Så får vi producentansvaret för textilavfall att fungera
i dag den 16 oktober börjar regeringens tidsfrist att införa EU:s regler om producentansvar för textilavfall att löpa. För att lyckas behöver vi Involvera aktörer i hela den textila värdekedjan, bransch- och intresseorganisationer, för att få till ett producentansvar som fungerar i praktiken, skriver Naturskyddsföreningen tillsammans med bland annat Avfall Sverige på Dagens Industris debattsida.
Idag den 16 oktober börjar regeringens tidsfrist att införa EU:s regler om producentansvar för textilavfall att löpa. Senast den 17 april 2028 ska ett system för ett svenskt producentansvar finnas på plats. Producenterna ska täcka kostnaderna för insamling för återanvändning, förberedelse för återanvändning och materialåtervinning. Det är en stor utmaning – det kan Sveriges 290 kommuner och de svenska frivilligorganisationer som har att hantera det rådande textilkaoset vittna om.
Sedan utsortering av textilavfall blev obligatoriskt den 1 januari 2025 har kommuner och frivilligorganisationer kämpat med det snabbt växande textilberget. Folk vill göra rätt och sorterar ut mängder av textil – så stora att både frivilligorganisationer och återvinningscentraler har uppmanat invånarna pausa inlämning av textiler.
Problemet är att Sverige saknar en cirkulär textilkedja eftersom det saknas materialåtervinning. Ett annat problem är att nästan oanvända, fullt brukbara kläder lämnas in tillsammans med det som är smutsigt och trasigt. Det betyder att den idéburna sektorn tvingats lägga stora resurser på att hantera avfall i stället för att använda pengarna till sina ändamål.
Och vad har producenterna gjort under tiden – svaret är – ingenting. Utsortering av textilavfall beslutades av EU 2018 och behovet av en hållbar textilsektor har lyfts i EUs gröna giv 2019 samt i handlingsplanen för cirkulär ekonomi 2020. Men utan skarpa krav har producenterna valt att avvakta - istället har kommunerna och frivilligorganisationerna fått ta smällen. Men nu ska förorenaren betala. Producentansvaret innebär att den som sätter textil på marknaden ska ta det fulla ansvaret för produkten - från produktion till avfall.
Företrädare för textilbransch och handel har understrukit i debatt (SvD 2025-09-03) att textil inte kan hanteras på samma sätt som förpackningar. Det kan vi skriva under på. Stora delar av klädbranschen arbetar fortfarande utifrån en modell som bygger på överproduktion och överkonsumtion. Den bygger på snabba modeväxlingar som fast eller till och med ultra fast fashion. Importen av billig textil från Kina ökade med 20 procent det första halvåret 2025 jämfört med 2024. Den stora ökningen beror delvis på att Kina vänt sig mot den europeiska marknaden eftersom USA har höjt tullarna. För EU gäller en tullbefrielse för paket av ett värde på upp till 150 euro.
Privatimporten av billig, lågkvalitativ textil från företag som Temu och Shein, som varken går att återbruka eller återvinna, ökar mängden textilavfall väsentligt.
Därför måste också den mest obekväma men kanske viktigaste parametern adresseras: att minska nykonsumtion. Marknaden för längre hållbarhet, reparation och återanvändning behöver stimuleras. Det är möjligt genom att införa kriterier i avgiftsmodellen så att den som sätter mest och sämst produkter på marknaden ska betala mer. Villkoren för återbruk inom idéburen sektor måste också säkras. EU:s ekodesignförordning är en viktig hörnsten för mer miljömässigt hållbara och cirkulära produkter, men vi kan inte bara sitta och invänta EU.
Det finns klädföretag i Sverige som redan jobbar med digitala produktpass, de behöver bli norm istället för goda exempel. Så kan ett fungerande cirkulärt system skapas och mängden textil till förbränning minskas drastiskt.
Vi uppmanar därför regeringen att:
1. Involvera aktörer i hela den textila värdekedjan, bransch- och intresseorganisationer, för att få till ett producentansvar som fungerar i praktiken
2. Värna donationen och säkra den idéburna sektorns bidrag till återbruk
3. Ta bort möjligheten att lägga trasigt och smutsigt i restavfallet i producentansvaret
4. Driva på EU:s tullarbete för att få bort den skadliga importen
5. Öronmärka en del av producentavgiften för teknikutveckling och utveckling av en marknad för återvunna textilfibrer
6. Stärka de ekonomiska incitamenten för återbruk, reparation och återproduktion
7. Införa differentierade avgifter
Tony Clark, vd, Avfall Sverige
Charlotte Rydh, generalsekreterare, Giva Sverige
Beatrice Rindevall, ordförande, Svenska Naturskyddsföreningen
Jonas Rydberg, generalsekreterare, Sveriges stadsmissioner
