Järnväg och kollektivtrafik – hur kan Sverige minska utsläppen och bilberoendet?

Den till synes låga ambitionen förklarar Trafikverket med att det dels finns så mycket järnväg som är nedsliten och dels att järnvägen hela tiden slits ytterligare av den stora mängden tågtrafik som gör det svårt att laga spåren. Diskussioner pågår nu om hur ambitionerna kan höjas och Naturskyddsföreningen menar i sitt remissvar på planen att det går att göra betydligt mer.

Ja, det finns nattåg i Sverige. Men de skulle kunna vara fler, fräschare och modernare. Naturskyddsföreningen förespråkar ökade satsningar för att gynna nattågstrafiken.  

Nattåg har fördelen att det går att åka långt med miljövänliga tåg på ett bekvämt sätt vilket underlättar för människor att åka tåg istället för mer miljöskadligt flyg eller bil. Karaktären av hotell snarare än pendeltåg gör dem dyrare i drift än vanlig passagerartrafik. Mycket nattågstrafik har lagts ned sedan 1990-talet, när ett subventionerat lågprisflyg som bland annat inte betalade för flygets miljökostnader tog stora marknadsandelar. Men nu ökar intresset för nattåg igen bland annat beroende på ett ökat miljöintresse och att flyget nu betalar mer av sina miljökostnader, vilket jämnar ut priserna något. Utmaningen nu är att det ökade intresset behöver mötas med investeringar i nya vagnar och infrastruktur eftersom de gamla vagnarna är slitna och inte alltid är så attraktiva och att slitna vagnar och infrastruktur orsakar problem och förseningar. Det behövs nu offensiva investeringar i nya vagnar och spår för att göra hela systemet fräscht och under tiden ge vissa driftsbidrag till trafiken för att hålla trafiken igång medan systemet rustas upp och görs redo att ta emot allt fler resande. 

Svar: Ja, nattåg är bättre för klimatet än vad flyg är. Att flyga tillhör det mest klimatskadliga valet en privatperson kan göra. 

I Sverige har det inte investerats i nya nattåg sedan 1980-talet. Men det ökade intresset gör att det nu planeras stora investeringar, bland annat av Trafikverket.

Ja, när det gäller långa sträckor och även en del av utrikesflyget. Ju större investeringar som görs i järnvägstrafiken desto mer miljöskadligt flyg kan ersättas. 

Nattåg till Europa fungerar som alla andra nattåg och många tycker att det är ett praktiskt sätt att resa långt med låg miljöbelastning. Desto större investeringar som görs i vagnar och spår desto populärare kommer det att bli att resa ut i Europa med nattåg. 

Tåg som går snabbt gör det mer attraktivt att välja tåget och kan därför locka över transporter från mer miljöskadliga flyg och vägtransporter.  

Desto fler människor som är samlade i tätorter och längs stråk mellan tätorter desto lättare är det att skapa en attraktiv kollektivtrafik. På landsbygder med få människor är det ibland lämpligare med en anpassad kollektivtrafik exempelvis i form av anropsstyrd trafik som kommer på beställning, då är det lättare att se till att alla ska få tillgång till kollektivtrafik. 

Naturskyddsföreningen anser att det är rimligt att det kostar för resenärerna att åka med kollektivtrafik, bland annat eftersom trafiken har miljöpåverkan och att driften kostar. Men det bör finnas en stor del skattefinansiering också eftersom kollektivtrafik har så många samhällsnyttor och för att alla människor bör kunna ta sig fram, även den som inte åker bil. Kollektivtrafiken brukar också söka intäkter från andra håll, bland annat från reklam i trafiken och uthyrning av lokaler vilket kan hjälpa till att skapa rimliga biljettpriser. 

Den lokala och regionala kollektivtrafiken i Sverige sköts av regionerna enligt beslut av regionpolitiker. Finansieringen sker från flera källor, bland annat från skattemedel från regionerna, genom biljettintäkter från resenärer, reklam i trafiken och uthyrning av lokaler.  

Det är bra för miljön om människor åker med kollektivtrafik istället för bil. För att gynna kollektivtrafiken behöver stora investeringar ske för att prioritera kollektivtrafiken på gatorna och hela samhällsplaneringen ska se till att kollektivtrafiken gynnas när nya hus planeras. Biltrafiken måste betala sina fulla samhällskostnader, exempelvis för parkeringar som ofta är subventionerade. Stora investeringar ska också ske i själva trafiken med fräscha fordon, prisvärda biljetter och täta avgångar. 

I den aktuella planen (2026–2037) satsas 354 miljarder kronor på drift och underhåll av statliga vägar. Det är en kraftig ökning på 53 procent jämfört med föregående plan. Den ekonomiska ramen för drift och underhåll av järnväg uppgår till 210 miljarder och ökar inte alls på samma sätt som för vägar. Regeringen räknar med att pengarna räcker för att rusta vägarna till toppskick år 2037 medan järnvägarna som tidigast kan uppnå samma höga standard år 2050. Naturskyddsföreningen bedömer att det med rätt satsningar går att rusta upp järnvägarna snabbare.

Att bygga och underhålla vägar och järnvägar har i sig stor miljöpåverkan. Vad vi satsar på får sedan långsiktiga effekter på samhället. Satsningar på spår samlar exempelvis ihop bebyggelsen kring stationer vilket blir energi- och yteffektivt medan satsningar på vägar glesar ut bebyggelsen i form av externa köpcentrum vid motorvägsavfarterna mm. Vad vi väljer att satsa på får även stor betydelse för om godstransporter sker på vägar eller järnvägar, där vägtransporter påverkar miljön mest negativt. 

Att resa med tåg ger i Sverige låg klimatpåverkan och är svårslaget eftersom en absolut majoritet av tågtrafiken drivs av elektricitet och en så stor del av elen genereras med låga fossila utsläpp. Dessutom ger tågens låga rullmotstånd mot rälsen att driften blir energieffektiv.

Ja, bättre kollektivtrafik kan minska utsläppen. Att resa med kollektivtrafik tillsammans är mycket effektivare än att människor åker i bilar som i regel endast har en eller två passagerare.

Transporter har mycket stor påverkan på klimat och miljö. Mer om hållbara transporter här.

I Sverige drivs tåg och spårvagnar redan i stort sett utan fossila utsläpp. Det är en fantastisk framgång och en viktig del i omställningen består i att försöka föra över en större del av transporterna på spår. Med vägtrafiken är det värre eftersom den byggts upp kring billig olja och är tungt fossilberoende, ytkrävande och ineffektiv. För vägtrafiken är lösningen dels att effektivisera bort trafik och skapa effektivare fordon för att minska den mängd fossilfri energi som behöver tillhandahållas, dels att se till att de fordon som återstår drivs fossilfritt vilket underlättasbland annat av elbilar.