”Brottsplats Laver” – 2 000 hektar miljöförstöring
I Laver, Norrbotten, vill Boliden öppna en av Sveriges största koppargruvor någonsin, gruvområdet beräknas till minst 2000 hektar. En dalgång med skyddsvärda sjöar skulle utplånas och täckas med ett lager tjockt, giftigt gruvavfall. En katastrof för miljön.
Boliden har beviljats tillstånd att gå vidare med planerna på en så kallad bearbetningskoncession. Beslutet innebär ett viktigt steg närmare en gruva, som skulle ödelägga ett mycket stort naturområde i närheten av Älvsbyn i Norrbotten.
Nästan all gruvbrytning sker i enorma dagbrott idag, med stora miljöskador som följd. Därför kallar vi miljöskadliga gruvor för ”brottsplatser” trots att det som sker där är helt lagligt. Ett av de värsta exemplen är Bolidens planer på en gruva i Laver.
Det vidsträckta landskapet väster om Älvsbyn i Norrbotten korsas av sjöar och vattendrag. Här rinner Piteälven med sina mäktiga forsar, en av våra fyra skyddade nationalälvar. Älven och många av sjöarna i området är klassade som Natura 2000, ett europeiskt nätverk av områden med rik biologisk mångfald. Skogarna har gott om vilt och jakten ger ett viktigt bidrag till hushållet för många av dem som bor i och kring Älvsbyn. Här finns också Semijaur Njargs samebys vinterbetesmarker som har avgörande betydelse för att den traditionella renskötseln ska kunna fortleva.
Här vill gruvjätten Boliden starta en gigantisk koppargruva – Laver. Dagbrottet kan bli Sveriges största någonsin. Det skulle också bli en enorm katastrof för miljön:
- En hel dalgång med flera skyddsvärda sjöar skulle utplånas.
- Totalt skulle gruvområdet förstöra minst 2000 hektar natur.
- Bara avfallet skulle med tiden täcka mer än tusen hektar – mark som blir totalt ödelagd.
- Avfallet skulle utgöra en risk för miljö och hälsa och måste övervakas för överskådlig framtid.
Länsstyrelsen ansåg tidigare att en gruva är oförenlig med de höga naturvärdena men har 2025 accepterat Bolidens förnyade ansökan. Både Bergsstaten, den myndighet som ger tillstånd till gruvor och regeringen har tidigare sagt nej med hänvisning till Natura 2000-lagstiftningen. Lagen har nyligen ändrats så att Natura 2000-prövningen sker i slutet av processen Naturskyddsföreningen anser att tolkningen av lagstiftningen inte får försvaga den hänsyn till Natura 2000som i det här fallet gäller Piteälvens vattensystem. Stora investeringar i planering och prestige får inte påverka tolkningen av lagen. Det Sverige behöver är snarare en skärpt minerallagstiftning som sätter miljön före gruvindustrins intressen.
Aitik – ett avskräckande exempel
För att bättre förstå vidden av en gruva i Laver kan vi i tanken färdas 15 mil rakt norrut, till koppargruvan Aitik som är Bolidens flaggskepp och i särklass största kassako. Där bryts idag hälften av all malm i Sverige.
– Aitikgruvan är ett enormt stort hål i marken, 450 meter djupt, två kilometer långt och en kilometer tvärs över. Det är lite kusligt, som ett månlandskap. Man måste se det med egna ögon för att verkligen fatta hur stort det är, säger Jonas Rudberg, sakkunnig, gruvor på Naturskyddsföreningen.
Precis som i Aitik är halten koppar i Laver-malmen mycket låg, i genomsnitt 0,21 procent. Eftersom halterna är så låga skapas enorma mängder förorenat avfall som måste hållas åtskilt från grundvatten, sjöar och älvar i så kallade sandmagasin. År 2000 inträffade en olycka vid Aitiks magasin när den ena dammen brast. Hade också den andra dammen brustit hade katastrofen varit ett faktum.
Aitiks avfallsdeponi, på gruvspråk ”sandmagasin”, är 12 kvadratkilometer stort och växer med ofattbara 50 000 ton avfallssand -varje dag. Dessa enorma avfallslager måste hållas åtskilt från människor och natur för överskådlig framtid.
