Fisk är lyx – en snabbguide för smartare val

För att minska belastningen på världens fiskbestånd, minska fiskets påverkan på havsmiljön och bidra till en rättvis fördelning av fiskeresurser måste vår fiskkonsumtion minska. När du vid speciella tillfällen vill äta fisk – ta hjälp av vår lista.

Det sägs att man blir smart av att äta fisk. Men ibland kan det faktiskt vara smartare att avstå. Vi är nämligen på god väg att tömma haven på fisk, vilket är ett av de allra största hoten mot haven.

Vår fisklista är din snabbguide

I vår fisklista hittar du inte all fisk. Det är en enkel snabbguide där vi valt ut fisk som är okej att äta då och då, och fisk som du absolut borde undvika.

Under rubriken ”Bättre val” hittar du fisk och skaldjur som kommer från mer hållbara fiskbestånd, som fiskas på ett skonsammare sätt och som inte innehåller höga halter av miljöföroreningar. Under rubriken ”Avstå från” pekar vi ut fisk och skaldjur som är riktigt illa ute, eller där fisket ställer till stora problem för miljön.  

Bättre val  

  • Blåmusslor – handplockade eller odlade
  • Havskräfta – burfångad
  • Krabba – svensk, burfångad
  • Kungskrabba – burfångad i Alaska
  • Ostron – handplockade i Norge, odlade
  • Pilgrimsmusslor – handplockade i Norge, odlade
  • Sill – fångad i Nordsjön eller nordvästra Atlanten
  • Tilapia – odlad i slutna recirkulerande landbaserade system
  • Torsk – KRAV och MSC-märkt – men inte om den är bottentrålad 
  • Sej – KRAV och MSC-märkt – men inte om den är bottentrålad 

Avstå från 

  • Hajar 
  • Hajmal/Pangasius – odlad 
  • Havskatt 
  • Hälleflundra 
  • Jätteräkor – odlade, även miljömärkta  
  • Kungsfisk/Uer 
  • Lax – odlad sydamerikansk, fångad i Östersjön eller nordöstra Atlanten 
  • Marulk 
  • Rockor 
  • Röd Snapper 
  • Svärdfisk 
  • Tilapia – om den inte är odlad i slutna recirkulerande landbaserade system 
  • All tonfisk fiskad med ringnot (FAD), långrev, långlina eller garn – oavsett fångstområde 
  • Blåfenad tonfisk – oavsett certifiering 
  • Torsk – om ej KRAV-märkt eller MSC-märkt och fångad med annan fångstmetod än bottentrål 
  • Ål – all ål, även odlad 

Är miljömärkt fisk och skaldjur alltid okej? 

Naturskyddsföreningen har en lång historia av att arbeta med miljömärkningar och vi har även vår egen, Bra Miljöval. Med miljömärkningar menar vi märkningar med högt ställda miljökrav som är framtagna av en oberoende part, så kallade tredjepartsmärkningar. Vad gäller sjömat så bedömer vi generellt att MSC och KRAV är miljöbättre alternativ om man vid speciella tillfällen vill äta fisk. Båda märkningarna är framtagna av en oberoende part, så kallade tredjepartsmärkningar. Vi är dock mycket oroade över att MSC, till skillnad från KRAV, fortfarande certifierar bottentrålad fisk och skaldjur som skulle kunna fiskas med skonsammare metoder. 

Bottentrålad fisk svår att undvika 

Bottentrålning är en bottendålig fiskemetod för det biologiska livet i våra hav. Samtidigt är det den fiskemetod som de allra flesta svenskfångade fiskarna och räkorna fångas med. Även om alla återförsäljare av fisk och skaldjur är skyldiga att ange uppgifter om art, produktionsmetod och ursprung för att du som konsument ska kunna göra ett medvetet val, så kan det vara svårt att undvika bottentrålad fisk eftersom den inte märks ”bottentrålad” utan bara ”trålad”.

Det kan lika gärna betyda att den är trålad i de fria vattenmassorna, som till exempel sill, skarpsill, makrill och ansjovis. Som konsument kan du heller inte veta om den certifierade fisken eller räkorna är trålad i marina skyddade havsområden eller inte. Fråga gärna butiken och restaurangen efter miljömärkt fisk och skaldjur som fiskas med skonsamma metoder såsom bur, krok och nät. De bör veta.  Kan de inte svara så är det bättre att avstå.

Jätteräkor fortsatt jättedåliga – oavsett certifiering 

Tigerräkor, scampi, jätteräkor och gambas är olika namn på en och samma räka som har ett riktigt otäckt förflutet. Det är en vanlig räka på din sushitallrik eller i din thaiwok. Odling av jätteräkor i tropikerna sker i stora bassänger. För att göra plats för bassängerna skövlas livsviktig mangroveskog. Fiskar och andra skaldjur som lever i skogen försvinner eller dör.

Lokalbefolkningen som tidigare kunde livnära sig på fisket lämnas utan möjligheter att försörja sig och flertalet vittnar om trakasserier av räkföretagen. Stora dieselpumpar förser räkorna tillfälligt med friskt vatten, men förstör miljön i det långa loppet. När räkodlingen flyttar vidare lämnas lokalbefolkningen kvar i fattigdom i en totalt havererad miljö. Storskaliga räkodlingar hör inte hemma i framtidens mat, så vi uppmanar konsumenter att avstå de odlade jätteräkorna och att i stället välja andra goda skaldjur som är betydligt snällare mot miljön. Numera kan man hitta ASC-märka jätteräkor i butiker och på restauranger. Vi tycker dock inte att kraven på de ASC-certifierade räkodlingarna är tillräckligt höga för att de ska kunna rekommenderas.  

Lax – ja eller nej tack? 

Lax har blivit vardagsmat för många. Men odlad lax kan ha en negativ påverkan på både miljö och klimat. Detta beror till stor del på att laxen är en rovfisk som kräver proteinrikt foder, som bland annat innehåller fiskmjöl tillverkat av vildfångad fisk. Detta bidrar till att haven i andra delar av världen töms på liv. Ökat fisketryck och bristfällig förvaltning hotar inte bara fiskbestånden och balansen i de marina ekosystemen utan även livsuppehället för redan marginaliserade kustsamhällen vars inkomst och näringsintag är beroende av småfisk.

Under de senaste tio åren har det skett en förskjutning mot mer växtbaserat foder. Men växtbaserat foder är inte nödvändigtvis positivt ur vare sig klimat eller miljösynpunkt om det innebär att fisken ersätts med soja, vilket i stor utsträckning är vad som skett.   Dessutom kan det uppstå stora miljöproblem där laxen odlas. I Norge till exempel, finns stora problem med att de odlade laxarna smittar de redan hotade vilda laxstammarna med parasiter och sjukdomar. Förrymda laxar riskerar också att förstöra de unika anpassningarna hos de vilda laxbestånden genom att föröka sig med den vilda laxen. Faktum är att de norska vildlaxpopulationerna har halverats sedan 1980-talet. Odlad lax är helt enkelt billig i butiken därför att någon annan redan har betalat det verkliga priset. Välj KRAV eller MSC-märkt lax om du vid enstaka tillfällen vill unna dig en bit. 

Torsken torskar fortfarande 

Hur är det egentligen med torsken? Tyvärr mår Östersjöns torskbestånd mycket dåligt. Torskbeståndet i östra Östersjön har kollapsat och fiskarna är små och magra med rekordlåg tillväxt. Det riktade fisket mot det östra torskbeståndet stoppades 2019 men än syns ingen återhämtning. Inte heller i västra Östersjön är torsken i särskilt god kondition. Ett minskat torskbestånd påverkar hela ekosystemet. För att torsken och dess livsmiljö ska få en chans att återhämta sig så rekommenderar vi därför att man helt avstår från Östersjötorsk. Även flera andra torskbestånd såväl i svenska som andra vatten mår dåligt. Som konsument kan du hjälpa till genom att välja KRAV-märkt eller MSC-märkt (om det inte är bottentrålad) torsk. Då sänder du en signal till fiskare och beslutsfattare om vilket sorts fiske vi vill se mer av i framtiden. 

Låt djuphavsfisken simma lugnt 

Eftersom fisken i världshaven sinar, fiskar man på allt djupare vatten där fiskebåtarnas nät tidigare aldrig nått. Marulk, havskatt, hälleflundra, kungsfisk, rödtunga, uer och långa är alla exempel på djuphavsfiskar. De blir gamla och skaffar ungar sent i livet, vilket gör dem lätta att utrota. De flesta djuphavsarterna fiskas så hårt att de inte hinner föröka sig. Djuphavsfisken är viktig för att havets eget kretslopp ska fungera ordentligt. Vill du lära dig mer om dessa fascinerande arter och hur du kan hjälpa dem, kolla in rapporten ”Fula fiskar i fina diskar”

Hjälp till att skapa ringar på vattnet! 

Se gärna våra kortfilmer och dela med dina vänner! 

CmeDw9xQydc poster image

Stå upp för naturen

Läget för vår planet är akut, men vi kan fortfarande bromsa utvecklingen. Du behövs i det arbetet! Bli medlem från 24 kr/månad.

Bli medlem
Gillas av 2