Frågor och svar om kemiska bekämpningsmedel

Kemiska bekämpningsmedel används för att döda eller begränsa oönskade insekter, växter eller andra skadegörare i jordbruket. Användningen gör det också möjligt att effektivisera jordbruket och minskar till exempel behovet av mekanisk ogräsbekämpning.

Tyvärr skadar de kemiska bekämpningsmedlen inte bara organismer man uppfattar som skadliga för skörden, utan även andra djur och växter. Ofta besprutar man utan att egentligen veta om det ens finns ett problem eller köper frön som är behandlade med bekämpningsmedel, i förebyggande syfte.

Kemiska bekämpningsmedel påverkar natur och djur negativt på flera olika sätt. Forskning visar att kemiska bekämpningsmedel och ett intensivt jordbruk minskar mångfalden av insekter och andra ryggradslösa djur dramatiskt. Forskarna menar att vi måste minska utsläppen av växthusgaser, kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel för att kunna vända utvecklingen.

Rester av bekämpningsmedel kan spridas till bäckar och andra vattendrag om det till exempel regnar kraftigt. Där kan de påverka vattenlevande djur och växter. Det svenska miljöövervakningsprogrammet visar att bekämpningsmedel regelbundet hittas i vattendrag i jordbrukslandskap. Enligt mätningarna har risken för att vattenlevande organismer ska skadas av bekämpningsmedel i Sverige inte minskat sedan 2002.

Vi vet också att antalet arter kring ett jordbruk ökar enormt när bonden skippar naturfrämmade bekämpningsmedel. Ett ekologiskt lantbruk har mellan 30-50 procent fler pollinatörer och blommande växter kring sin gård än ett konventionellt lantbruk.

I Sverige krävs det utbildning för att få tillstånd att köpa och hantera kemiska bekämpningsmedel. Tyvärr ser det inte lika bra ut i andra länder.

Många av de värsta bekämpningsmedlen som är förbjudna i EU, exporteras fortfarande till länder där lagarna inte är lika stränga. Där drabbas lantbrukare och andra människor som bor nära odlingar hårt när bekämpningsmedlen sprids i miljön. Vissa bekämpningsmedel kan påverka nervsystemet och orsaka cancer, hormonstörningar, problem med fortplantningen, astma och allergier och i värsta fall vara direkt dödliga. Ett exempel på bekämpningsmedel som exporteras är parakvat, som är så giftigt att en enda klunk kan döda.

Ibland påstås det att vi kommer att svälta utan kemiska bekämpningsmedel. Sanningen är att det konventionella jordbruket med hög användning av kemiska bekämpningsmedel inte bara utarmar livet i jorden utan även hotar våra pollinatörer och därmed vår framtida matförsörjning.

Med färre pollinatörer blir skördarna sämre och med mindre biologisk mångfald minskar jordbrukets motståndskraft. Inom EU är 84 procent av det som odlas beroende av pollinatörer på olika sätt, och EU-kommissionen menar att minskad biologisk mångfald är ett av de största hoten mot vår matförsörjning.

Så den viktiga frågan att ställa är: Har vi råd att minska den biologiska mångfalden med kemiska bekämpningsmedel? Svaret på den frågan är så klart nej.

Det är EU som beslutar om tillåtna resthalter av bekämpningsmedel i maten, det görs utifrån en mängd olika parametrar. I Sverige gör Livsmedelsverket stickprov på livsmedel för att mäta resthalter. Och faktum är att man regelbundet hittar mat som innehåller högre halter av bekämpningsmedel än vad som är tillåtet. Ibland hittas också medel som varit förbjuda i Europa sedan länge.

Det är också så att gränsvärden uppdateras och ändras hela tiden. Ett exempel är bekämpningsmedlet klorpyrifos som gick från att vara godkänt inom EU för bland annat fruktodling till att helt förbjudas inom Europa 2019 då myndigheter konstaterade att det inte fanns några säkra gränsvärden för människor eftersom alla halter som testats visade på negativa effekter.

Det är inte akut farligt att äta konventionellt odlad mat. Däremot är det svårt att veta den långsiktiga risken av att få i sig många ämnen med skadliga egenskaper, även om koncentrationerna är låga för varje ämne var för sig. Det saknas forskning om hur den samlade exponeringen av kemikalier påverkar oss, men det finns studier som visar att ämnen i en blandning kan ge negativa effekter även om de individuella halterna är låga. Dessutom kan det vara så ämnen vi nu anser säkra visar sig ha en negativ effekt när det kommer nya studier. För att minska sin exponering för kemiska bekämpningsmedel, och därmed risken som följer med dessa, är det bättre att välja ekologiskt.

Här är det bra att skilja på direkta effekter och mer långsiktiga risker. Att äta konventionell mat kommer inte att ge några mätbara effekter direkt, livsmedlen som finns i butikerna är odlade enligt den lagstiftning som gäller och har gränsvärden som ska skydda oss konsumenter. Däremot är det svårare att förutspå långsiktiga effekter.

Alla gränsvärden för resthalter och analyser av kemikalier görs per ämne, de analyseras alltså var och ett för sig. Men det man vet inte så mycket om är den så kallade cocktaileffekten, även kallad kombinationseffekten. Alltså vilken effekt olika kombinationer av kemiska ämnen har på miljö och hälsa. Det finns studier som visar att när vi utsätts för kemikalier i en blandning (där alla ämnen var för sig inte ger någon effekt) så kan effekter uppkomma som var svåra att förutspå.

Så svaret är att vi vet för lite för att kunna svara på exakt hur det påverkar oss människor, men det kan knappast anses positivt att utsätta sig för en mix av misstänkt cancerframkallande, hormonstörande och reproduktionstoxiska ämnen via maten.

Det säkraste när det gäller bekämpningsmedel i mat är att äta ekologiska livsmedel.

Det enklaste sättet att undvika bekämpningsmedel är att välja ekologiskt. Den som väljer ekologiskt minskar kraftigt sin exponering för kemiska bekämpningsmedel och bidrar samtidigt till att dessa ämnen inte sprids i naturen. För att bekämpningsmedelsanvändningen ska kunna minska i jordbruket är det även viktigt att vi som konsumenter accepterar skönhetsfel i grönsaksdisken. Genom att välja grödor med varierande utseende och nya sorter blir det lättare för lantbrukaren att minska användningen av bekämpningsmedel.

Alla bekämpningsmedel är inte farliga för bin, men många är det. Kemiska bekämpningsmedel kan ha olika typer av effekter på bin och pollinatörer. Vissa medel kan vara akut giftiga, det betyder att biet dör när det får medlet på eller i sig. Andra medel skadar biet eller bisamhället på sikt genom att till exempel påverka deras förmåga att hitta mat. Bara de bekämpningsmedel som är akut giftiga klassas som bifarliga. Men kemiska bekämpningsmedel kan påverka insekter på många olika sätt, till exempel genom att:

Alla dessa skador kommer att ha negativ inverkan på biet och bisamhällets viktiga roll i våra ekosystem.

I Sverige är färre kemiska bekämpningsmedel tillåtna i jämförelse med många andra länder i världen. Det beror både på att vi ställer andra krav, att vårt klimat skiljer sig från andra delar av världen men också att Sverige anses vara en så liten marknad att färre kemföretag ansöker om att sälja sina preparat här.

Men Sverige har inte minskat användningen av kemiska bekämpningsmedel, den har tvärtom ökat sedan 90-talet. Det finns ett direktiv från EU, som syftar till att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel inom Europa. På grund av dålig efterlevnad, har EU-kommissionen nu lagt fram ett nytt lagförslag (förordning) som ska skärpa kraven på medlemsländerna. I det nya förslaget förslås bland annat att EU ska minska sin användning av bekämpningsmedel med 50 procent till år 2030, och att målen ska vara bindande. Hur ambitiöst förordningen blir i slutändan är upp till de folkvalda representanterna i EU att besluta om.

Inom ekologiskt jordbruk är väldigt få bekämpningsmedel tillåtna, därför har man utvecklat andra metoder för att skydda sina skördar från skadegörare. I ekologiskt jordbruk skyddar man grödorna mot sjukdomar, ogräs och skadedjur främst genom förebyggande odlingsmetoder. Man kan till exempel variera växtföljden från år till år. Det gör det svårare för skadeinsekter som angriper en viss gröda att växa till sig i antal. Man kan också undvika ovälkommet besök genom att täcka odlingen med fiberduk.

Inom det ekologiska jordbruket bearbetar man oftare marken mekaniskt eller använder biologisk bekämpning, så kallade nytto­djur. Det kan vara maskar, insekter eller spindeldjur som äter upp de oönskade krypen. Ekologiska jordbrukare använder sig också av andra preparat som till exempel väteperoxid , olja, socker eller vinäger.

Så här vill Naturskyddsföreningen att användningen av kemiska bekämpningsmedel ska minska: