Förbjudet att avverka under fåglars häckningstid

För att komma till rätta med situationen för fåglarna fridlystes alla vilda fåglar genom EU:s fågeldirektiv redan 1979, vilket kompletterades med art- och habitatdirektivet 1992. Det senare direktivet ska säkerställa att biologisk mångfald bevaras genom att bland annat skydda arter som är hotade eller sårbara och bevara och återställa naturliga livsmiljöer. 

Domen från sommaren 2025 kommer från EU-domstolen efter att ett estländskt skogsbolag överklagat tidigare beslut om förbud att avverka under häckningstid. Naturskyddsföreningens jurister har tolkat domen. Det är enligt EU-rätten förbjudet för skogsbruket att förstöra fåglars bon och ägg under häckningstid. Förbudet mot att avsiktligt döda fåglar och förstöra bon och ägg gäller för alla fåglar.

Enligt EU-domstolen omfattar förbudet skogsbruket även om syftet med skogsbruket inte är att döda eller förstöra, eftersom det är en accepterad konsekvens av verksamheten. Det är enligt domstolen inte tillåtet att göra en avvägning mot direktivets syfte, så som man har gjort i Sverige. Det innebär att Skogsstyrelsens tillsyn av svenskt skogsbruk inte lever upp till det skydd som EU-rätten ger fåglarna.

Att avverka eller gallra under häckningsperiod kan endast göras i skogar där det konstateras att fåglar inte häckar eller där skogens typ och ålder visar att förbuden inte kommer att aktualiseras.

Vid avverkning under övrig tid på året måste hänsyn och försiktighetsåtgärder vara så pass omfattande att fåglar inte dödas och deras bon inte förstörs oberoende av vilken fågelart det rör sig om. Om det finns fågelarter i skogen som inte befinner sig på en tillfredsställande nivå ska dessa fåglar heller inte störas av avverkningen. 

Naturskyddsföreningen föreslår generella föreskrifter med exempelvis förbud mot avverkning, gallring och andra skogsbruksåtgärder under häckningstid. Övrig tid på året kan skogsbruk bedrivas med anpassning efter förekomst av arter och skogens typ och ålder. 

Många fågelarter i Europa har under det senaste århundrandet minskat kraftigt i antal. Ett exempel i Sverige är pärlugglan. Den var tidigare Sveriges vanligaste uggla, men har minskat med 50 procent de senaste tio åren. Anledningen till olika fåglars försvinnande är bland annat förstörelse av deras livsmiljöer genom skogsbruk, men också miljögifter och klimatförändringar.

När olika fågelarter häckar och i vilken typ av skog som de häckar i varierar i olika delar av landet. Det går därför inte att säga en tidsperiod som alltid gäller. I vissa skogar blir fönstret kortare och i andra blir det längre. Det finns antagligen skogar som saknar de egenskaper som fåglar behöver för att häcka och där kommer det inte krävas förbud.

EU-domstolen är tydlig med att skyddet av fåglar och deras bon gäller för alla fågelarter.

Alla sektorer behöver anpassa sig till den miljö de verkar i. För att vindkraftverk ska få tillstånd kan det krävas att de stängs av när fladdermöss födosöker eller vissa fågelarter uppehåller sig i närheten. För att en kommun ska kunna bygga ett bostadsområde måste de anpassa bebyggelsen efter den natur de vill exploatera. Det finns många fler exempel att räkna upp.

Naturskyddsföreningen kan dock inte se att skogsbruket i mer än enstaka fall har anpassat sig efter förutsättningarna i den skog de vill bruka. Detta bekräftas av statistik från mark- och miljödomstolarna, som upphäver, ändrar eller återförvisar beslut och ärenden till Skogsstyrelsen i mer än tre av fyra fall. Den senaste domen från EU-domstolen visar att skogsbruket behöver ta ännu större hänsyn till miljön än vad myndigheterna tidigare trott. Gapet mellan visad hänsyn och lagens krav har alltså ökat.

Med det sagt så kommer inte allt skogsbruk behöva stå stilla överallt och samtidigt. Häckningstiden infaller under olika tider i olika delar av landet. Vissa skogar är så starkt påverkade av storskaligt skogsbruk att de inte har de kvaliteter som krävs för att fåglar ska vilja häcka där – då kommer det inte vara förbjudet att hugga.