Biologisk mångfald stod på spel under COP15 i Montreal
Världens ledare samlas i Montreal på FN-konferensen COP15 för att besluta om ett nytt globalt ramverk för biologisk mångfald.
Uppdatering – så gick det på COP15
Naturtoppmötet COP15 slutade i ett historiskt avtal för att stoppa förlusten av biologisk mångfald. I avtalet slogs det bland annat fast att 30 procent av hav, vatten och land ska skyddas till 2030. Även urfolks och lokalsamhällens rättigheter ska stärkas. Det diskuterades också hur den ohållbara konsumtions- och produktionspåverkan ska minska.
Sverige har hittills inte lyckats leva upp till några av de tidigare FN-målen för biologisk mångfald till fullo. Nu är målen högre satta, vilket ställer ännu större krav på den nuvarande regeringens miljöpolitik och finansiering.
Världens ledare har nu möjlighet att visa att de tar vetenskapens larmrapporter på allvar. De ska hantera den kris som FN:s miljöorgan (UNEP) kallar trippelkrisen: den globala uppvärmningen, förlusten av biologisk mångfald och spridningen av miljögifter. De ska besluta om ett regelverk för att säkerställa allas rätt till en ren, säker och hälsosam miljö.
Det nya globala ramverket som ska antas i Montreal ska gälla för tioårsperioden 2020 - 2030. Konferensen har försenats två gånger på grund av COVID-19-pandemin, så det är nu oerhört viktigt att förhandlingarna slutförs. Målet för konventionen formuleras i visionen "living in harmony with nature" 2050.
Bakgrund "naturtoppmötet" COP15
Konventionen för biologisk mångfald undertecknades av 150 regeringar vid toppmötet i Rio år 1992. Konventionen är, i enighet med dess namn, till för att bevara den biologiska mångfalden i världen och säkerställa att den nyttjas hållbart, samt att nyttan som uppstår vid användandet av genetiska resurser ska fördelas rättvist. Konventionen har nu ratificerats av 196 länder, plus Europeiska unionen. USA och Vatikanen har inte skrivit under.
Biologisk mångfald och klimat är sammankopplade
Det centrala målet för FN:s konvention om biologisk mångfald är ”bevarandet av biologisk mångfald, hållbart nyttjande av dess beståndsdelar och rättvis fördelning av nyttan som uppstår vid utnyttjande av genetiska resurser”.
De stora miljöutmaningarna kan inte lösas ”i stuprör”, var för sig. De är tätt sammankopplade. Klimatförändringen är en orsak till förlust av arter och natur, samtidigt som det i sin tur minskar naturens förmåga att buffra mot klimatförändringar. Djur- och växtlivet hotas av föroreningar, bekämpningsmedel, avverkning, överfiske och klimatförändringar. Bakom hoten ligger människans ohållbara produktions - och konsumtionsmönster. Forskare karaktäriserar utvecklingen i naturen som ett sjätte globalt massutdöende.
För att komma framåt finns viktigas milstolpar för konventionens arbete:
- 30 procent skydd av land samt hav och sötvatten.
- Hejda artutrotningen.
- Skydda ekosystem som vi alla är beroende av.
- Göra alla insatser i partnerskap mellan ländernas regeringar och urfolk samt lokalsamhällen på ett sätt som innebär att dessa gruppers rättigheter erkänns och säkras
Nationella strategier, återrapportering och finansiering
Naturskyddsföreningen anser att om arbetet för att hantera biologisk mångfald ska drivas framåt, måste den nya handlingsplanen innehålla tydliga, mätbara och bindande mål som konkretiseras i nationella strategier. Kraven på återapportering måste förbättras. Det krävs också att varje land antar en genomförande-, övervaknings- och översynsprocess, liksom en plan för hur den ska finansieras.
Finansieringen måste både främja bevarandet av biologisk mångfald och begränsa de aktiviteter som på olika sätt skadar naturen. De resursstarka länderna måste tillsammans bistå låginkomstländer. Om det beslutade ramverket ska lyckas vända utvecklingen och återskapa en balans mellan natur och människa, måste alla, hela samhället, bidra till att vända utvecklingen.
Länka samman arbetet med samtliga globala mål
För att de beslut som fattas på konferensen ska få genomslag måste de hänga ihop med de andra globala mål som finns om fattigdomsbekämpning, jämställdhet och hållbar utveckling. Ramverket måste också på ett rättvist sätt engagera hela samhället, om det ska förmå att vända utvecklingen.
Ambitionerna måste höjas för skydd av ekosystem, arter och genetiska resurser, men det behövs också mer kraftfulla åtgärder som berör produktions- och konsumtionsmönster så att trycket minskar på världens ekosystem. Omställning av jordbruks- och matsystem samt fiskesektorn måste ligga i linje med naturen, inte emot.
Regeringen bör ta ansvar för mänskliga rättigheter och höjda ambitioner
Sverige har sagt sig vilja gå i bräschen för mänskliga rättigheter, så Naturskyddsföreningen förväntar sig att den slutgiltiga handlingsplanen genomsyras av ett sådant perspektiv. Vi anser att Sverige måste ta ett starkt och tydligt politiskt ledarskap i förhandlingarna, både inom EU och i möten med andra länder. Ambitionerna måste höjas för skydd av ekosystem, arter och genetiska resurser, men också för de åtgärder som berör produktions- och konsumtionsmönster, så att trycket minskar på världens ekosystem.
Naturskyddsföreningens viktigaste medskick till mötet i Montreal är:
Tydliga mål för att hantera orsakerna bakom förlusten av biologisk mångfald
Bindande och uppföljningsbara mål
Ett starkare samband mellan skydd av biologisk mångfald och mänskliga rättigheter
Ökade finansiella resurser
Läs mer:
- Naturskyddsföreningens positionspapper: Globala ramverket för biologisk mångfald
- Konventionen om biologisk mångfald (CBD) (naturvardsverket.se)
- Sverige når inte målen för att bromsa naturkrisen - Naturskyddsföreningen
- Vad är biologisk mångfald?
- Tropiska skogar – nödvändiga för vår överlevnad
- Vad är ett skyddat hav?
- Skyddade havsområden behövs – för både havens och människans skull
- Naturskyddsföreningens positionspapper – Mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald
