Sveriges beroende av fossila drivmedel har ökat under Tidöregeringen
Sveriges fossilberoende har ökat med 21 procent under den senaste mandatperioden. Det visar Naturskyddsföreningens granskning av Sveriges användning av bensin och diesel åren 2015—2025.
Regeringen har gjort Sverige mer beroende av bensin och diesel precis när världen går in i en ny period av stigande oljepriser. Nya siffror visar att Sveriges användning av fossila drivmedel ökat med 21 procent under den senaste mandatperioden. Därmed har Sveriges fossilberoende ökat.
Naturskyddsföreningen har granskat Energimyndighetens nya statistik över bensin- och dieselanvändningen i Sverige mellan 2015 och 2025. Statistiken visar att användningen av bensin och diesel minskade stadigt mellan 2015 och 2022. Under perioden sjönk användningen med totalt 19 TWh, motsvarande 24 procent.
Men efter Tidöregeringens tillträde bröts utvecklingen. Mellan 2022 och 2024 ökade användningen kraftigt med nästan 16 TWh. Under 2025 minskade användningen något, men långt ifrån tillräckligt för att kompensera för den tidigare ökningen. Sammantaget ökade användningen av bensin och diesel med 13 TWh under mandatperiodens första tre år, motsvarande 21 procent.
Vad är fossilberoende?
Sveriges fossilberoende innebär att vi som samhälle är starkt beroende av fossila bränslen som olja, kol och gas för energi, transporter och produktion. Detta leder till utsläpp av växthusgaser som driver klimatförändringarna. Sverige behöver snabbt ställa om till förnybara alternativ.
Varför har användningen av fossila bränslen ökat?
Orsaken är regeringens sänkning av reduktionsplikten. Enligt Energimyndigheten har den sänkta reduktionsplikten minskat användningen av biodrivmedel med cirka 9 TWh och ökat användningen av fossil diesel med nästan 12 TWh jämfört med året innan. Att de fossila drivmedlen ökade mer än biodrivmedlen minskade beror på ett ökat trafikarbete.
Samtidigt har elektrifieringen av transportsektorn bromsats in, vilket leder till ökat fossilberoende på sikt. 2023 skedde ett tydligt trendbrott och Sverige hamnade tydligt på efterkälken jämfört med våra grannländer. Detta är trots att regeringen säger sig ha elektrifiering som huvudstrategi för att minska transportsektorns utsläpp.
Vad tycker Naturskyddsföreningen?
Fossilberoendet måste brytas genom en aktiv politik för transporteffektivisering och elektrifiering, alternativet är fortsatt höga utsläpp och påverkan på svenskars ekonomi. Om inte utsläppen minskar kraftigt i närtid kommer Sverige misslyckas med att nå samtliga klimatmål till 2030, både nationellt och på EU-nivå. Det riskerar att innebära kraftiga böter från EU.
Den pågående bränslekrisen, till följd av kriget mot Iran, visar att sänkta bränsleskatter inte är någon garanti för låga priser. Tvärtom krävs en politik för en rättvis klimatomställning, som säkerställer att utsläppen – och fossilberoendet – minskar samtidigt som inte sårbara grupper kommer i kläm. Naturskyddsföreningen föreslår bland annat följande:
- En differentierad vägskatt – gör det dyrare att köra i städer än på landsbygd, och dyrare att köra fossilt än på el.
- Höjd reduktionsplikt och drivmedelsskatt – säkerställer ökad inblandning av biodrivmedel och ökade priser för att minska utsläppen och fossilberoendet.
- Ett inkomstprövat transportbidrag – för att låginkomsttagare inte ska komma i kläm. Kan användas för såväl busskort som på bensinmacken.
- Stads- och landsbygdsmiljöavtal för bättre kollektivtrafik, cykel- och gångvägar.
- Utökat underhåll och nyinvesteringar i järnväg, inklusive regionala järnvägar och stationer i mindre orter.
