Låt inte omställningen ske på samernas bekostnad
Utfasningen av fossila bränslen är nödvändig – men får inte ske på bekostnad av natur, biologisk mångfald och det samiska folkets rättigheter. Det skriver Amnesty och Naturskyddsföreningen i en gemensam debattartikel inför den samiska nationaldagen i Altinget.
På fredag firas den samiska nationaldagen i hela Sápmi till minnet av det första samiska landsmötet i Tråante/Trondheim 1917. Men den samiska kulturen och samiska näringar är under hot.
Gruvor tränger undan samiska näringar
Under de senaste åren har trycket på att utvinna mer metaller och mineral ökat kraftigt. EU:s lagstiftning om kritiska råvaror, liksom svenska politiska initiativ, har gett gruvnäringen en särställning i näringspolitiken. Två gruvprojekt i Sápmi har fått strategisk status av EU – ett beslut som mötts av starka protester från berörda samer. För dem är det inte bara en fråga om markexploatering, utan om att marken möjliggör den samiska kulturens och näringars överlevnad.
Redan i dag ser vi hur gruvor, vindkraft- och infrastrukturprojekt tränger undan renskötsel och andra samiska näringar och urholkar möjligheten att leva vidare som urfolk. I Amnestys och Samerådets rapport Just transition or 'green colonialism'? konstateras att lagstiftningen inte skyddar samers rättigheter tillräckligt vid markexploatering.
Ett cirkulärt samhälle minskar trycket på naturen
Det handlar inte bara om mänskliga rättigheter – utan också om naturens gränser. Naturskyddsföreningens rapport Vägval i klimatomställningen visar att hur mycket metaller och mineral som krävs för omställningen beror på vilka beslut vi fattar. Om dagens fossildrivna bilar ersätts rakt av med elbilar kommer transportsektorn att kräva upp till 80 procent av de metaller som behövs för klimatomställningen. Det innebär att många nya gruvor skulle behöva öppnas, med stora konsekvenser för naturen.
Men alternativ finns. Genom att prioritera kollektivtrafik, delningstjänster såsom elbilspooler, cykelinfrastruktur och återvinning kan behovet av nya gruvor minska drastiskt. På samma sätt kan ett mer cirkulärt samhälle – där resurser återanvänds och produkter designas för lång livslängd – minska trycket på både naturen och urfolk. En verkligt hållbar klimatomställning kräver att rättigheter och naturresurser hanteras som sammanlänkade delar av samma helhet.
Förvärra inte krisen vi försöker lösa
Vi uppmanar den svenska regeringen att:
- anta en plan för att implementera FN:s urfolksdeklaration i svensk lagstiftning och säkerställa att fritt, informerat förhandssamtycke (FPIC) respekteras vid alla beslut som rör samiska traditionella marker
- säkra att klimatomställningen sker inom planetens gränser, med tydliga mål för resurseffektivitet, återvinning och begränsad nyexploatering
- utveckla en nationell strategi för en rättighetsbaserad klimatomställning, i samverkan med samiska företrädare, miljöorganisationer och forskarsamhället.
Att ställa om är nödvändigt men hur vi gör det är avgörande. Sverige kan välja en väg som skyndar på utfasningen av fossila bränslen, men med respekt för både människan och naturen – eller en väg som förvärrar de kriser vi försöker lösa.
Sverige behöver visa ledarskap genom att sätta både mänskliga rättigheter och biologisk mångfald i centrum för den gröna omställningen.
Anna Johansson, generalsekreterare Amnesty international Sverige
Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen
Eva Forsgren, ordförande Amnesty Sápmi
