ska vi avveckla kärnkraften när förnybar el fortfarande är i behov av ekonomiskt stöd? 

Ny kärnkraft är idag 2-3 gånger dyrare än vindkraft per kWh. Sedan år 2003 har förnybar elproduktion i Sverige främjats genom elcertifikatsystemet, som är ett marknadsbaserat stödsystem för att öka förnybar elproduktion på ett kostnadseffektivt sätt. Sedan 2012 har Sverige och Norge en gemensam elcertifikatsmarknad, med mål om 28,4 TWh ökad elproduktion till 2020. I Sverige finns också mål att öka den förnybara elproduktionen med ytterligare 18 TWh till 2030. 

Den snabba investeringstakten i vindkraft gör att det gemensamma målet med Norge redan är uppnått och att målet för 2030 beräknas nås nio år i förtid. Genom att målet nås i förtid kommer priset på elcertifikat sjunka till 0 och redan idag klarar sig vindkraftsinvesteringar på marknadsmässiga grunder utan stöd. 

I USA beräknas priset för ny kärnkraft till ungefär 90 öre/kWh. Att i en tid när förnybar elproduktion klarar sig utan ekonomiskt stöd satsa på stöd till en gammal teknik som kärnkraft är ineffektiv användning av resurser. 

Borde vi inte satsa på fjärde generationens kärnkraft när den löser många av dagens problem som till exempel avfallshantering? 

Fjärde generationens kärnkraft lyfts ofta som en lösning på flera av de utmaningar som finns med dagens kärnkraft. Med fjärde generationens kärnkraft, eller Gen IV, menas kärnkraftssystem som kan leverera obegränsade mängder hållbar energi utan att lämna efter sig långlivat avfall. Det görs genom att kärnbränslet utnyttjas fullt ut genom så kallad bridning, vilket innebär att nytt bränsle bildas av det uran som i dagens reaktorer aldrig kommer till användning. 

Ett problem med Gen IV-kärnkraft är att det inte har visats fungera i sin helhet. Forskning har pågått sedan 1950-talet och flera av komponenterna har visats fungera var för sig, men än så länge är det ingen som har lyckats visa att hela systemet fungerar. Även om systemet visas fungera som helhet återstår utmaningar med den nya tekniken. 

För att gå från dagens kärnkraft till Gen IV skulle lång tid och nya anläggningar krävas. Upparbetningskapacitet behöver byggas upp samtidigt som nuvarande anläggningar fortfarande drivs och bränslefabriker behöver byggas för att producera bränsle från plutonium blandat med högaktivt americium och curium. Väl i drift skulle Gen IV behöva drivas i åtminstone 50-100 år för att allt långlivat radioaktivt material som skickas in ska tas om hand. Det behövs därför en enorm politisk stabilitet för att de eventuella nyttorna ska kunna realiseras. 

Gen IV går inte heller att ses som ett alternativ till geologiskt slutförvar av radioaktivt avfall. Under processen uppstår fissionsprodukter som behöver lagras i uppemot 1000 år och dessutom finns det under varje tidpunkt en mängd långlivat material i reaktorerna och i bränslecykeln. Om man sedan skulle överge Gen IV-strategin och stänga anläggningarna så skulle även det materialet behöva slutförvaras. 

Eftersom Gen IV både är långt från kommersialisering och dessutom väldigt tidskrävande att få i drift är det inte en realistisk lösning på de brådskande utmaningarna vi står inför i Sverige och globalt. Med den snabba teknikutvecklingen som sker inom förnybar elproduktionsteknik, automatisering och lagring finns ingen anledning att sätta hoppet till en teknik som forskats på i ett halvt sekel men ännu inte levererat konkreta lösningar. 

Varför främjar vi inte kärnkraft globalt för att nå klimatmålen? 

Kärnkraft står idag för drygt 11 procent av världens elproduktion. Efter en snabb ökning under 70-, 80- och 90-talen har utvecklingen stagnerat och kärnkraftsproduktionen nådde en höjdpunkt 2006. 

För att kärnkraften ska bidra till väsentliga utsläppsminskningar globalt behöver en snabb utbyggnad ske. Kärnkraft är dock både ett långsamt och dyrt sätt att minska fossila bränslen. Ett exempel på detta är den finska kärnkraftsreaktorn Olkiluoto 3, som bland annat motiverades för att Finland skulle klara sitt utsläppsmål från Kyoto. Den ursprungliga planen var att driftsätta reaktorn 2009 men mer än tio år senare är den fortfarande inte igång och planen är nu start tidigast 2022. Även kärnkraftslandet Frankrike har haft stora problem med att bygga nya kärnkraftsreaktorer, med Flamanville 3 som beräknades sättas i drift 2012 till en kostnad på 3 miljarder euro. Reaktorn är ännu inte i drift och den senaste kostnadsuppgiften är 11 miljarder euro. Tiderna för att bygga ut kärnkraft kan jämföras med vindkraft, där ledtiderna idag kan ligga på så lite som 3 år. För sol är de ännu kortare. 

Genom mer förnybar elproduktion, mer sammankoppling mellan länder, energieffektivisering och smartare användning kan vi minska de globala klimatutsläppen både snabbare och billigare än genom ny kärnkraft. 

Men FN:s klimatpanel IPCC säger ju att vi inte klarar utsläppsminskningarna utan kärnkraft? 

 Det är en feltolkning av IPCC:s specialrapport Global Warming 1.5 Degrees Celsius att IPCC skulle förespråka kärnkraft. Påståendet dementerades nyligen av en av huvudförfattarna till rapporten, Joeri Rogelj i Dagens Nyheter. 

När Tyskland avvecklade sin kärnkraft ökade utsläppen. Hur undviker vi deras misstag? 

Den tyska kärnkraften är just nu under snabb avveckling som följd av politiska beslut efter Fukushima-olyckan 2011. Sedan dess har kärnkraft gått från 18 till 12 procent av den tyska elproduktionen, samtidigt som förnybar produktion har ökat från 20 till 35 procent. Under samma tidsperiod har brun- och stenkol sammanlagt gått från 43 till 35 procent av den tyska elproduktionen. Trots detta har de tyska utsläppen från elsektorn ökat och detta beror på att den totala elproduktionen har ökat från 613 TWh till 647 TWh. Att skylla de ökade tyska utsläppen på kärnkraftens avveckling är alltså inte helt rättvist. 

En anledning till att den tyska elproduktionen ökade under perioden var att tysk kolkraft var konkurrenskraftig på grund av de låga priserna på utsläppsrätter i EU:s handelssystem för koldioxid. Dessa priser är nu på uppgång vilket gör att kolkraft kommer ha svårare att konkurrera. 

I Sverige är också förutsättningarna för att avveckla kärnkraft helt annorlunda. Istället för kolkraft som kan öka har vi en stor del vattenkraft som kan balansera den variabla produktionen. För att kärnkraften ska kunna läggas ner utan att utsläppen ökar behöver den avvecklas successivt under en övergångsperiod, för att kunna bygga ut tillräcklig förnybar elproduktion, förstärka elnätet och ändra marknaden för att kunna ta tillvara på flexibilitet i systemet. Det är därför vi behöver ställa in oss på ett 100 procent förnybart energisystem redan idag! 

Ge en gåva till klimatet

Vi kan fortfarande bromsa klimatförändringarna! Bidra till arbetet för att skapa en tuffare klimatpolitik och för att visa vägen mot hållbar förnybar energi.

Ge en gåva
Gillas av 2