Urfolkens dag – därför är urfolk viktiga för miljön

Det är ingen slump att hög biologisk mångfald återfinns där urfolk bor –generationers kunskap har bidragit till bevarandet. Naturskyddsföreningen stöttar urfolk och lokalsamhällen i arbetet med att skydda och stärka deras rättigheter för att bevara den biologiska mångfalden.

Det finns runt 370 miljoner människor som tillhör något av världens mer än 5 000 olika urfolk. Även om urfolk finns i mer än 90 länder lever de flesta av dem i Asien – hela 70 procent. Urfolk utgör knappt 5 procent av jordens befolkning men trots det finns det en stark koppling mellan var urfolk lever och hög biologisk mångfald. 

Många urfolkgrupper världen över riskerar att förlora möjligheten till inflytande över hur skog och mark ska brukas och skyddas. I och med detta riskerar de också att förlora möjligheten till försörjning och sin existens. Detta sker trots att det går att bevisa att de nyttjat markerna sedan generationer tillbaka och att dessa gemensamma rättigheter erkänns i konventioner och deklarationer. Marginalisering, diskriminering, hot och förföljelser är några av de faktorer som gör att alla grupper i samhället inte ges lika möjlighet till att göra sin röst hörd. Det gäller för urfolk i Sverige, i Amazonas, i Nordamerika, i Indonesien, ja över hela världen.

Urfolk skyddar naturen bättre än någon annan 

Mer än 60 miljoner människor som tillhör olika urfolk är beroende av regnskogen för sin överlevnad. Många gånger är det de mest marginaliserade i samhället som lever av skogens resurser och det är också de som drabbas hårdast när avverkning sker och naturskogarna omvandlas till plantager, exempelvis för att odla oljepalmer. 

Naturskogar är oerhört värdefulla både i ett lokalt och globalt perspektiv. De tropiska skogarna ger människor vildmat som frukt, bär, grönsaker, nötter från en rik vegetation i tillägg till det som jakt och fiske ger. Naturskogar ger också andra resurser i form av honung, örtmedicin, fibrer av olika slag och även timmer i mindre volymer – allt för det dagliga livet. Friska naturskogar skyddar mot översvämning, skadeinsekter och erosion vilket gör dem ovärderliga för omkringliggande odlingsmarker. För skogsberoende urfolk är skogen en del av identitet och historia, en nog så viktig anledning för att skogen ska fortsätta skyddas.  

Det är viktigt att ta hänsyn till skillnaderna mellan mäns och kvinnors möjligheter att få inflytande. I många länder är kvinnor exkluderade från att delta i utformning och implementering av markpolicyer, inklusive skog, som faktiskt har mest påverkan på dem. Kvinnor spelar en nyckelroll såväl ekonomiskt som socialt i urfolks- och lokalsamhällen. De odlar samt distribuerar såväl mat som vatten och är skogens väktare. Ändå står kvinnorna utanför och det råder inte jämlikhet mellan kvinnor och män. Medan män kan få markrättigheter över odlingsmark så är detta i många fall omöjligt för kvinnor. Det är nödvändigt att ge extra uppmärksamhet till kvinnornas situation; Flertalet studier visar nämligen att det är centralt att förbättra kvinnors förutsättningar i dessa avseenden för att kunna tackla såväl klimatförändring som förlust av biologisk mångfald.   

För att bevara de tropiska skogarna måste forskning och traditionell kunskap gå hand i hand. Urfolk har med sin kunskap bevarat rikedomen i de tropiska skogarna. Den traditionella kunskapen har fått erkännande i konventionen om biologisk mångfald, Convention on Biological Diversity (CBD). Även Parisavtalet lyfter fram vikten av urfolks kunskap och poängterar att urfolk och deras kunskap är av stor vikt för att nå klimatmålen. 

För samerna, som är det enda urfolket i Europa, innebär bland annat gruvor, skogsbruk och vattenkraftsutbyggnad en stor påverkan både på deras kultur och på näringar såsom jakt, fiske och renskötsel. Samerna bedriver ett omfattande arbete för rättigheter och det finns en hel del skillnader mellan de fyra nationerna där samer finns: Norge, Sverige, Finland och Ryssland. 

Rekordmånga miljöaktivister mördas 

Varje år mördas runt 200 miljöaktivister enbart för att de motsatt sig miljöförstörelse. Mest utsatta är urfolksaktivister. En vanlig orsak till hot och våld mot miljöförsvarare är exploatering av naturresurser utan hänsyn till de som bor i närheten och till deras försörjning. Den globala efterfrågan på jordbruksprodukter, metaller och timmer driver på utvecklingen. Ofta drabbas urfolk och lokalbefolkning direkt av de negativa effekterna som miljöförstöring och påtvingade förflyttningar, enligt Global Witness granskning. Det är viktigt att dessa modiga människor får stöd och uppmärksamhet. Företagens roll och ansvar samt finansiering av verksamhet med dessa risker behöver lyftas och regleras. 

“Urfolkens dag” firas den 9 augusti och infördes av FN:s generalförsamling 1994. 

FN:s deklaration om urfolkens rättigheter antogs av Generalförsamlingen år 2007. Deklarationen presenterar en struktur som stater kan använda för att stärka förhållandet till ursprungsfolken och för att skydda deras mänskliga rättigheter. Även om deklarationen inte är juridiskt bindande är förhoppningen att den på längre sikt ska få stor betydelse för hur urfolken behandlas världen över. 

Vad gör Naturskyddsföreningen 

  • Naturskyddsföreningen samarbetar med en rad miljöorganisationer i olika länder som dels drivs av urfolk, dels arbetar tillsammans med urfolk och lokalsamhällen. Det rör frågor som erkännande av gemensamma markrättigheter samt jämlikt och rättvist deltagande i förvaltning av skog och mark. 
  • Naturskyddsföreningen arbetar för att användningen av palmolja ska minska och att producenterna ska ta fullt ansvar för att palmoljeproduktionen tar hänsyn till miljö och mänskliga rättigheter. Samtidigt ska samma höga krav  ställas oavsett val av vegetabilisk olja eller vegetabiliskt fett för att förhindra att problemen förskjuts till nya råvaror. 
  • Naturskyddsföreningen arbetar för att lokal förvaltning ska få ett erkännande på policynivå. Enligt forskning och erfarenhet skulle det vara oerhört värdefullt för både biologisk och kulturell mångfald, för klimatet och för en god förvaltning generellt. Ökat erkännande sker genom exempelvis forskning men bristen på demokrati underminerar förändringar. 

Hjälp oss skydda skogen!

Stöd arbetet för våra naturskogar och en skogspolitik som tar hänsyn till skogens alla värden.

Ge en gåva
Bli först att gilla!

Relaterade inlägg