Energieffektivisering viktig del av omställningen
Att effektivisera energianvändningen i Sverige är bästa verktyget för att ställa om energisystemet och få ner klimatutsläppen. Men trots EU-regler saknas det svensk politik för att effektivisera. Energieffektivisering måste prioriteras när Sverige utformar sin energipolitikpolitik.
Energieffektivisering måste enligt Naturskyddsföreningens rapport ”Energieffektivisering först – sluta elda för kråkorna!” vara en grundläggande utgångspunkt för den svenska energipolitiken.
Vad är energieffektivisering?
Energieffektivisering är en avgörande pusselbit för omställningen från fossil energi. Energieffektivisering kan ske både genom tekniska lösningar, som att installera en värmepump i ett hus som tidigare värmdes upp direkt med el, och genom beteendeförändringar, som mindre bilkörande i städer.
Potentialen i energieffektivisering
Det finns en enorm outnyttjad resurs i dagens ineffektiva energianvändning i Sverige. Inte ens de största vindkraft- eller kärnkraftsprojekt kan på långa vägar bidra med så mycket el och så snabbt som energieffektivisering kan.
Energieffektivisering är i många fall både snabbare och billigare än utbyggnad av ny energiproduktion. Men den svenska energipolitiken har under lång tid handlat oproportionerligt mycket om hur ny energiproduktion och infrastruktur ska byggas, i stället för hur energianvändningen kan påverkas. Det har resulterat i att Sverige har näst sämst politik för energieffektivisering i hela EU.
Sverige sämst i klassen
Sverige har den tredje högsta energianvändningen per capita i EU. Det beror främst på att den tunga industrin – särskilt pappers- och massaindustrin – använder energi ineffektivt. För varje KWh som används inom industrin produceras varor för ett mindre värde än andra EU-länder. Samtidigt förbrukar svenskarna nästan dubbelt så mycket hushållsel som genomsnittseuropéer.
Förklaringen ligger inte i att vi bor i ett kallt och avlångt land, utan på decennier av låga elpriser och bristande politik för energieffektivisering, vilket har gjort att incitamenten för att spara på energi länge har varit låga. Även om energikostnaderna kan vara höga under vissa perioder är det ett faktum att svenska hushåll är de som lägger minst andel av sina totala utgifter på energi, om vi bortser från transporterna, i hela unionen. Samtidigt betalar den tunga industrin i Sverige ingen eller mycket begränsad energiskatt.
EU kräver “energieffektivisering först”
Inom EU ska energieffektivitet enligt nya regler vara högsta prioritet i all politikutformning. Det slogs fast 2023, när EU-kommissionen uttalade att unionens strategi om energieffektivisering bygger på ”principen om energieffektivisering först”. Men Sverige har missat deadline för genomförande av direktivet.
Enligt Naturskyddsföreningen kommer elanvändningen att behöva öka för att ersätta och fasa ut fossila bränslen, samtidigt som den totala energianvändningen behöver minska. För att det ska vara möjligt behöver energianvändningen moderniseras och effektiviseras.
Fem krav på regeringen:
- 1. Inför omgående principen om energieffektivisering först i svensk lagstiftning.
- 2. Slopa planeringsmålet om att bygga ut elsystemet till 300 TWh till 2045.
- 3. Se till att energianvändningsmålen är de samma som EU:s.
- 4. Inför mål för att minska energianvändningen samtidigt som att alla ska ha råd att värma sina hem.
- 5. Inför fler morötter och piskor för energibesparingsåtgärder.
