Varför är bränslepriset så högt och vad är lösningen? 

I Mars 2026 rusar gas- och oljepriset till följd av geopolitisk oro i Mellanöstern som påverkar både produktion och transporter av oljan genom Hormuzsundet. Detta visar återigen hur sårbart vårt samhälle är när vi är beroende av fossila bränslen från oroliga regioner. Medan bensinpriset vid pump stiger, blir behovet av omställning till el och inhemska alternativ allt tydligare. Under coronapandemin och när Rysslands invasion av Ukraina påbörjades påverkade det oljeproduktionen. Många ville köpa olja men det fanns mindre olja tillgänglig, efterfrågan blev alltså större än tillgången. Då går priset upp. Dessutom passar de stora oljebolagen på att höja priset mer än vad som är nödvändigt. 

Politiken har stor makt över både bensinpriset och transportsystemets utveckling. Idag ligger dock fokus främst på kortsiktiga lösningar, såsom sänkt bensinskatt och minskad reduktionsplikt. Dessa åtgärder riskerar att låsa fast oss i ett fossilberoende och lämnar oss sårbara för världsmarknadens svängningar i oljepriset.

Nästan hälften av bensinpriset består av skatter. Priset påverkas också av det som kallas reduktionsplikten. Reduktionsplikten används som ett styrmedel och infördes av riksdagen 2017 för att nå klimatmålet att minska transportsektorns klimatutsläpp med 70 procent till 2030. Alla riksdagspartier utom SD röstade ja till reduktionsplikten 2022. Den har därefter sänkts av Tidö-regeringen till en av de lägsta nivåerna inom EU. En annan viktig skatt är koldioxidskatten, vilken har varit helt central för de utsläppsminskningar som har skett i Sverige de senaste 30 åren.

Bilismen måste minska, framför allt i storstäder där det finns gott om alternativ som kollektivtrafik och bra cykelvägar. Att då begränsa reduktionsplikten, som har varit otroligt effektiv vad gäller att minska transportsektorns utsläpp samtidigt som det gjort det fortsatt möjligt för transporter i glesbygden, är kontraproduktivt. Senaste åren har visat att oljepriset kan variera kraftigt, vilket har haft större påverkan på bränslepriset än reduktionsplikten.

Reduktionsplikten innebär att man ökar inblandningen av biodrivmedel i bensin, diesel och flygfotogen. Det är en viktig övergångslösning i den stora omställning som måste göras för att klara klimatmålen. Men färre transporter och elektrifiering är de viktigaste lösningarna. Politiken borde fokusera på hur omställningen till mer hållbara och effektiva transporter, som kollektivtrafik och elbilar kan ske så snabbt som möjligt. På så sätt kan den begränsade mängden hållbara biobränslen användas enbart där alternativ saknas, så som inom jordbruket, sjöfarten och flyget.

Reduktionsplikten har fått utstå mycket kritik, främst för att den tvingats bära ett för stort ansvar för klimatomställningen. Detta beror dock inte på själva verktyget, utan snarare på bristen på kompletterande politik. För att skapa ett hållbart transportsystem krävs en kombination av flera olika åtgärder.

Till att börja med måste energianvändningen inom transportsektorn minska. Det sker genom effektiviseringar, utbyggd kollektivtrafik, slopade klimatskadliga subventioner, fler distansmöten och bättre lokal service. Därefter behöver resterande transporter elektrifieras i så hög grad som möjligt. Även efter dessa insatser kommer det att finnas ett visst behov av flytande drivmedel, och det är då reduktionsplikten fyller sin funktion genom att fasa ut det fossila innehållet.

Försäljningen av elbilar har minskat i Sverige sedan 2022. Den största skillnaden är bland privatpersoner, där minskande av nyregistrerade elbilar började redan 2023. Detta är en varningssignal vi måste ta på allvar eftersom det betyder att vi hamnar efter i omställningen av transportsektorn. Samtidigt i Danmark och Norge så ökar försäljningen av elbilar. Det finns flera faktorer som bidragit till varför det minskar i Sverige: 

I mars 2026 inför regeringen en ett nytt ekonomiskt stöd för köp eller leasing av elbil, riktat till hushåll med lägre inkomster i områden med få alternativ till bilen. Naturskyddsföreningen tycker att det är bra med sådana åtgärder som gör det möjligt för fler att välja hållbara alternativ istället för fossilbilen. Det är särskilt viktigt att sådana stöd är riktade till hushåll med lägre inkomster och ett fortsatt behov av att transportera sig med bil, exempelvis om de bor på landsbygden eller i delar av städer med låg tillgång till kollektivtrafik. 

Sverige kommer att införa ett nytt handelssystem med utsläppsrätter som kallas för ETS2. ETS2 står för “EU Emissions Trading System 2” och omfattar utsläpp från vägtransporter, byggnader och mindre industrier. Systemet införs i hela EU och beräknas i Sverige leda till ökade priser på framför allt bensin och fossil diesel. Syftet är att minska utsläppen från dessa sektorer på samma sätt som varit framgångsrikt för det första handelssystemet ETS1, som fokuserade på större industrier. Eftersom ETS2 kan leda till prisökningar som drabbar hushåll och småföretag har EU dels infört den sociala klimatfonden (som betalar för en del av den elbilspremie som införs i Sverige 2026), dels uppmuntrat medlemsländer som Sverige att hjälpa sina befolkningar att byta till hållbara transportsätt.  

De höga priserna skapar oro och problem för en del företag och privatpersoner.  Istället för att ta bort eller minska klimatåtgärder är det mycket bättre att hitta träffsäkra sätt att stötta de vars ekonomi inte går ihop på grund av de ökande priserna. Det kan handla om åtgärder som minskar andra utgifter, som stöd till energieffektivisering, isolering och byte av uppvärmningssystem. Det kan också handla om att sänka priset på kollektivtrafiken eller andra åtgärder för att utöka samhällsservice i landsbygd (och därmed minska behovet att resa långt med fossildriven bil). Sådana åtgärder kan samtidigt leda till fler lokala jobb och motverka utarmning av glesbygden. 

Utsläppshandeln för transporter (ETS2) måste utformas så att den minskar utsläppen utan att hushållen drabbas av prischocker. Naturskyddsföreningen har flera förslag på hur detta kan gå till i praktiken som du kan läsa om här.  

Vad tycker Naturskyddsföreningen?  

Vi står mitt i en klimatkris som orsakas av just förbränning av fossila bränslen. Vi vet att bilismen måste minska totalt sett, framför allt i storstäder där det finns gott om alternativ som kollektivtrafik och bra cykelvägar. Reduktionsplikten, där biodrivmedel blandas in i vissa fossila drivmedel, är en viktig övergångslösning i den stora omställning som måste göras. Men färre transporter och elektrifiering är de viktigaste lösningarna.