Vad innebär naturkrisen?
Enligt FN är hotet mot jordens biologiska mångfald så allvarlig att den hotar mänsklighetens tillgång på mat, ren luft och vatten. Denna ödesfråga har fått samma dignitet som klimatkrisen och omnämns allt oftare som naturkrisen. Men vad innebär den och vilka konsekvenser har den fått?
Artdatabanken är ett kunskapscentrum vid SLU som på regeringens uppdrag kartlägger den biologiska mångfalden i Sverige. Just nu är cirka 2250 arter i Sverige hotade, vilket betyder att de riskerar att bli utrotade i Sverige. Det motsvarar ungefär 10 procent av alla bedömda arter.
Tyvärr ser utvecklingen likadan ut i resten av världen. IPBES, som är den nationella plattformen för biologisk mångfald, har uppskattat att en miljon arter av djur och växter hotas av utrotning idag. Arter dör ut 10 till 100 gånger snabbare än någonsin tidigare i mänsklighetens historia. I skrivande stund har 50 procent av jordens samlade naturliga ekosystem försvunnit och de vilda däggdjuren har minskat med drygt 80 procent mätt i vikt.
Naturkrisen handlar dock inte bara om utrotning av enskilda arter utan om hela ekosystemets livskraft. Friska ekosystem karakteriseras av många funktioner och processer, till exempel pollinering, kolinlagring och fotosyntes, som vi människor är helt beroende av för vår överlevnad. Friska ekosystem är en absolut förutsättning för allt liv på jorden – inklusive människans.
Vad är orsaken till naturkrisen?
De finns många orsaker till att världens arter och ekosystem försvinner i alarmerande hög takt:
- Exploatering och förstörelse av naturliga livsmiljöer
- Direkt utnyttjande av arter genom jakt, fiske och skogsbruk
- Spridning av invasiva främmande arter som tränger undan våra inhemska.
- Klimatförändringar som pressar och förändrar livsförutsättningarna för många arter
- Olika typer av miljögifter som sprids och förgiftar många arter.
Det är omöjligt att ange ett exakt mått på naturkrisens omfattning, men ett bra mått på tillståndet i världens ekosystem är att se på antalet hotade eller rödlistade arter och hur de utvecklas.
I Sverige återfinns det största antalet hotade arter i skogen och i jordbrukslandskapet. Ungefär 60 procent av skogarna har kalhuggits sedan 1950-talet och det har gjort att den biologiska mångfalden minskat. Trakthyggesbruket, som är den vanligaste skogsskötselmetoden i Sverige, har skapat skogar där alla träd är lika gamla och domineras av en enda art. Ofta är det gran- eller tallskogar som planteras och kalhuggs regelbundet. Dessa skogar karaktäriseras av låg biologisk mångfald och är känsliga för torka, storm och översvämningar, vilket är väderfenomen som blir allt vanligare på grund av klimatförändringarna. Cirka 1000 arter, hälften av de hotade arterna i Sverige, återfinns i skogen men endast sex procent av den produktiva skogsmarken är formellt skyddad idag.
I jordbrukslandskapet försvinner arter framför allt då slåtter och bete upphört och marker växer igen. Dagens intensiva jordbruk där bekämpningsmedel sprids och orsakar övergödning påverkar dessutom den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet negativt.
Även sötvatten och hav drabbas av naturkrisen. Idag är 90 procent av världens fiskebestånd fiskade till sin gräns - i många fall långt förbi gränsen. En tredjedel av sötvattensfiskarna hotas av utrotning. Destruktiva fiskemetoder som bottentrålning utarmar havsbottnarnas artrika ekosystem och förstör deras funktioner, såsom komplexa näringsvävar och kolinlagring. Bifångster i fisket hotar arter som inte är målarter, till exempel tumlare men även hotade torskbestånd.
Utsläpp från bland annat jordbruk, reningsverk och industrier leder till övergödda vatten, vilket i sin tur resulterat i syrefattiga och syrefria bottnar där förutsättningar för liv försvunnit. I sjöar och vattendrag hotas den biologiska mångfalden av övergödning, försurning, reglering av flöden och vandringshinder i form av bland annat vattenkraftverk och dammar som hindrar fisk från att vandra till sina lekplatser.
Hur ska naturkrisen lösas?
194 länder har idag skrivit under det globala klimatavtalet, även kallat Parisavtalet. Avtalet innebär att länderna ska försöka begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader, bland annat genom att minska utsläppen av växthusgaser.
Ett liknande avtal, men för naturkrisen, avhandlades under FN:s COP15-konferens i Montreal 2022. Mötet har kallats Parisavtalet för biologisk mångfald och samlade cirka 190 länder, som lyckades enas om nya mål och åtgärder för att komma tillrätta med naturkrisen. Ett av de viktigaste målen är att förlusten av biologisk mångfald ska stoppas och vändas till år 2030. Det uttalade målet är att 30 procent av jordens hav, vatten och land ska ges ett långsiktigt skydd.
Ett annat viktigt steg togs nyligen då man efter mer än 10 år av förhandlingar enades om ett FN-avtal för att skydda djuphaven. Djuphaven täcker 89 procent av biosfären och är havsområden som inget land äger eller kan bestämma över.
Det räcker dock inte med att bara skydda delar av ekosystemen, vi måste även se till att alla ekosystem brukas hållbart. Ett hållbart brukande är dessutom en förutsättning för att behålla den biologiska mångfalden i odlingslandskapet och skogen. Sverige behöver ställa om till ett naturnära skogsbruk och öka arealen permanenta gräsmarker som exempelvis betesmark. Till detta kommer att vi behöver minska mängden miljöskadliga ämnen, till exempel bekämpningsmedel och konstgödsel.
Överutnyttjandet av vissa arter, inte minst i haven, måste upphöra. Vetenskapen är enig om att förbud mot destruktivt fiske och annan skadlig exploatering gör stor skillnad för att bromsa naturkrisen i haven. Ändå tillåts den här typen av verksamhet nästan överallt, även inom skyddade områden – och även i Sverige. Idag har bara två procent av världens hav ett strikt skydd. Även i haven är ett hållbart brukande, rörande såväl fiskeresurser- och metoder som havsområden, en förutsättning för att återfå och bevara den biologiska mångfalden.
Läs mer:
Bli medlem och stöd arbetet för natur och miljö
Vi behöver dig som vill ge naturen en röst och som vill se en miljöpolitik som tar naturkrisen på allvar. Varmt välkommen att bli medlem Sveriges största miljöorganisation. Tillsammans gör vi skillnad!
Naturskyddsföreningen arbetar för:
- att bromsa klimatförändringarna
- bevarande av biologisk mångfald
- friskare hav och vatten
- ett hållbart och ekologiskt jordbruk
- att minska miljögifterna i vår vardag
- ett hållbart skogsbruk och skyddande av värdefulla skogar.
Utöver ditt värdefulla stöd ger ett medlemskap dig vår medlemstidning Sveriges Natur, tillgång till gratis aktiviteter, rabatt på tågresor med SJ och mycket mer.