Klimatlarm! 5 viktiga budskap från IPCC:s andra delrapport

Världens beslutsfattare gör inte tillräckligt för att begränsa den globala uppvärmningen och anpassa samhällen och ekosystem till effekterna. Läget är dessutom värre än tidigare befarat. Tiden som vi har kvar för att agera håller på att rinna ut. Det konstateras i en ny rapport av FN:s klimatpanel IPCC.

Det är en bister och skrämmande verklighet som presenteras i den andra delrapporten om klimatförändringar från FN:s vetenskapliga klimatpanel. Rapporten fokuserar på vilka effekter som den globala uppvärmningen kommer att föra med sig, hur sårbara vi är inför förändringarna och vilka anpassningar som krävs om vi ska ha en chans att motverka de mest katastrofala konsekvenserna. 

Det handlar om förödande konsekvenser som allvarligt påverkar vår hälsa, matproduktion, vattentillgång samt växters och djurs livsmiljöer.  

Sverige kommer, som resten av Nordeuropa, få se stigande temperaturer och ökad nederbörd, med fler översvämningar och intensivare extremväder, också med perioder av hetta, torka och risk för skogsbränder. 

Samtidigt som vattenbrist kommer att bli ett ökande problem på många håll i världen kommer översvämningar bli allt vanligare och större. IPCC konstaterar att 3,3 till 3,6 miljarder människor redan idag lever i områden som är starkt sårbara för klimatförändringar. Vid århundrades slut riskerar så mycket som 50–75 procent av världens befolkning att vara exponerade för perioder av livshotande klimatförhållanden på grund av extrem hetta och hög luftfuktighet. Värst är det för redan utsatta grupper i redan utsatta länder.  

Slutsatsen är alarmerande: Klimatförändringarna hotar hela mänsklighetens och ekosystemens överlevnad. Vi måste agera nu 

Här är fem viktiga budskap från IPCC:s rapport ”Effekter, anpassning och sårbarhet

1. Klimatförändringarna är nära sammanlänkade med andra samhällsproblem 

Klimatkrisen, naturkrisen, ekonomiska och sociala orättvisor – samtliga hör ihop och är konsekvenser av mänsklig påverkan på miljön. Mer konkret handlar det om människans ohållbara brukande av naturens resurser, utsläppen från fossila bränslen och vår förstörelse av växters och djurs habitat.  

Effekterna av klimatförändringarna driver dessutom på och förstärker varandra i en sorts nedåtgående och allt mer accelererande spiral. Ett konkret, om än förenklat exempel, är hur intensivare värmeböljor och torka orsakade av klimatförändringarna leder till skogsbränder, som i sin tur leder till mer utsläpp av växthusgaser och förluster av kolsänkor, vilket i sin tur driver på klimatförändringarna ytterligare.  

Kriserna är sammanlänkade – därför måste lösningarna också vara det.  

2. Läget är extremt och tillfället att begränsa riskerna är snart förbi  

Även vid de mest optimistiska scenarier, där vi lyckas begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader, blir konsekvenserna av klimatförändringarna så storskaliga att de kommer bli svåra att hantera på många platser. Dock kommer 1,5-gradersgränsen sannolikt ha passerats redan vid slutet av detta årtionde. Om dagens klimatlöften infrias är vi snarare på väg mot 2,4 grader i "bästa" fall, men troligen minst 2,7 graders höjning år 2100. 

Vid två och tre graders uppvärmning blir klimateffekterna i många fall nästintill omöjliga att anpassa sig till. En del platser på jorden skulle bli obeboeliga och antalet klimatflyktingar öka markant. Så många som 143 miljoner människor kan tvingas fly sina hem på grund av klimatförändringar år 2050, enligt IPCC som hänvisar till tidigare uppskattningar från Världsbanken.

Tre till fyra graders uppvärmning skulle innebära en värld så förändrad från dagens verklighet att det skulle vara förödande för merparten av jordens ekosystem och kanske också slutet för den mänskliga civilisationen.  

Behovet av drastiska utsläppsminskningar och kraftiga åtgärder för klimatanpassning är därför helt avgörande för vår överlevnad. Det är av yttersta vikt att begränsa den global uppvärmningen till max 1,5 grader och varje tiondels grad gör stor skillnad för våra chanser. De extrema riskerna som IPCC påvisar i rapporten understryker allvaret i att beslutfattare – på alla nivåer – måste agera kraftfullt nu, det finns varken tid eller utrymme att vänta.

3. Vi behöver stärka ekosystemen och skydda den biologiska mångfalden  

Fungerande och starka ekosystem i skogar, våtmarker, jordbruk, städer, kuster, hav och sjöar gör oss mer motståndskraftiga – resilienta – mot klimatförändringarnas effekter. IPCC framhåller att cirka 30–50 procent av jordens land-, skogs- och havsmiljöer behöver skyddas för att stärka motståndskraften, vilket är en mycket större andel än vad som är skyddat idag. 

Växtlighet vid kusten och jordbruksmetoder som agroforesty, där träd integreras i odlingar och betesmarker – har en rad olika miljöfördelar som till exempel till att skydda mot effekterna från kraftig nederbörd, översvämningar och blåst. Trädens rötter håller kvar näring och fukt i marken och motverkar jorderosion, medan dess grenar och bladverk ger skugga och skydd mot hetta för andra växter och djur. Dessutom bidrar ökad växtlighet till en större kolsänka (eller kolinlagring) i mark och växt.  

Bevarad och stärkt biologisk mångfald innebär att ekosystemen bättre kan stå emot angrepp från skadedjur och återhämta sig fortare efter torka och skogsbränder.  

4. Helhetsgrepp och hållbara samhällsstrukturer är nödvändiga  

Genom snabba, kraftfulla och väl samordnade insatser kan vi bromsa den negativa utvecklingen och minimera de mest katastrofala effekterna av klimatförändringarna. Det är därför viktigt med kraftfulla politiska beslut och att resurser till klimatanpassning sätts in omgående. Ju längre vi väntar desto större och mer kostsamma riskerar skadorna att bli.  

Rapporten visar att åtgärder måste vidtas på alla samhällsnivåer och i alla sektorer, något som nyligen också underströks i svenska Nationella expertrådet för klimatanpassnings rapport. För att kunna lyckas måste anpassningar främja social och ekonomisk rättvisa och ta tillvara på olika typer av erfarenheter och kunskaper. Därför behöver marginaliserade grupper, urfolk och kvinnor involveras i större utsträckning i beslutsprocesser och genomförandet av klimatanpassningsåtgärder.

5. Global klimaträttvisa genom stöd och kompensation är nödvändig  

Klimatförändringarna är påtagliga och påverkar oss alla – människor, djur och natur, världen över. Men vissa regioner och grupper drabbas hårdare än andra. Det orättvisa är att det ofta är de nationer och samhällsgrupper som har släppt ut minst växthusgaser och har minst anpassningskapacitet, som drabbas värst.  

Extremväderskatastrofer till följd av stigande havsvattennivåer och extrem torka kommer att bli allt vanligare och kommer att slå hårt mot framför allt fattiga länder. En del effekter kommer vara bortom vad som är möjligt att anpassa oss till och leda till permanenta förluster och skador på miljö, kulturarv, samhällen och infrastruktur. I en klimaträttvis värld behöver resursstarka länder, med höga historiska utsläpp och starka finansiella, kunskapsmässiga och tekniska resurser, kompensera resurssvaga grupper och länder.  

IPCC framhåller att det är avgörande att stöd till klimatanpassning mobiliseras så fort som möjligt och att löften från internationella klimatförhandlingarna om stöd till utsatta länder måste infrias.

Läs även:  

 Mejla din politiker

Vill du agera för klimatet? Spana in denna lista med 10 tips eller mejla din politiker och kräv att ditt parti sätter klimat och miljö högt på den politiska agendan. 

Ge en gåva till klimatet

Vi kan fortfarande bromsa klimatförändringarna! Bidra till arbetet för att skapa en tuffare klimatpolitik och för att visa vägen mot hållbar förnybar energi.

Ge en gåva
Gillas av 2