Så odlas bananer

I Sverige älskar vi att äta bananer. Men hur odlas egentligen en banan? Och vad är skillnaden mellan konventionell och ekologisk bananodling? Här lär du dig mer om hur en av världens mest besprutade frukter – bananen – odlas! 

Bananer är en tropisk frukt, och dessutom en av världens mest odlade frukter, 102 miljoner ton bananer produceras varje år. I Sverige äter vi så mycket som drygt 100 bananer per person varje år. Efter larmen om bananer och bekämpningsmedel har flera matkedjor valt att gå över till 100 procent ekologiska bananer. Nu hoppas vi att ännu fler butiker ska välja schyssta ekologiska bananer. 

Så odlas bananer

Skillnaderna är enorma mellan ekologiska småskaliga kooperativ och stora konventionella odlingar av bananer. 

Banodlingen är en av världens mest besprutade och på plantager med konventionell produktion används flera bekämpningsmedel som är förbjudna i Europa. De som drabbas hårdast av gifterna är miljön, odlarna, lantarbetarna och även deras familjer. Fortfarande används ett av världens farligaste bekämpningsmedel, parakvat. Det skadar naturen då det lagras i jorden och läcker ut i vatten och kan skada vilda däggdjur. Människor som exponeras under en lång tid kan i värsta fall drabbas av lungkollaps. Ämnet är förbjudet i Sverige och EU sedan länge, bland annat tack vare Naturskyddsföreningens arbete. 

– Det är ett stort problem att det saknas ett globalt regelverk för kemiska bekämpningsmedel. Mycket av det som ni i Sverige äter odlas i länder utanför Europa, där dessa skadliga gifter fortfarande är tillåtna, menar André Gonçalves, som är bananexpert och har arbetat både med bananforskning, rådgivning och praktiskt jordbruk.  

Så här illa kan bananodling gå till: 

Steg 1. Marken sprutas med bekämpningsmedlet parakvat för att döda ogräs och annan växtlighet. Parakvat är sedan länge förbjudet inom EU och mycket skadligt för människor. 

Steg 2. Insektsbekämpningsmedlet karbofuran appliceras i hålet där plantan ska planeras. Medlet är väldigt giftigt och förbjudet i EU. Det kan leda till illamående, ryckningar i musklerna och andningssvårigheter. 

Steg 3. Insektsmedel, karbamat eller organofosfater sprutas i upp till tre omgångar. De båda bekämpningsmedlen kan påverka nervsystemet hos människor och vara dödliga för växter och djur. 

Steg 4. Bananerna planteras ut. 

Steg 5. Upp till tre gånger under årets besprutas plantorna med karbamat, eller organofosfater, eller karbofuran. Med gifterna vill man ta död på nematoder (rundmaskar) som lever i jorden och förstör plantornas rötter. Gifterna kan skada nervsystemet hos människa. 

Steg 6. Om det blir problem med svamp kan odlingen behöva besprutas upp till 50 gånger (300 liter per hektar/år) under en produktionscykel (ett år).  

Steg 7. Tre till tio gånger sprutas marken runt plantan med kemiska ogräsbekämpningsmedel som till exempel glyfosat och/eller parakvat. Parakvat är akut giftigt för både djur och människor. 

Steg 8. På vissa plantager doppas klasarna i en desinficerande lösning av ett kemiskt bekämpningsmedel mot bakterier (Bacterol) och vatten. 

Steg 9. Nästa steg är att spruta ”bananbuketterna” med svampmedel som innehåller den aktiva substanserna imazalil eller azoxystrobin (klassificeras som mycket giftigt för vattenlevande organismer) samt hormonstörande ämnen, innan bananerna packas de för vidare transport. 

Steg 10. För att bananerna skall mogna klart efter att de har packats gasas de med det naturliga växthormonet ethylene. 

Stora skillnader mellan ekologiskt och konventionellt odlade bananer 

Motsatsen till den konventionella odlingsmodellen är ekologiskt jordbruk där trädjordbruk eller agroforestry på engelska är en av odlingsmetoderna. Odlingen innebär att bonden blandar många olika växter och växttyper så att odlingarna mer liknar ett naturligt ekosystem. Här kan lågväxande buskar och marktäckande växter varvas med mellanhöga bananplantor som får skugga av högre träd. Arterna samspelar med varandra på sätt som gör att brukaren kan odla utan både kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel.  Detta sätt att odla är även vanligt när det gäller ekologiskt kaffe och kakao. 

– Utöver miljövinsterna har det visat sig att de ekologiska lantbrukarna som använder sig av trädjordbruk, ofta producerar mer mat och tjänar mer pengar än konventionella odlare, berättar André Gonçalves. 

Miljontals småbrukare i Afrika, Asien och Latinamerika har övergett kemikaliejordbruket och börjat satsa på ekologiskt i stället. De får ofta lika stora, eller större, skördar som tidigare och har lägre utgifter. Inkomsterna för odlarna blir ofta högre. 

Byt till ekobananer! 

Det största hindret för en ekologisk omställning sitter i människors huvuden, menar André Gonçalves. Vi måste förändra hur människor tänker. Han fortsätter: 

– Jag tror på konsumenternas makt. Köp ekologiskt!  

Tyvärr har utbudet av konventionellt odlade bananer ökat i de butiker som tidigare bara sålde ekologiska. Det vill vi ändra på. När du väljer schyssta ekobananer i butiken bidrar du till ännu större efterfrågan! 

Stöd arbetet för ett hållbart jordbruk!

Vi jobbar för politiska satsningar på ekologiskt jordbruk, för friska ekosystem, naturbetesmarker och ängar. När du ger en gåva bidrar du till det arbetet.

Ge en gåva
Bli först att gilla!