Vanliga myter om vindkraft

Vindkraft är ett av de snabbast växande energislagen i världen. Det ger både förnybar, billig och utsläppsfri elproduktion, ändå finns det finns många missuppfattningar kring hur de påverkar naturen, klimatet och oss människor. Myter som leder till oro och motstånd mot vindkraft.

Hur många fåglar dör varje år på grund av vindkraftverk?

Idag beräknas mellan fem och tio fåglar dö per vindkraftverk och år, men dödligheten varierar beroende på var de är placerade. Det är viktigt att vindkraft inte placeras i naturskyddade områden eller på platser där de kan skada känsliga arter. Det är främst småfåglar som drabbas, men även rovfåglar, trutar, måsar och andra större fåglar dör i mindre omfattning.

Med dagens nivå av vindkraft kan beräknas omkring 15 000–45 000 fåglar per år dödas av vindkraft. Samtidigt så beräknas trafiken döda 6–7 miljoner fåglar årligen i Sverige. Ungefär 800 000 fåglar dör i kollisioner med fönsterrutor, av kraftledningar och oljeutsläpp varje år. Idag finns det kameratekniker som automatiskt kan stoppa vindkraftverket för att undvika kollision när fåglar närmar sig.

Vill du läsa om hur vindkraft fungerar?

Dödar vindkraftverk fladdermöss?

Studier har visat att många fladdermöss lockas till vindkraftverk, främst vid svaga vindar lägre än 6 meter i sekunden. Data från andra länder indikerar att vindkraftverk dödar 10–15 fladdermöss per vindkraftverk och år. Genom så kallad “stoppreglering” (även kallat fladdermussäkert läge), kan vindkraftverken stoppas vid tillfällen då risken att skada fladdermöss är särskilt hög. Med stoppreglering under ungefär 10 stilla sensommarnätter per år kan dödsfallen minska med 60–90 procent.

Hur många insekter dör av vindkraftverk?

Det finns få studier om sambandet mellan vindkraft och insektsdöd och därför är det svårt att ge säkra svar på området idag. Vi vet att det ofta är en hög densitet av insekter runt vindkraft och det kan ha flera orsaker. En är att många insektsarter svärmar i anslutning till lodräta föremål. En annan är att positionsljusen på vindkraftverken attraherar insekter när det är mörkt.

Forskningen har visat att migrerande insekter dras till de snabba luftströmmarna strax ovanför atmosfärens turbulenta ytskikt. I det skiktet är energiförlust som lägst när de flyger till häckningsplatserna. Sådana vindar hittar vi ofta i öppna landskap, bergsryggar och längs kusterna där vinden får fart. Just dessa områden är också ideala för vindkraftverk för att optimera energiutbytet. Detta sammanträffande kan förklara varför det ofta är hög insektstäthet i vindkraftsparker.

Exakta siffror på insektsdöden runt vindkraftverk i Sverige saknas, men det är högst sannolikt att betydligt fler insekter dör av intensivt jordbruk, trafik, luftföroreningar och klimatförändringar.

Hur påverkas flyttfåglarnas resväg av stora vindkraftsparker?

Studier har visat att flyttande sjöfåglar undviker att flyga nära vindkraftverk både på dagen och natten. Vissa arter flyger på en höjdnivå över eller under rotorbladens rotationscirkel, medan andra flyger på samma höjd och då ökar risken för kollision. Undvikande av vindkraftparker kan kosta flyttande fåglar extra energi men det finns inte mycket som talar för att det skulle ha en betydande effekt på deras överlevnadsförmåga. Vi menar ändå att placeringen av vindkraftverk är viktig. Landbryggor bör undvikas liksom smala havsområden mellan större landområden där många fåglar passerar, till exempel Öresund och Ålands hav.

Stämmer det att material som krävs för att bygga vindkraft utvinns på ett sätt som är skadlig för både miljö och människor?

Ungefär 80–90 procent av moderna vindkraftverk består av stål och järn som kan återvinnas eller återanvändas när de monteras ner. En viktig komponent är dock sällsynta jordartsmetaller som magneterna i vindkraftverken tillverkas av. Efterfrågan på dessa metaller har ökat kraftigt sedan millennieskiftet eftersom de används vid tillverkningen av allt från datorer och mobiltelefoner till elbilar och vindkraftverk.

Dessa sällsynta jordartsmetaller (REE, Rare Earth Elements) är viktiga komponenter i omställningen från fossila till förnybara energikällor. Men även om industriföreträdare framhåller metallernas roll i just ”den gröna omställningen” så används en betydande mängd även till vapentillverkning, laserteknik och i styrsystem. Nästan all produktion sker idag i Kina och det finns misstankar om att utvinningen kan vara förknippad med miljöproblem. Det finns dock inga vetenskapliga studier på hur utvinningen av metallerna påverkar hälsa och miljö.

Idag är det endast några få procent av metallerna som återvinns men forskare på SLU har ganska nyligen utvecklat en ny effektiv och miljövänlig metod för att extrahera sällsynta jordartsmetaller från lösningar med hjälp av magnetiska nanopartiklar.

Användandet av sällsynta jordartsmetaller kan minskas dramatiskt genom att använda växlade turbiner utan permanentmagneter.

Stämmer det att vindkraftverk släpper ut mikroplaster i naturen?

Ja det är sant, men vindkraftverk släpper ut mycket små mängder av mikroplast i jämförelse med andra befintliga källor. Utsläppen kommer främst från färg som lossnar från rotorbladen. Alla Sveriges vindkraftverksparker släpper tillsammans ut cirka 645 kilo mikroplast, baserat på en uppgift från norska branschorganisationen NORWEA, numera Fornybar Norge, vilket kan ställas mot de miljontals kilo som Naturvårdsverket beräknar att följande källor släpper ut varje år:

  • Vägtrafik inklusive däckslitage: 8 190 ton per år
  • Produktion och hantering av primärplast: 310–533 ton
  • Konstgräsplaner: 1 640–2 460 ton per år
  • Båtbottenfärg: 160–740 ton per år
  • Tvätt av syntetfibrer: 8–950 ton per år
  • Målning av byggnader: 130–250 ton per år
  • Hygienprodukter: 66 ton per år
Graf över hur många ton mikroplast olika källor släpper ut per år.

Stämmer det att vindkraftverk släpper ut PFAS i naturen?

Ett stort problem med PFAS är att de finns nästan överallt runtomkring oss. Det går att hitta PFAS i vindkraftverkens smörjolja och färg, men det finns också i fossila kraftverk, kärnkraftverk, och mycket, mycket annat. Det finns inget som talar för att just vindkraft skulle vara en betydande utsläppskälla för PFAS.

Vad händer med vindkraftverk som passerat sitt bäst-före-datum? Grävs rotorbladen ner i jorden?

När ett vindkraftverk nått slutet på sin livslängd eller inte längre är ekonomiskt lönsam kan många komponenter renoveras och säljas vidare, till exempel rotorbladen. Fram till ganska nyligen har dock återvinning av delar från vindkraftverk varit begränsad så många rotorblad har hamnat på soptippen (deponering).

Vindkraftbranschen arbetar dock på att utveckla metoder för fullständig återvinning av alla delar. Rotorblad tillverkas i huvudsak av glasfiberkomposit, som är en blandning av glasfiber och hårdplast. Samma material används till exempel vid tillverkning av fritidsbåtar. Idag finns det många tekniker för att återvinna glasfiberkomposit, men då materialet är billigt i inköp har industrin inte varit så intresserad av återvinning.

Vattenfall har från 2021 ett förbud mot deponi av rotorblad och hela den europeiska vindkraftsbranschen ska upphöra med att deponera rotorblad till 2025. Bladen ska istället återvinnas eller återanvändas. Siemens Gamesa har utvecklat ett återvinningsbart rotorblad och danska företaget Vestas har presenterat en teknik för att återvinna alla epoxibaserade rotorblad, även de som sitter på vindkraftverk idag eller lagts på deponi. Naturskyddsföreningen vill se att system för återvinning av alla delar av vindkraftverk kommer på plats så snart som möjligt.

Stämmer det att vindkraftverk endast har en livslängd på 10–15 år?

Nej det stämmer inte. Under de senaste tio åren har vindkraftverkens tekniska livslängd ökat från 25 till 30 år. Den snabba teknikutvecklingen talar också för att livslängden kommer att förlängas ytterligare i framtiden. Med nyutvecklad teknik kan turbinerna som genererar elektricitet renoveras och få en total livslängd på upp till 40 år. Historiskt har havsbaserade vindkraftverk haft en kortare livslängd då de i högre grad blir utsatta för vind, vatten och blixtnedslag.

Vissa tillverkare har haft problem med några modeller av vindkraftverk, och det har skett olyckor med vissa enstaka verk. Det är troligen detta som gett upphov till myten om kort livslängd.

Är infraljud från vindkraft skadliga för människor? 

Nej, det finns det inga tydliga bevis för. Infraljud kallas ljud med en frekvens under 20 Hz och de kan färdas långa sträckor. Ljudet kan inte uppfattas av människor på annat sätt än som vibrationer. Lågfrekventa ljud kan alstras av naturliga källor som strömmande luft och vatten, åska och norrsken men också av maskiner, explosioner och överljudsflygplan. Vetenskapliga studier har visat att infraljud från vindkraftverk inte ger upphov till bullerskador i traditionell mening.  

Hur klimatvänlig är egentligen vindkraft med tanke på att det krävs fossilt bränsle under tillverkning, transport, konstruktion och drift? 

När FN har analyserat klimatpåverkan av alla energislag har vindkraften visat sig vara ett av de energislagen med allra lägst utsläpp. Här är en sammanställning av mängden koldioxidutsläpp i gram per producerad kWh under en livscykel för olika energikällor: 

  • Kärnkraft 5–6 gram 
  • Vindkraft på land 8–16 gram 
  • Solceller 8–83 gram 
  • Vattenkraft 6–147 gram  
  • Fossilgaskraft 403–513 gram 
  • Kolkraft 751–1095 gram 

Olika livscykelanalyser ger lite olika resultat men genomgående är att utsläppen från förnybar energiproduktion är mycket låg. Klimatpåverkan av vind- och kärnkraft är så liten att förmågan att tränga ut fossil produktion är viktigare än utsläppen under livscykeln. Genom att vindkraften kan byggas ut snabbare än kärnkraft så kan den minska de totala utsläppen snabbare.  

Under en livscykel producerar ett vindkraftverk cirka 80 gånger mer energi än vad som förbrukas vid tillverkning, uppförande, underhåll och rivning. Redan efter ett halvår har ett landbaserat vindkraftverk producerat lika mycket energi som det krävts för att producera det.

Hur påverkas fiskebestånden av de elektromagnetiska fält som alstras runt kablarna från havsbaserad vindkraft? 

Elektricitet som produceras i havsbaserad vindkraft transporteras via kablar på havets botten, och då alstras elektromagnetiska fält med låg styrka runt kablarna. Hur påverkar dessa fält sällsynta och rödlistade fiskar som hajar och rockor i Västerhavet? 

Vi vet att broskfiskar, till vilka hajar och rockor räknas, har förmågan att känna av elektriska fält och att den egenskapen bland annat används av hajar för att hitta byten samt av rockor för att kommunicera med varandra. I de studier som gjorts har man inte kunnat påvisa någon ökad dödlighet eller annan negativ påverkan på dessa arter. 

Däremot vet vi att ålar som vandrar till och från Sargassohavet i viss grad kan påverkas. De använder jordens magnetfält för att orientera sig och studier visar att magnetfälten inte stoppar denna vandring. Några ålar blir dock fördröjda eller temporärt desorienterade av de elektromagnetiska fälten i kablarna. 

I dagsläget saknas det studier som påvisar att marina däggdjur påverkas i någon riktning av de elektromagnetiska fälten. Samtidigt ska det påpekas att det finns få studier på området. Den forskning som finns indikerar att elektromagnetiska fält inte påverkar fiskarnas reproduktion eller överlevnad. 

klippor, glädje, hopp, havsklippor, blå himmel,

Ge en gåva till klimatet

Vi kan fortfarande bromsa klimatförändringarna! Bidra till arbetet för att skapa en tuffare klimatpolitik och för att visa vägen mot hållbar förnybar energi.

Ge en gåva
Gillas av 42

Relaterat innehåll