Klädbytardagens historia – från idé till välbesökta klädbyten
Klädbytardagen har utvecklats till en populär tradition där tusentals byter kläder och gör konkret miljönytta. Här är historien bakom Sveriges största klädbytardag.
Vad är Klädbytardagen?
Klädbytardagen är Sveriges största organiserade klädbyte och ett av landets mest uppskattade evenemang för hållbart mode. Syftet är att öka användningen av second hand‑kläder och minska miljöpåverkan från nyproduktion.
Hur allt började
2009 lanserade Naturskyddsföreningen Miljövänliga dagen – en aktivitet med fokus på konkreta miljöhandlingar. Första året handlade om elskrot, och runt 40 lokala kretsar deltog.
Samma höst deltog några av Naturskyddsföreningens anställda på ett klädbyte under Kulturkalaset i Göteborg. Jessica Andréason berättar: ”Det var kul, nytänkande och vi fick med oss fina kläder hem. Vi såg på varandra och sa, det här kör vi på i vår!”
Den första Klädbytardagen
Våren 2010 arrangerades Klädbytardagen för första gången. Syftet var att öka intresset för second hand och minska miljöpåverkan från nyproduktion av kläder. En guide togs fram med tips på hur kretsar själva kunde ordna bytardagar. Det blev populärt direkt, hela 37 lokala klädbytardagar och många besökare. Utvärderingarna visade att också att många ville göra det igen.
Genombrott och växande intresse
Året därpå växte intresset. 48 kretsar ordnade klädbyten, lokaler fylldes snabbt, köerna ringlade långa och många medier rapporterade.
- I Göteborg flyttades klädbytet till en större lokal och många besökare kom.
- I Stockholm var det fullt hus och när en del köande tröttnade på att vänta ordnades ett spontant klädbyte i en närbelägen park.
Succén var ett faktum och det bestämdes att Naturskyddsföreningen skulle fortsätta med Klädbytardagen ett tag till.
Fler arrangörer välkomnas
Från 2013 kunde alla arrangera klädbytardagar under det gemensamma paraplyet Sveriges största klädbytardag, vilket öppnade upp för ännu fler klädbyten. Publika byten listas på naturskyddsföreningen.se, men många icke‑publika byten hålls också, till exempel i kompisgäng eller på arbetsplatser. Företag som Spotify, Alecta och flera hotell har ordnat interna klädbyten för sin personal under åren.
Därför funkar Klädbytardagen
- Konkret aktivitet – enkelt att förstå vad man ska göra.
- Socialt och engagerande – roligt att göra tillsammans och givande att ge och låta kläder få nytt liv hos någon annan.
- Tydlig miljönytta – besparingar av vatten, kemikalier och energi synliggörs.
Klädbytardagen blir nordisk
2015 kontaktades Naturskyddsföreningen av ett danskt nätverk som fått bidrag för att hjälpa arrangörer att hålla så kallade bytardagar, där det gick att byta allt möjligt. Det blev startskottet för Nordic Swap Day, och idag ordnas klädbytardagar samtidigt i Sverige, Danmark och Norge – ibland även på Island.
Rekordår för Klädbytardagen 2019
År 2019 arrangerades 159 klädbytesdagar i Sverige, med 17 000 besökare och 58 000 plagg bytte ägare. Det gjorde året till den största klädbytardagen någonsin. Förutsatt att de bytta plaggen ersatte nya motsvarar det en besparing på:
- 43 ton kemikalier
- 58 000 kubikmeter vatten
- 406 ton koldioxid
Dessutom arrangerades 125 klädbytardagar i Norge, 17 i Danmark och fyra på Island.
Pandemin bromsade – men intresset är tillbaka
Under 2020 och 2021 fick Klädbytardagen ställas in på grund av de samhällsrestriktioner som rådde under Covid19-pandemin. Men från 2022 har Klädbytardagen återvänt och intresset ökar år för år.
Sveriges second hand-profil 2021
Erikshjälpens pris Sveriges second hand-profil tilldelades Naturskyddsföreningen 2021 med motiveringen: ”för sina framgångsrika satsningar med Klädbytardagen och Prylbytardagen. Årets pristagare gör det lätt att välja rätt och visar att alla kan bidra till en hållbar utveckling.”
Klädbytardagen drivs av eldsjälar
Över 900 ideella arrangörer gör Klädbytardagen möjlig varje år. Stort tack till alla er! Många är engagerade i Handla miljövänligt-nätverket, välkommen du också.
