Lär dig mer om fjällräven

Stigande temperaturer gör att fjällräven, som är anpassad till ett arktiskt klimat, riskerar att försvinna.  

3 snabba fakta om fjällräven

  • Status: Starkt hotad
  • Antal: Cirka 450 vuxna individer i Skandinavien
  • Hot: Klimatförändringar med mildare klimat som leder till konkurrens med rödräven om föda, lyor och revir. Fjällräven hotas även av rävskabb samt brist på smågnagare.

Fjällräven är ett hunddjur men storleksmässigt mer lik en katt. Den tjocka täta pälsen klarar temperaturer ner mot 40 minusgrader och är därmed en av djurvärldens varmaste.   

Så här känner du igen en fjällräv:

Storleken: Fjällräven är betydligt mindre än rödräven, cirka 45–67 cm lång med en svans på 25–54 cm.
Färgen: Det vanligaste varianterna är vit och blå fjällräv.  De vita som är absolut vanligast, har kort brun päls och ljus undersida på sommaren och vit päls på vintern, den blåa har blå-grå päls på vintern och brun på sommaren. Den vita förekommer mest i fjällen och den blåa mest vid kusten. Färgen är ärftlig och är troligtvis anpassad efter vad som fungerar bäst som kamouflage. Det finns även en tredje, väldigt ovanlig, variant som är sandfärgad. Denna färg beror på en mutation som finns hos både vita och blåa fjällrävar. 
Lyorna: Fjällrävarna lämnar matrester och spillning runt ingångarna till sina lyor, detta gör så att lyorna efter ett tag blir täckta av frodig vegetation som bryter av mot det mer karga landskapet runt omkring.  

På grund av klimatförändringar med stigande temperaturer får fjällräven det allt tuffare, de trängs allt längre norrut och allt högre upp i fjällen. Lämlar och andra smågnagare som fjällräven lever på påverkas också negativt av klimatförändringarna. Därtill tar den konkurrerande rödräven sig allt längre upp i fjällen och driver  bort fjällrävarna från deras lyor. Tack vare intensiva skyddsåtgärder har populationen ändå ökat något senaste åren. 

Lever ihop livet ut

Fjällrävar är monogama djur som håller ihop hela livet, de parar sig i mars och deras valpar föds i maj–juni. Kullarna består oftast av 5–10 valpar men det kan hända att de får upp till 18 valpar i en kull! Honan och hanen hjälps åt att ta hand om ungarna ända fram till hösten. När ungarna är nio månader blir de könsmogna, ibland stannar de kvar med sina föräldrar och hjälper till att uppfostra kommande kullar men de flesta ger sig av för att etablera nya revir. Fjällräven är känd för att vandra långt i sin jakt på föda och partners, ibland upp till 100 mil. 

Äter helst fjällämmel

Fjällräven är allätare och livnär sig på allt från bär till kadaver, men mest äter de olika smågnagare, speciellt lämmel, och på sommaren olika fågelungar. Sverige har inte haft ett regelrätt ”lämmelår” sedan mitten av 1980-talet, möjligen på grund av klimatförändringar. Under lämmelår ökar fjällrävens kullar och fler ungar överlever.  

Fjällräv, AR, 3D

Omgiven av grönska

Fjällräven bygger sina bon, lyor, ovanför björkgränsen där det är lätt att gräva. Ofta vid kullar eller åsar eller under stora stenblock. Lyorna har flera ingångar, ibland upp till flera hundra. Vuxna fjällrävar är bundna till lyorna från vår till höst för att fortplanta sig och ta hand om ungar. Under vintern är de mer rörliga och kan som sagt vandra uppemot 1 00 mil. 

Var finns fjällräven idag?

Sverige: I takt med att klimatet blir varmare minskar fjällrävens utbredning, under 1800-talet fanns det tusentals fjällrävar i hela fjällen med idag är stammen begränsad till fem fjällområden nära norska gränsen.  
Globalt: Fjällräven förekommer främst i fjällvärlden i hela Skandinavien. De lever på tundran och förekommer i arktiska delen av Skandinavien, Sibirien, Kanada, Alaska och Grönland. Det händer att fjällrävar åker på isflak från Norra ishavet och når ibland Nordpolen. 

Klimatet största hotet

Fjällrävens största hot är som sagt det varmare klimatet. Det leder till att rödräven kan breda ut sig i fjällområden och konkurrera ut fjällräven genom att ta över revir och lyor och döda både valpar och vuxna fjällrävar. Rödräven är dessutom en möjlig spridare av rävskabb. Klimatet påverkar fjällrävens huvudföda, smågnagare. Så kallade lämmelår eller smågnagartoppar som tidigare inträffade mellan vart tredje och vart femte år har blivit allt glesare.


Hundmat i foderautomater

Trots att fjällräven fortfarande är starkt hotad så har stammen börjat återhämta sig tack vare olika stödåtgärder. En av de viktigaste stödåtgärderna är foderautomater med torrfoder för hundar. De placeras nära bebodda lyor och är designade så att bara fjällrävar kan komma åt fodret. Utfodringen sker året om men är speciellt viktig under vintern då det är svårast för fjällräven att hitta föda. Resultatet är större kullar och fler valpar som överlever.  

En annan stödåtgärd är att man sedan 2010 har använt sig av riktad skyddsjakt på rödräv. I Norge har det har de sedan 2005 skett försök för att öka antalet fjällrävar och motverka inavel via avel och utsättning av fjällrävar. Av de runt 300 valpar som släppts ut sedan projektet inleddes har en del vandrat över till Sverige och bidragit till den svenska stammen.  

Vad kan du göra för fjällräven?

Ge en gåva till vårt artbevarande arbete

Med din gåva kan vi fortsätta arbetet för att skydda våra hotade arter i Sverige.

Ge en gåva
Bli först att gilla!