Språkstriden om fågeldirektivet – vad gäller?
Aktörer inom skogsnäringen har gått ut brett och påstått att den svenska översättningen av EU:s regler i fågeldirektivet innehåller ”översättningsfel”. Men det stämmer inte. Vi reder ut vad som egentligen styr tolkningen av EU-direktiv och varför det handlar om mer än bara ordval.
Skogsbolaget SCA och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) har under hösten 2025 hävdat att den svenska versionen av EU:s fågeldirektivet är ”felöversatt”. Enligt dem har det drabbat skogsägare negativt eftersom de inte kunnat avverka sin skog. Men det stämmer inte.
EU:s rättspraxis väger tyngre än enskilda översättningar
I EU:s rättssystem existerar en lag på alla 24 språk i unionen samtidigt. Huvudregeln är att alla språkversioner har samma värde. Det är inte enskilda språkversioner som avgör hur ett direktiv ska tolkas. I stället är det EU-domstolens praxis och direktivets syfte som väger tyngst. Det innebär att även om formuleringar skiljer sig åt mellan olika språk, så är det den gemensamma innebörden och målet med direktivet som styr tillämpningen i medlemsländerna.
Den svenska språkversionen är alltså underordnad hur EU-domstolen har tolkat reglerna och det är EU-lagstiftningens syfte som främst vägleder tolkning och tillämpning. För fågeldirektivet finns det en rad domar från EU-domstolen där syftet med direktivet tydliggörs: att bevara alla fåglar som naturligt finns i Europa på en nivå som säkerställer att de kommer finnas kvar i framtiden.
Det finns till exempel en EU-dom från sommaren 2025 som innebär att det i många fall kommer vara förbjudet att avverka och gallra skog under fåglarnas häckningstid. Undantag kan endast göras om myndigheterna kan säkerställa att fåglar inte kommer att dödas och bon inte förstöras. Domen innebär ytterligare en skärpning av kraven för skogsbruket i Sverige.
Att ändra artskyddsförordningen så att den följer den franska, tyska eller engelska språkversionen kommer inte innebära att svenska myndigheter eller domstolar börjar tillämpa skyddet för fåglar mindre strikt. De följer EU-domstolens uttalanden och det borde även den svenska skogsnäringen göra.
Vad är fågeldirektivet?
Fågeldirektivet är en EU-lag som syftar till att skydda alla vilda fåglar och deras livsmiljöer inom EU. Fågeldirektivet infördes 1979. Tillsammans med art- och habitatdirektivet är fågeldirektivet kärnan i EU:s lagstiftning om naturskydd.
Alla vilda fåglar i Europa är fridlysta
Många fågelarter i Europa har minskat kraftigt i antal det senaste århundradet. Pärlugglan, som varit Sveriges vanligaste uggla, har till exempel minskat med 50 procent bara de senaste tio åren. Orsakerna till att fågelarterna försvinner är bland annat att deras livsmiljöer förstörs av skogsbruk. Fåglarna hotas också av miljögifter och klimatförändringar.
För att vända utvecklingen fridlystes alla vilda fåglar genom fågeldirektivet redan 1979. Det kompletterades 1992 med art- och habitatdirektivet, som ska säkerställa att biologisk mångfald bevaras genom att bland annat skydda hotade arter och deras livsmiljöer. När Sverige blev medlem i EU 1995 började dessa regler att gälla här.
