Så påverkar nya biståndet miljö och klimat

Regeringen och Sverigedemokraterna vill göra om svensk biståndspolitik. Naturskyddsföreningen ser både problem och möjligheter.

Vad innebär regeringens nya biståndspolitik?

Regeringen har skurit ned på pengarna som går till bistånd. De vill också att svensk biståndspolitik ska gynna svenska intressen, vilket till exempel skulle kunna handla om svenska företag i andra länder.

Naturskyddsföreningen ser en del positiva saker med regeringens nya biståndspolitik, men också ett par utmaningar. En stor grundläggande ändring är just att inriktningen för biståndet skiftas. Sveriges fokus har länge varit att allt bistånd ska hjälpa till att skapa en hållbar och rättvis värld där ingen tvingas leva i fattigdom och förtryck.

Nu blir inriktningen i stället att biståndet ska hjälpa andra svenska politikområdens mål, till exempel inom migrations- eller handelspolitiken. Tidigare ledord om ”global hållbar utveckling” har bytts ut till ”hållbar tillväxt”.

Vad innebär den nya politiken för miljö och klimat?

Regeringens förslag till ny biståndspolitik pekar tydligt ut klimatbistånd och biologisk mångfald som prioriterade områden som ska utökas. Biståndet ska stötta genomförandet av Parisavtalet och Kunming-Montreal-ramverket om biologisk mångfald. Det tycker Naturskyddsföreningen är bra.

Det verkar dock oklart exakt hur det här ska ske, till exempel när det gäller klimatanpassning och frågan om skador och förluster från klimatkatastrofer. Delar i den nya politiken tyder på att mycket pengar kan satsas på utsläppsminskningar i medelinkomstländer. Där är vi oroliga att det kan ske på bekostnad av minskat stöd till klimatanpassning i fattiga länder, som trots att de är de som bidragit minst till klimatkrisen ofta drabbas hårdast.

En annan klimatrisk är att regeringen, trots att klimat och biologisk mångfald ska prioriteras, lämnar kryphål för att svenskt bistånd ändå skulle kunna gå till fossila bränslen. Där hade det behövts starkare skrivningar.

Fem utmaningar med nya biståndspolitiken:

  • Ändrar fokus. Sveriges utgångspunkt har länge varit att biståndet ska delas ut efter behov. Den grundsynen vill regeringen nu ändra. Man vill i stället ha ett bistånd som till större utsträckning syftar till att gynna Sveriges egna intressen , till exempel genom handel och svenska företag. Vi skulle vilja att regeringen berättar tydligare vad det här nya fokuset innebär och att det ska prioriteras lägre än mål om att hjälpa människor i fattigdom och förtryck.
  • Risk för sämre effektivitet. Regeringen säger sig vilja skapa ett mer effektivt bistånd. Vi ser risk för att det omvända kommer att ske. Svenska intressen är viktiga för Sverige, men det är inte säkert att de är de bästa för ett lokalsamhälle eller mottagarland. Tvärtom visar forskning att det är viktigt att bevara det lokala inflytandet. Svenskt bistånd anses redan vara bland de mest effektiva i världen och rankas högt vid internationella granskningar.
  • Mindre pengar. Tidigare fanns ett mål som riksdagen gemensamt beslutat, om att 1 procent av Sveriges BNI (bruttonationalinkomst) skulle gå till bistånd. Det är nu borttaget av regeringen och ersatt med ett fast belopp om 56 miljarder årligen. Det innebär att biståndsbudgeten i rena pengar minskar med ungefär 40 miljarder kronor de kommande tre åren. Naturskyddsföreningen menar att de globala utmaningar vi står inför kräver mer resurser, inte en krympande biståndsbudget.
  • Oklart om klimatanpassning och skador och förluster. Klimatbiståndet bör prioritera de allra mest sårbara grupperna och länderna som är i mycket stort behov av ekonomisk hjälp. Den nya biståndspolitiken är inte tydlig på den här punkten.
  • Svagare styrning kring bredare miljöfrågor. Den nya biståndspolitiken verkar inte ta ett lika brett grepp på miljöfrågor som tidigare fanns. Vi saknar bland annat skrivningar om farliga ämnen, kemikalier och luftföroreningar, havens tillstånd och hållbart brukande av jord, skog och vatten.

Är det inte bra att företag och näringsliv hjälper till i biståndet?

Självklart kan handel och näringsliv bidra till hållbar utveckling. Men resultatet blir ofta begränsat. Det visar erfarenhet från andra länder, till exempel Storbritannien och Nederländerna, som har gått samma väg i sin biståndspolitik som regeringen nu vill gå. Delarna som har handlat om att öka det egna näringslivets roll i biståndet eller på annat sätt uttalat koppla biståndspengar till nationella intressen har gett svaga eller till och med negativa resultat, enligt oberoende granskningar.

Här har civilsamhället en viktig funktion för att värna och bevaka att mänskliga rättigheter inte kränks i samband med företags verksamhet. Naturskyddsföreningen har flera decenniers erfarenhet av att stötta miljöorganisationer i andra delar av världen. Våra samarbetsorganisationer lyfter ständigt att det måste finnas skarpa krav på att mänskliga rättigheter och miljö står i fokus när företag etablerar verksamhet.

Hur hänger bistånd ihop med miljö och klimat?

Konsekvenserna av klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald påverkar oss alla. Men fattiga människor i låg- och medelinkomstländer som bidragit minst till miljöförstörelsen och klimatförändringarna drabbas hårdast. Samtidigt har de också minst resurser för att hantera ett förändrat klimat och negativ påverkan på miljön.

Rika länder, som Sverige, har ett stort ansvar att hjälpa fattigare länder att hantera klimatförändringarna och bromsa förlusten av biologisk mångfald. Förutom att drastiskt minska sina egna utsläpp och negativa miljöpåverkan måste rika länder bidra med resurser för omställning och klimatanpassning i låg- och medelinkomstländer. Det här är något som slagits fast i Parisavtalet och Kunming-Montreal-avtalet för biologisk mångfald.

Låter det orättvist? Kanske det, men det är också väldigt rättvist. Med hjälp av fossila bränslen och exploatering av naturresurser har rika länder, däribland Sverige, haft ekonomisk tillväxt och höjt sina medborgares livskvalitet. Men samma resa är inte möjlig för låg- och medelinkomstländer om världen ska undvika katastrofala följder av klimatförändringarna och förlust av biologisk mångfald. Därför behöver rikare länder hjälpa fattigare länder att förbättra sina levnadsvillkor med hjälp av utbyggnad av förnybara energikällor och metoder som är skonsamma mot naturen.

Läs mer: Så hänger bistånd och miljö ihop

skog,vatten,höst,träd,grön,gul,blå

Stå upp för naturen

Läget för vår planet är akut, men vi kan fortfarande bromsa utvecklingen. Du behövs i det arbetet!

Bli månadsgivare
Bli först att gilla!

Relaterat innehåll