Kantareller, skogens goda guld – lär dig mer om vår populäraste svamp

Kantarellen är gul, lätt att känna igen och dessutom väldigt god! Den ska inte förväxlas med "falsk kantarell" som är seg och smaklös.  

Kantareller är våra kanske allra populäraste matsvampar. De smakar gott och det finns knappast någon giftig svamp man kan förväxla den med. En lite liknande svamp som växer i skogen heter narrkantarell (tidigare falsk kantarell) – som också är gulorange. Hatten på narrkantarellen är lite mer luden och foten är smalare och mörkare än hos kantarell. Narrkantarell är inte giftig, men seg och smaklös. Vanliga kantareller är kraftigare, lätta att skära itu och har vitt och spänstigt kött. 

Svamp som plockas bör inte förvaras i en plastpåse. En luftig korg är bäst. Rensa dina kantareller genom att borsta bort skräp och skära dem i mindre bitar om de är stora. Kolla så det inte finns insekter i foten. Skölj svampen lite om de fortfarande är smutsiga, men det är inte nödvändigt. 

Kantareller kan förvaras rensade i kylskåp ett par dagar. För att frysa in: Lägg svamparna i en kastrull, hetta upp så de avger vatten. Låt svalna och frys in i spadet. Kantareller innehåller rätt mycket vatten, så de kan vara svåra att torka om man inte har tillgång till en svamptork. 

Svamp – en doldis värd att värna 

Den största delen av året lever kantareller och andra svampar i det fördolda, under jorden. Den del av svampen som vi plockar är fruktkroppen som växer ut från den stora underjordiska delen av svampen, mycelet. Det består av tunna trådar som kallas hyfer eller svamptrådar.  

Träd och svampar lever i ömsesidigt beroende och hjälper varandra. Utan skog och träd skulle vi inte ha några svampar. Just kantareller lever ihop med flera olika träd. Många svampar är knutna till en viss trädart. Ibland märks det på namnet som björksopp eller tallblodriska. Genom ett samspel mellan svamptrådarna och trädens rötter, mykorriza, får svampen energi av trädet, som i sin tur får näringsämnen av svampen. Så lever de i ömsesidigt förhållande och hjälper varandra. 

Svampar kan vara signalarter för skyddsvärd skog 

Många svampar har en betydelsefull roll i naturvårdsarbetet. De berättar att ett naturområde är värdefullt och skyddsvärt. Sådana svampar brukar kallas ”signalarter”. Ofta är en svamp ett tecken på att en viss sorts träd funnits på en plats under en lång, sammanhängande tid. Även om det finns svampar som trivs i många olika miljöer, måste vi se till att det finns gamla träd och relativt orörda skogar kvar i naturen om vi vill plocka svamp också i framtiden.  

Svamp – en kulinarisk högtidsstund 

Kantarellmackor hör till höstens högtidsstunder i köket, men även många smådjur gillar att äta av svamparna. Somliga äter av sporerna. Just kantareller angrips sällan av insekter även om det händer då och då att gula knäpparlarver lever inne i svampens fot. 

I soppar som har små rör under hatten, till exempel Karl Johan, trivs flera sorters små myggor tillsammans med olika flugor, sniglar och skalbaggar. 

Ekorrar och andra gnagare gillar också svamp, och på svamparnas hattar kan man ibland också se hur de lämnat märken när de tagit en smakbit. 

Hur gör man en kantarellmacka?  

Skär kantareller i mindre delar. Fräs smör (eller annat stekfett) i en stekpanna. Häll i svampen. Smaken förstärks av fettet. Låt det fräsa i pannan tills vätskan är borta och de börjar få en gyllenbrun färg. Klicka eventuellt i lite mer fett om svampen ser torr ut. Salta efter behag. 

För stuvning: Häll över lite grädde. Låt den koka ihop med svampen. 

Lägg svampen på bröd – enklast är att bara lägga stekt svamp på knäckebröd. Kan kompletteras med lite finklippt persilja. 

De stekta svamparna, eller stuvningen, kan också fördelas på mjukt bröd. Strö över lite riven ost och sätt in i varm ugn, 200 grader. Låt osten smälta. 

Ät gärna med lite grönsallad och en näve blåbär till efterrätt. 

Hjälp oss skydda skogen!

Stöd arbetet för våra naturskogar och en skogspolitik som tar hänsyn till skogens alla värden.

Ge en gåva
Gillas av 2

Relaterade inlägg