Vindkraft och vindkraftverk – vanliga frågor och svar

Vindkraft byggs i allmänhet inte i direkt anslutning till bebyggelse, men det finns inga regler om minimiavstånd mellan ett vindkraftverk och bostäder. Däremot finns det lagstiftning som styr hur mycket buller ett nytt vindkraftverk får orsaka för närliggande bostäder, vilket i praktiken blir en gräns för hur nära bostäderna som vindkraftverken kan placeras.   

För att etableringen ska vara så resurseffektiv som möjligt bör vindkraft byggas i hela Sverige och inte koncentreras i norra delen av landet. Redan idag finns ett elöverskott i norra Sverige, tack vare redan utbyggd vattenkraft i kombination med låg elanvändning. I södra Sverige finns det däremot ett underskott av el. Därför är det viktigt att möjliggöra utbyggnad av vindkraft även i södra Sverige. Det kan ske såväl på land som till havs. Just nu finns omfattande planer på att bygga ut vindkraft långt ut till havs där påverkan på närboende är försumbar och miljöpåverkan också kan bli mindre. Det är möjligt tack vare tekniska framsteg som gör att vindkraft kan byggas på större djup.   

Läs mer om vindkraft i vår rapport Vindkraft– en viktig del i framtidens energiförsörjning

När FN analyserar klimatpåverkan av alla energislag är vindkraft ett av de med lägst påverkan: 12 gram koldioxid per producerad kWh.

Att något är förnybart betyder dock inte att det är hållbart. Vindkraft måste till exempel planeras på ett sådant sätt att verken inte skadar djur eller ekosystem. Detsamma gäller även andra förnybara energislag, till exempel måste befintlig vattenkraft anpassas till att bli så hållbar som möjligt.

Kärnkraft och vindkraft tar ungefär lika mycket utrymme i anspråk för samma mängd energi, om man räknar på den yta som är direkt påverkad av verken. 

Vindkraft har en större påverkan på luftburna djur, som rovfåglar och fladdermöss, medan kärnkraften kan ta värdefulla kustområden i anspråk, påverka vattendrag med stora mängder spillvärme. Dessutom finns säkerhetsrisker kopplade till kärnkraft vid uranbrytning och strålningsrisker både vid drift och hantering av radioaktivt avfall. I jämförelse med den mycket stora påverkan som fossila energikällor har på både klimat och biologisk mångfald har både vind- och kärnkraft relativt låg påverkan på miljön. 

Den viktigaste frågan är alltså vilken energikälla som bidrar till den snabbaste utfasningen av fossil energi. Om vi studerar energiutvecklingen sedan 90-talet ser vi att satsningar på förnybar energi varit bättre än motsvarande på kärnkraft för att påskynda utfasningen av fossila bränslen.  

Förutsatt att vindkraften placeras på rätt plats är de negativa effekterna för just vindkraft lägre än alla övriga energislag.  

Placeringen av nya vindkraftverk är oerhört viktig. Djur- och växtliv får inte skadas och den biologiska mångfalden och ekosystemen måste skyddas. Naturskyddsföreningen är tydliga med att vindkraft – och kärnkraft – inte ska byggas på följande platser: 

Naturskyddsföreningen  har vid flera tillfällen, både på riks- och lokal nivå, överklagat planer på att bygga vindkraft i värdefull skog eller andra skyddsvärda områden. 

Det stämmer att vindkraftverk kräver en vindhastighet på några meter per sekund för att producera el. Därför är det viktigt att vindkraften bara är en av flera energikällor som försörjer samhället med el. Alla energisystem måste designas för att kunna hantera variationer i hur mycket de olika kraftslagen producerar. Vi vet att kärnreaktorer ibland måste ställas av för underhåll. Under 2022 och 2023 har till exempel reaktorerna Oskarshamn 3 och Ringhals 3 varit avställda på grund av bränsleskador och liknande fel. I Finland har man avtal för användarflexibilitet samt batterier och gasturbiner i reserv för att kunna hantera när den största reaktorn Olkiluoto 3 behöver kopplas bort från elnätet. 

En hållbar energipolitik kräver med andra ord att vi har ett komplett och dynamiskt energisystem med flera olika energiformer. Där energikällor, förbrukningsbehov och kraftöverföring är planerade i detalj. Är det svag vind i ett område ska energi kunna transporteras från områden där det blåser eller genom att mer produktion sker med solceller. Konsumtion av el kan också regleras genom att energikrävande processer, som till exempel vätgasproduktion, endast är igång när tillgången på el är hög och priserna låga. Just vätgas och fordonsladdning kan få en viktig roll i avvecklingen av fossila bränslen då den kan användas för att transportera, lagra och tillhandahålla energi på samma sätt som elektricitet.

Det finns många sätt att hantera ett över- eller underskott av förnybar energi och studier på Chalmers samt analyser av Svenska Kraftnät har visat hur ett svenskt energisystem med enbart förnybar energi kan utformas. 

Det stämmer att vindkraft är väderberoende. Övergången till förnybara energikällor kräver att kraftsystemet balanseras på andra sätt än det vi vant oss vid på 1900-talet. Det finns många olika mekanismer och tekniker som tillsammans kan appliceras för att skapa ett stabilt, förnybart kraftsystem i Sverige. Några av dessa är: 

När tillgången är högre än efterfrågan ska vi kunna överföra el till andra delar av landet eller sälja utomlands, eller vice versa. Därför är det viktigt att transmissionskapaciteten byggs ut och anpassas till behoven.  

Priset på el bör fortsatt få tillåtas att variera efter tillgång så att industrier och privatkonsumenter får incitament att förskjuta toppen av sin förbrukning till när elpriset är som lägst. Reglering och stöd av elnät och till konsumenter som kan och vill bör inriktas på att främja flexibilitet. 

Vi behöver investera i alternativ reservkapacitet, till exempel produktion av bio- och vätgas som kan användas för att transportera och lagra energi och tillhandahålla extra effekt vid tillfälligt hög efterfrågan.  

Det finns flera olika tekniker som kan användas för att stabilisera kraftnätet, till exempel shuntreaktorer, stora batterianläggningar (BESS), kraftelektronik (STATCOM) eller synkronkompensatorer som försvann på 70-talet när kärnkraften byggdes ut. De motverkar snabba frekvensförändringar och bidrar till att reglera spänningen i näten genom att antingen producera eller konsumera reaktiv effekt. I länder som satsat på förnybara energikällor har användandet av synkronkompensatorer ökat stort, till exempel i Danmark, Australien och Storbritannien. Även sol- och vindkraftsanläggningar kan hjälpa med frekvens- och spänningsreglering. 

Samhället står just nu inför en stor energiomställning när fossil energi måste snabbt fasas ut och ersättas av hållbara alternativ. Vi behöver effektivisera och minska energianvändningen kraftigt, men vi behöver också bygga ut förnybar energi i stor skala för att klara den omställningen. Där spelar vindkraft en viktig roll.  

Samtidigt som kärnkraftverk läggs ner av ålders skäl ökar elanvändningen i transport- och industrisektorn när fossila bränslen fasas ut. Behovet av ny elproduktion ökar och kommer fortsätta öka. I Naturskyddsföreningens vision om det framtida, hållbara energisystemet står vindkraften för 90 TWh, jämfört med 40 TWh 2025.   

Det skulle innebära att vindkraft går från ungefär 25 procent till ungefär femtio procent av svensk elproduktion. Genom att vindkraftverken blir större och större genom teknisk utveckling ökar produktionen i varje verk. Det innebär att det faktiskt är möjligt att producera 90 TWh år 2040 med ungefär lika många vindkraftverk som finns installerade i Sverige idag.  

Vindkraften bör byggas i hela landet, från norr till söder, på land och till havs. För att etableringen ska ha så liten negativ miljöpåverkan som möjligt ska vindkraft undvikas i skyddade områden och i områden med höga naturvärden. Det ska också ske med stor hänsyn både till djurlivet och till människor.  

Hela visionen går att läsa i vår rapport Fossilfritt, förnybart, flexibelt – framtidens hållbara energisystem här.

Den el som kommer från vindkraft och som är märkt med Bra Miljöval måste vara omsorgsfullt placerad. El från vindkraftverk som står i exempelvis känsliga fågelområden, Natura 2000-områden eller skyddade skogsområden kan inte märkas med Bra Miljöval.