Hur många gruvor kräver klimatomställningen?
För att fasa ut fossila bränslen och bygga framtidens energi- och transportsystem behövs stora mängder metaller och mineral. Men hur mycket resurser som egentligen krävs beror på de vägval vi gör i klimatomställningen. Det här är ämnen som rapporten Vägval i klimatomställningen – avgörande för efterfrågan på metaller och mineral undersöker.
Enligt Naturskyddsföreningens beräkningar är det stor skillnad på hur hög efterfrågan på mineral och metaller blir beroende på hur klimatomställningen genomförs. I rapporten utgår beräkningarna från tre olika scenarier utifrån underlag från Svenska Kraftnät och Energimyndigheten, som alla i sin tur har sin utgångspunkt i att Sverige når målet om netto-nollutsläpp år 2045. Analysen gäller åren 2025–2045 och omfattar tre områden: energiproduktion, transporter och eldistribution.
Beräkningarna visar att ytterligare 1,6 till 2,5 miljoner ton metall och mineral (exklusive järn och stål) kan komma att efterfrågas till år 2045 i energi- och transportsektorn, beroende på hur omställningen genomförs.
Byta till elbil?
Om dagens fossildrivna bilar ersätts med elbilar kommer transportsektorn att sluka hela 80 procent av alla metaller som behövs för klimatomställningen. Det skulle leda till att många nya gruvor skulle behöva öppnas med stor negativ påverkan på livsviktig natur. Efterfrågan på metall och mineral skulle istället begränsas om transportsektorn fokuserade på att transportera i stället för mängden fordon, samt att politiken satsade på bättre kollektivtrafik, ett upprustat järnvägssystem, fler elbilspooler och fungerande cykelvägar.
Begränsad tillgång till litium, kobolt och nickel
Tillgången på metaller som litium, kobolt och nickel är begränsad globalt. Om alla länder skulle efterfråga lika mycket som Sverige, räcker inte de kända reserverna till. Det gör att klimatomställningen riskerar att skapa nya målkonflikter, både mellan miljömål och mellan länder.
Metaller lämpar sig väl för återvinning, och på sikt kan en stor del av behovet täckas av återvunnet material. Men under de närmaste decennierna krävs ändå ny utvinning för att bygga upp infrastrukturen.
Klimatomställningen måste ske inom planetens gränser
När vi fasar ut fossila bränslen måste vi göra det på ett sätt som inte förstärker förlusten av biologisk mångfald. Samtidigt hänger klimatkrisen och naturkrisen ihop. Ett stort hot mot biologisk mångfald är klimatförändringar och samtidigt står den biologiska mångfalden för en betydande klimatanpassning.
Vi står inför ett vägval
För att klimatomställningen ska bli verkligt hållbar krävs:
- En minskad energi- och resursförbrukning, och kraftfulla åtgärder som minskar efterfrågan metaller och mineral.
- Ett transporteffektivt samhälle, där kollektiva transportmöjligheterna ökar och möjliggör att det totala antalet bilar minskar.
- Ett effektivt utnyttjande av metaller och mineral i allt från bilar till vindkraftverk.
- Förbättrade förutsättningar för cirkularitet genom hela värdekedjan och ökad återvinning.
Läs mer:
