En robust skogspolitik för aktivt skogsbruk

Regeringen gav utredaren i uppgift att i slutbetänkandet tydliggöra kunskapskravet, utvärdera den nuvarande skogspolitiken, utveckla skogspolitiken för att möta utmaningarna i EU, utveckla arbetssättet för Sveriges arbete inom EU och effektivisera miljömålsarbetet för skogen. Förslag kring kunskapskravet lämnade utredaren i stället i delbetänkandet.

Syftet med utredningen var att utveckla en ändamålsenlig skogspolitik som främjar ett långsiktigt hållbart skogsbruk och en ökad tillgång till hållbar skoglig biomassa, där de jämställda skogspolitiska målen ligger fast. Förslag kring nationella miljömål skulle syfta till att förbättra mätbarhet och uppföljbarhet.

Föreningen menar att utredaren i alltför stor utsträckning bortsett från hållbarhetsaspekten och att förslagen inte skulle leda till ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Tvärtom skulle de medföra ett intensifierat skogsbruk som förvärrar miljöproblemen i skogen och ökar tillgången till biomassa som inte är hållbart producerad. Vidare skulle förslagen kring miljökvalitetsmålet Levande skogar medföra sänkta politiska miljöambitioner i fråga om skogen nationellt, större otydlighet när det gäller miljökvalitetsmålets innebörd samt försämrad mätbarhet och uppföljbarhet.

Föreningen menar också att utredningen uppvisar stora brister vad gäller saklighet och kvalitet. En utredning med en särskild utredare är en egen, tillfällig, statlig myndighet under regeringen och omfattas av regeringsformens krav på saklighet och objektivitet. Vidare framgår av riktlinjerna för statliga utredningar att en förutsättning för hög kvalitet på utredningsresultatet är att utredningens faktaunderlag, verklighetsbeskrivning och analys är så bra att de i stort sett accepteras av alla intressenter oberoende av politisk ideologi och övriga grundläggande värderingar.

Enligt föreningens uppfattning är flera av förslagen och dess konsekvenser ofullständigt utredda och bristfälligt beskrivna. Det är i flera fall svårt att förstå vad utredaren grundar sina slutsatser och verklighetsbeskrivningar på. Till exempel är utredarens beskrivning av utvecklingen i miljön rakt motsatt den bedömning som ansvarig expertmyndighet gör i miljömålsuppföljningen. Det finns också exempel på allvarliga felaktigheter som felcitering och felaktigt återgivet förslag från annan statlig utredning.

Föreningen menar att utredaren inte levt upp till de krav och förväntningar som ställs på en statlig utredning, och att betänkandet inte utgör en lämplig grund för en förändrad skogspolitik. Detta är mycket beklagligt eftersom det finns stora problem med nuvarande skogspolitik och ett stort behov av förändring.

Läs hela remissvaret via länken ovan.