Vanliga frågor om skog och skogsbruk

Det intensiva skogsbruket, med kalhyggen som främsta metod, har omvandlat stora delar av Sveriges skogsekosystem i grunden. Skogens biologiska mångfald befinner sig i kris. Skogen har därtill en viktig roll i klimatomställningen, men naturens gränser måste vara det som styr hur skogen brukas. Här hittar du vanliga frågor och svar om skog och skogsbruk. 

Hur ser situationen ut i svenska skogen?

Vi befinner oss i slutfasen av en landsomfattande och genomgripande förändring av skogslandskapet. Trakthyggesbruket har varit den helt dominerande skogsbruksmetoden i snart 70 års tid och mer än 60 procent av den produktiva skogsmarken har kalavverkats vid minst ett tillfälle sedan 1950-talet. Den svenska skogen utgörs nu främst av tät, ung och likåldrig produktionsskog av gran eller tall. Sådan skog skiljer sig avsevärt från naturlandskapets skogar med stor mångfald av processer, strukturer och arter. Det är nu bara i nordvästra Sverige, i närheten av fjällkedjan, som det finns större sammanhängande, skogslandskap med lång kontinuitet och naturskogskvaliteter kvar. Det är också enbart i den alpina regionen som någon av våra 15 skogliga naturtyper har gynnsam bevarandestatus.  

I resten av landet har skogsbrukets omvandling av landskapet kraftigt minskat tillgången på livsmiljöer för arter som är beroende av till exempel död ved, trädkontinuitet, gammal skog och lövskog. Förlusten och fragmenteringen pågår ännu idag, genom att skogar med höga naturvärden och lång kontinuitet fortsatt kalavverkas. Avverkning är också det enskilt största hotet mot rödlistade skogslevande arter.

Vad menas med att vi befinner oss i en naturkris? 

Att det parallellt med klimatkrisen pågår en annan och lika allvarlig kris. Naturkrisen handlar om förlusten av biologisk mångfald i naturen. Biologisk mångfald är ett samlingsbegrepp för all den variation som finns mellan och inom arter och livsmiljöer på jorden. Den variationen spelar en avgörande roll för att naturens grundläggande funktioner ska kunna upprätthållas. Just nu pågår den kraftigaste minskningen av arter i mänsklighetens historia, vilket försvagar ekosystemen och äventyrar vår framtida matförsörjning, tillgång till rent vatten, ekonomi, hälsa och livskvalitet. Den pågående förlusten av biologisk mångfald orsakas av mänsklig aktivitet. Med andra ord sågar vi av den gren vi sitter på.  

Naturkrisen och klimatkrisen påverkar också varandra och vi kan inte lösa den ena på bekostnad av den andra. När ekosystemen skadas eller förstörs påskyndas den globala uppvärmningen, genom att till exempel skogarnas och våtmarkernas förmåga att binda in kol minskar. Skadade ekosystem är också känsligare och klarar inte av klimatförändringar och extrema händelser lika bra. Klimatkrisen gör det därför ännu mer akut att stoppa förlusten av biologisk mångfald. 

Är svenskt skogsbruk hållbart?  

Nej. Det finns givetvis enskilda aktörer som förvaltar sin skog på ett hållbart sätt, men, det svenska skogsbruket som helhet är inte hållbart. Skogsbruket har under lång tid bedrivits på ett sätt som förändrat skogslandskapet i grunden, med ett stort antal hotade djur- och växtarter som följd. Med omfattande ingrepp i miljön som kalavverkning, markberedning, dikning och plantering har skogslandskapet i stora delar av Sverige omvandlats från varierad skog med hög biologisk mångfald till monotona trädodlingar där många arter trängs undan.   

Trakthyggesbruket fortsätter att dominera och bedrivs intensivt och storskaligt på stora arealer. Skogar med höga naturvärden och lång kontinuitet avverkas fortsättningsvis, vilket gör att livsmiljöer för många av skogens känsliga arter fortsätter att minska och fragmenteras. Avverkningar är tillsammans med igenväxning det största hotet mot rödlistade arter i Sverige och omkring 1400 rödlistade arter påverkas starkt negativt av avverkning.  

Att skogsbruket inte är hållbart framgår tydligt av läget för Sveriges miljömål. Miljömålen definierar vad som är en god miljö och utgör det svenska genomförandet av den ekologiska dimensionen av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Skogsbruket påverkar flertalet mål, varav inga bedöms nås. För målet Levande Skogar går utvecklingen i miljön dessutom åt fel håll. Åtgärderna för miljömålet är otillräckliga och stoppar inte förlusten av viktiga livsmiljöer.  

Utöver den ekologiska dimensionen av hållbarhet, brister också dagens skogsbruk vad gäller ekonomisk och social hållbarhet. Lönsamheten och sysselsättningen sjunker, det rapporteras om brister i arbetsförhållanden, samernas renbetesmarker krymper och viktiga näringar för landsbygden, så som naturturismen, drabbas. 

Men det finns ju FSC-märkt trä, räcker inte det? 

FSC är ett internationellt certifieringssystem för skog och skogsbruk som ska främja ett miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt livskraftigt skogsbruk. FSC-märkta varor ska inte innehålla trä från illegala avverkningar, eller avverkningar som gjorts utan hänsyn till människor och miljö. Naturskyddsföreningen var med när FSC startade i Sverige och drev på för ett nationellt regelverk. Naturskyddsföreningen har emellertid lämnat både FSC i Sverige samt internationella FSC. Ett avgörande skäl är att markägare som är certifierade alltför enkelt kan bryta mot certifieringarnas regler.  

Ideell naturvård har under många år larmat om brott mot certifieringens regler. Utan dessa larm hade många av dessa avvikelser gått obemärkt förbi och naturvårdsvärdefulla skogar avverkats och sålts på marknaden som certifierat virke. Ideell naturvård granskar dock bara en bråkdel av det certifierade skogsbruket.   

Vi anser att certifiering kan vara ett viktigt verktyg för konsumenter som vill köpa varor som producerats på ett ansvarsfullt sätt. Men så som certifieringen fungerar i Sverige idag så lever den dessvärre inte upp till de förväntningar som marknaden har på certifierad råvara.

Är ni emot trakthyggesbruk? 

I nuläget är trakthyggesbruket i praktiken den enda metod som används i nästan all brukad skogsmark. Det används också på ett sätt som orsakar alltför stor skada på miljövärden, kulturvärden och sociala värden. Om trakthyggesbruk ska användas måste regleringen skärpas, naturhänsynen öka och hyggesstorleken minska avsevärt. Men trakthyggesbruket kan inte vara norm och avverkning får inte ske så att det skadar skogarnas naturgivna förutsättningar. De naturvårdsvärdefulla skogarna, inklusive skogar med lång kontinuitet, som ännu finns kvar behöver skyddas från kalavverkning. Det görs inte i dag. Trä är en viktig råvara och därför behöver vi också ha ett aktivt skogsbruk, men inte med så stora negativa effekter på allmänna intressen. 

Är kalhyggen alltid dåligt? 

Ett kalhygge innebär alltid en kraftig förändring av miljön. Vilken skada det medför beror mycket på hur miljön såg ut innan. När naturskogar och andra skogar med höga naturvärden kalavverkas medför det att många av de arter som levde där innan inte kan fortleva på platsen. Deras livsmiljöer blir helt enkelt förstörda eller kraftigt försämrade. En stor del av skogens hotade arter är beroende av att deras livsmiljö är kontinuerligt trädbevuxen och har svårt att överleva hyggesfasen. Flera arter klarar inte heller att återetablera sig i den brukade skogen då de strukturer de är beroende av, exempelvis gamla träd eller en viss typ av död ved, inte hinner återskapas innan skogen avverkas igen.   

Förutom den negativa påverkan på biologisk mångfald innebär kalhyggen ofta en förlust av skogens upplevelsevärden. När kalavverkning görs i anslutning till vatten kan det också ge en negativ påverkan på både vattenkvalitet och vattnets funktion som livsmiljö för exempelvis fisk. Ett kalhygge släpper dessutom ut stora mängder koldioxid så länge som 10-12 år efter avverkningen, vilket bidrar negativt till klimatförändringen. Det kan också öka risken för stormfällningar i intilliggande skog, och att träd i anslutning till hygget blir torkstressade. Det kan i sin tur öka risken för insektsangrepp av exempelvis granbarkborre.   

Ett exempel på när kalavverkning inte får samma negativa effekter är när plantager med främmande trädslag, som contortatallen, avvecklas. Att granplanteringar på nedlagd åkermark avverkas för att ersättas med lövskog kan ha positiva effekter både vad gäller biologiska och sociala värden.

Vad är ett naturnära skogsbruk? 

Ett hållbart nyttjande av skogen utgår från tre vedertagna dimensioner av hållbarhet som tillsammans utgör en sammantagen helhet: den ekonomiska, sociala och ekologiska. Den ekologiska dimensionen inkluderar skogsekosystemens resiliens och stabilitet och utgör basen för ett hållbart nyttjande. Trots detta fortsätter den ekonomiska dimensionen att dominera på bekostnad av den ekologiska. För att säkerställa långsiktig hållbarhet måste sociala och ekonomiska målsättningar hålla sig inom de ramar ekosystemen sätter. Med andra ord, naturen måste tillåtas sätta gränserna för resursutnyttjandet. 

Ett skogsbruk inom naturens gränser innebär att skogsskötselmetoderna måste diversifieras och anpassas efter det naturliga skogsekosystemets förutsättningar. Då dessa varierar kraftigt även inom Sverige innebär det att det aldrig kommer finnas ett optimalt skogsskötselsystem som fungerar överallt. För att möta de utmaningar som finns kring biologisk mångfald och ekosystemtjänster i skogen, samt inte minst ett ökat behov av klimatanpassning av skogen, behöver skogsbruket ställas om och diversifieras. Naturskyddsföreningen förespråkar därför inte en specifik skogsbruksmetod, utan en princip om ett naturnära skogsbruk.  

Går det tjäna pengar på ett naturnära skogsbruk?

Skogsbruket som det bedrivs idag är framför allt anpassat efter skogsindustrins behov av råvara till lägsta möjliga pris, och inte till lönsamheten hos primärproducenterna. Att industrins intressen varit styrande har skapat inlåsningseffekter i värdekedjan och lett till att hög volymproduktion blivit ett övergripande mål för skogsbruket. Primärproducenterna gynnas istället av hög virkeskvalitet och höga virkespriser. Det finns anledning att tro att ett naturnära skogsbruk resulterar i skogsråvara av hög kvalité. Det talar för nya möjligheter att öka förädlingsgraden hos produkterna och på så sätt även intäkterna för primärproducenterna. Dessutom ökar möjligheterna till andra inkomster från skogen med ett skogsbruk som bättre bevarar skogens olika värden. För att övergången till ett naturnära skogsbruk ska kunna genomföras, behöver inlåsningseffekterna i värdekedjan hanteras och framför allt behöver nya affärsmodeller skapas.

Kommer inte många att förlora sina jobb om skogsbruket ställer om? 

Skogens betydelse för sysselsättning är snarare ett argument för omställning av skogsbruket. Den effektivisering och rationalisering som skett i syfte att upprätthålla lönsamheten i skogsbruket har fått stora negativa konsekvenser för sysselsättningen i skogsbygderna. Sedan 1970-talet har antalet årsverken i skogsbrukets halverats från cirka 32 000 till 16 000. Lönsamheten i skogsbruket fortsätter att sjunka och nu utvecklas självkörande skogsmaskiner för att kunna minska behovet av arbetskraft ytterligare. Dessutom är andelen tillfälliga anställningar i skogsbruket hög, vilket beror på att en stor del av arbetskraftsbehovet är kopplat till säsongsbetonade aktiviteter som plantering och röjning. Detta arbete utförs i stor utsträckning av utländsk arbetskraft.  

Den potential som finns för att öka sysselsättningen med skogen som bas, inte minst på landsbygden, ligger inte i konventionellt skogsbruk. Samtidigt som skogsbruket erbjuder allt färre lokala arbetstillfällen, har andra branscher med skogen som bas expanderat och har potential att expandera ytterligare. Ett exempel är naturturismen. I en internationell undersökning svarade 81 procent av de tillfrågade att de var intresserade av att semestra i Sverige just för att uppleva naturen. Att ställa om skogsbruket så att fler av skogens värden bevaras i den brukade skogen är därför ett sätt att bevara möjligheter till inkomst och sysselsättning från skogen. 

Vad innebär Skogsstyrelsens beslut om att sluta registrera nyckelbiotoper för skogen? 

Den 21 december 2021 fattade Skogsstyrelsen beslut om att all registrering av nyckelbiotoper upphör. Vissa nyckelbiotoper ska också avregistreras på markägarens begäran. Skälet man angav var att det är oklart om det sedan juni 2019 finns något lagstöd för registrering, vilket i sin tur grundar sig i att regeringens uppdrag till myndigheten om att inventera och registrera nyckelbiotoper plockats bort. 

Beslutet innebär att samhällets kunskap om skyddsvärda skogar försämras. En förutsättning för att kunna förhindra avverkning av skyddsvärda skogar, i enlighet med regeringens ambition, är förstås kunskap om var de finns. Risken för avverkning av skyddsvärda skogar ökar därför i och med att inga nyckelbiotoper som upptäcks av Skogsstyrelsen kommer registreras, samt att en del av de registrerade skogarna osynliggörs i både interna och externa karttjänster. 

Om beslutet leder till att fler skyddsvärda skogar avverkas, kommer det bli ännu svårare för Sverige att leva upp till åtaganden och mål om att bevara biologisk mångfald. Förtroendet för svensk skogsnäring riskerar också att skadas allvarligt, eftersom det finns starka krav från marknaden på att virke inte kommer från skyddsvärda skogar.

Hur kan ni driva en så hård linje mot svenskt skogsbruk och samtidigt vara positiva till etablering av vindkraft som medför stor inverkan på skogen? 

Vi är medvetna om att vindkraftverk kan orsaka skada på omgivningen, beroende på var de står. Därför är det viktigt att de placeras på rätt ställen. Genom att välja platser som är lämpliga orsakar de betydligt mindre skada, både för fåglar, fiskar och däggdjur. Vindkraft ska inte placeras i naturskyddade områden eller på platser där de kan skada känsliga arter.

Vad innebär Skogsstyrelsens besked om krav på hänsyn för Sveriges skogsägare? 

Det är för tidigt att säga vad detta kan betyda, framförallt eftersom Skogsstyrelsen presenterat ett beslut utan att visa upp någon plan för genomförandet. Vi välkomnar beslutet om ökade krav på kunskap och miljöhänsyn men efterfrågar tydlighet från Skogsstyrelsen hur detta ska implementeras.

Vad tycker naturskyddsföreningen om avverkning under häckningstider? 

En rimlig åtgärd för att anpassa skogsbruket efter de skyddade arter som lever i skogen är att inte avverka skog under häckningstid. Att införa generella förbud mot avverkningar under häckningstid är något som EU-kommissionen föreslår och som EU-domstolen tagit upp i sina domar om artskydd och skogsbruk. Under häckningstid bör därför skogsbruket anpassas i linje med lagstiftningen.

Varför är Naturskyddsföreningen ute och inventerar? 

Naturskyddsföreningens skogsaktiva medlemmar har en mycket stor kunskap om, och intresse för, naturvärden i skogen. Medlemmarnas inventeringar har varit avgörande för att ett stort antal skyddsvärda skogar bevarats istället för att avverkas. Inventeringarna har också varit ett väldigt viktig underlag i flera rättsprocesser där otydligheter i lagstiftning och brister i myndigheternas tillämpning klargjorts. Inventeringarna har även satt ljuset på brister i certifieringssystemen FSC och PEFC. 

Genom inventeringarna har den ideella naturvården bidragit till en ökad kunskap om naturvärden i skogen. 

Låt skogen leva

Det intensiva skogsbruket i Sverige hotar många av skogens djur, växter och svampar. Sveriges politiker måste agera. Var med och påverka du också!

Bli medlem
Gillas av 2