Allt du behöver veta om kärnkraftens framtid

Kärnkraft är ett ämne som ofta leder till heta känslor. På senare tid har det pratats alltmer om kärnkraften som en lösning på klimatutmaningen. Men vad stämmer egentligen? Här har vi besvarat några av de vanligaste frågorna som brukar komma upp kring kärnkraftens framtid.

1. Varför ska den svenska kärnkraften avvecklas?

Det finns flera skäl till det. Några av de största är:

  • De svenska kärnkraftverken är gamla, många av de reaktorer som används idag behöver ersättas inom kort. Vi har dessutom en bred politisk energiuppgörelse om att all elproduktion ska vara helt förnybar till 2040. Trots 40 års användning av kärnkraft i Sverige är frågan om avfallshantering inte löst. Den pågående juridiska processen visar att lösningarna som Svensk kärnbränslehantering har presenterat brister. Deras metod går ut på att kärnavfallet förvaras i kopparkapslar som grävs ner 500 meter under jorden och fylls med bentonitlera. Forskning har visat att kopparen riskerar att korrodera och att sprickbildning kan uppstå.
  • Trots 40 års användning av kärnkraft i Sverige är frågan om avfallshantering inte löst. Den pågående juridiska processen visar att lösningarna som Svensk kärnbränslehantering har presenterat brister. Deras metod går ut på att kärnavfallet förvaras i kopparkapslar som grävs ner 500 meter under jorden och fylls med bentonitlera. Forskning har visat att kopparen riskerar att korrodera och att sprickbildning kan uppstå.
  • Även brytningen av uran orsakar skador på människor och natur. När uranmalm bryts frigörs radioaktiva gaser och radioaktivt damm. Radioaktiva sönderfallsprodukter blir också kvar i gruvavfallet och riskerar att läcka ut. Uran bryts därför framför allt i områden med svagt arbetsrättsligt skydd, till exempel i glest befolkade områden med urbefolkningar i Namibia, Kanada och Australien. Uranbrytning är sedan 2018 förbjudet i Sverige och det är ansvarslöst att förvänta sig att andra länder ska bryta det åt oss istället.
  • Ny kärnkraft rusar i pris runtom i världen. Den är helt enkelt inte konkurrenskraftig på dagens elmarknad. Detta har visats i både Finland och Storbritannien, där pågående projekt för att bygga nya kärnkraftverk har drabbats om och om igen av förseningar och kostnadsökningar.
  • Ytterligare ett ekonomiskt argument mot kärnkraft är att de aldrig går att försäkra fullt ut. Det finns idag inga försäkringsbolag som fullständigt försäkrar kärnkraft, just eftersom kostnaderna för en potentiell olycka är så stora. Om något mot förmodan skulle ske landar slutnotan alltid på staten och skattebetalarna.

Källor: Energimyndigheten, 2018. Vägen till ett 100 procent förnybart elsystem; Mark- och miljödomstolen, 2018. Yttrande om slutförvar för kärnbränsle och kärnavfall.

2. Vad ska vi ersätta kärnkraften med?
Den avvecklade kärnkraften kommer inte kunna ersättas av ett enda kraftslag, utan av en kombination av lösningar. Den tekniska potentialen för vind- och solkraft tillsammans med kraftvärmeverk på biobränslen överskrider gott och väl det behovet, så frågan är inte om kärnkraften kan ersättas utan hur.

I tillägg till förändringarna i elproduktionen behöver den svenska elförbrukningen moderniseras. Med världens tionde högsta elförbrukning per capita finns det goda möjligheter att effektivisera den svenska elanvändningen. Förutom energieffektivisering behöver också potentialen hos efterfrågeflexibilitet realiseras. Genom att med prissignaler, smarta mätare och automatisering styra elförbrukningen till tider med överskott och minska den på tider med underskott skapar vi ett elsystem som både är mer hållbart och mer kostnadseffektivt. 

Källor: Energimyndigheten, 2018. Vägen till ett 100 procent förnybart elsystem.

3. Hur undviker vi effektbrist utan kärnkraft?

Den avvecklade kärnkraften kommer inte kunna ersättas av ett enda kraftslag, utan av en kombination av lösningar. Naturskyddsföreningen publicerade nyligen en rapport om hur det helt förnybara, hållbara energisystemet kan se ut 2040. Du kan hitta den här.

Hela elsystemet behöver förändras för att bli hållbart. Tack vare den redan utbyggda vattenkraften och goda vindlägen har Sverige alla möjligheter att klara av ett helt förnybart elsystem. Den framtida elproduktionen kommer bestå av vattenkraft, kraftigt utbyggd vind- och solkraft samt kraftvärmeverk med biobränslen. För att omställningen ska vara möjlig behövs också förändringar i hur vi använder elen. 

 Med världens tionde högsta elförbrukning per capita finns det goda möjligheter att effektivisera den svenska elanvändningen. Förutom energieffektivisering behöver också potentialen hos efterfrågeflexibilitet realiseras. Genom att med prissignaler, smarta mätare och automatisering styra elförbrukningen till tider med överskott och minska den på tider med underskott skapar vi ett elsystem som både är mer hållbart och mer kostnadseffektivt. Även andra flexibla resurser som vätgasproduktion, småskaliga batterier i hushåll, laddning och inmatning från elbilar, kommer bidra till att balansera elsystemet.

Källor: Energimyndigheten, 2018. Vägen till ett 100 procent förnybart elsystem, Energimyndigheten, 2019. 100 procent förnybar el. Scenarier, vägval och utmaningar; Energimarknadsinspektionen, 2016. Åtgärder för ökad efterfrågeflexibilitet i det svenska elsystemet.

4. Kommer en avveckling av kärnkraft leda till höga elpriser?

Under normala driftsförhållanden producerar kärnkraft en jämn mängd el till samma pris. Till skillnad från vattenkraft, som kan användas för att reglera annan produktion, eller vindkraft, vars produktion styrs av väder, har kärnkraft en jämn leverans. Det gör att kärnkraften kan ha en viss stabiliserande effekt på elpriset. I ett helt förnybart elsystem med en stor andel variabel produktion kommer prisvolatiliteten öka, priserna kommer alltså variera i större utsträckning.

Att prisvolatiliteten ökar gör att förutsättningarna för efterfrågeflexibilitet ökar, vilket i sig bidrar till att stabilisera priserna. Som tidigare stycken har förklarat kommer efterfrågeflexibilitet vara en nyckel i omställningen till ett helt förnybart elsystem och den ökade prisvolatiliteten kan därför ses som positiv. Stora prisskillnader gör att elsystemet blir mer effektivt genom att efterfrågan ökar när det finns ett överskott på elproduktion och minskar när det finns ett underskott. Även handel med andra länder har en viss utjämnande effekt på elpriserna eftersom exporten kommer vara hög när de svenska elpriserna är låga och låg när de är höga.

Även om prisvariationen kommer öka som en följd av avvecklad kärnkraft i Sverige betyder det inte att priserna i genomsnitt kommer bli högre. Under vissa timmar kommer de vara betydligt högre än de är idag, medan de vid många timmar kommer bli betydligt lägre

Källa: Energimyndigheten, 2019. 100 procent förnybarel. Scenarier, vägval och utmaningar.

5. Behöver vi inte kärnkraften för att tränga undan kolkraft i Europa?

Utan kärnkraft skulle Sveriges behov av både import och export sannolikt öka för att balansera elsystemet. Med en större grad variabel elproduktion skulle det uppstå både fler tillfällen med överskott, då vi behöver exportera ännu mer el än idag, och fler tillfällen med underskott, då vi behöver importera el. I nuläget har Sverige en nettoexport på runt 10 % av vår elproduktion och med dagens utbyggnad av vindkraft kan detta kvarstå även efter en avvecklad kärnkraft. I nuläget byggs vindkraft ut med drygt 4,5 TWh per år, vilket motsvarar en halv kärnkraftsreaktor per år.

Eftersom handeln på de gränsöverskridande förbindelserna mellan Sverige och andra länder är prisstyrd är det endast vid tillfällen då den svenska elen är dyrare än den i grannländerna som import kommer ske. I nuläget sker det framför allt inom Norden men när importen sker från resterande Europa är det huvudsakligen från Tyskland under sommaren när det finns billig solel att tillgå där. Just nu ser vi en utveckling där priserna på koldioxidutsläpp inom EU:s handelssystem ökar, vilket gör att priserna på fossilel förväntas öka ytterligare i framtiden. Det i sin tur gör att europeisk fossilel kommer få ännu svårare att konkurrera på den svenska elmarknaden.  Tyskland har dessutom planer på att fasa ut sin kolkraft till 2038. 

Gränsöverskridande handel med el är en del av en välfungerande elmarknad och inte något negativt. Däremot vill vi undvika import av fossilel till Sverige och minskad export av förnybar el som i sin tur trycker undan dyr fossilel i andra länder. Genom att exporten och importen skulle öka i frekvens i ett helt förnybart system kommer båda dessa ske oftare än vad det gör idag – vi kommer både se perioder där svensk ren el exporteras och perioder där europeisk el importeras till Sverige.

Sedan 2014 har den svenska nettoexporten legat på åtminstone 12 TWh, med toppnoteringar på 23 TWh och 19 TWh år 2015 och 2017, samma år som Oskarshamn O2 och O1 lades ner. Om Sverige fortsätter vara en lika stor nettoexportör som idag, vilket är möjligt med kraftigt utbyggd vindkraft, kommer dock inte utsläppen påverkas nämnvärt eftersom mängden potentiellt smutsig el som trängs undan i Europa är densamma. Det är alltså inte endast med kärnkraft som vi kan tränga undan kolkraft i Europa.

Källa: Energimyndigheten, 2019. 100 procent förnybar el. Scenarier, vägval och utmaningar

6. Vad skulle det innebära om Energiöverenskommelsen revs upp?

Åtminstone två riksdagspartier driver just nu på för att Energiöverenskommelsen från 2016 ska ändras eller rivas upp. Kritikerna mot överenskommelsen vill att målet ändras från förnybar till fossilfri elproduktion, för att öppna upp för stöd till kärnkraft. Energiöverenskommelsen, som fem av de åtta riksdagspartierna ställde sig bakom när den slöts, har bidragit till att skapa en långsiktighet och stabilitet på den svenska elmarknaden. Genom att sätta mål om 100 % förnybar elproduktion till 2040 (utan att sätta ett stoppdatum för kärnkraften) har den skickat en tydlig signal till branschen om vilken omställning som ska ske. Det är bland annat tack vare Energiöverenskommelsen som utbyggnadstakten för vindkraft har varit så hög den senaste tiden.

Om Energiöverenskommelsen skulle ändras eller rivas upp skulle långsiktigheten på den svenska elmarknaden minska, vilket i sin tur skulle minska den svenska konkurrenskraften. Sedan 2016 har det varit tydligt att Sverige siktar på ett helt förnybart elsystem till 2040. Att ändra det målet idag skulle skapa stor politisk osäkerhet samtidigt som stora investeringar krävs inom energiområdet.

Såväl branschorganisationen Energiföretagen som kärnkraftsägaren Vattenfall vädjar till politikerna att behålla Energiöverenskommelsen och konstaterar samtidigt att ny kärnkraft inte går att räkna hem på marknadsmässiga grunder.

Källa: Energiföretagen, 2019. Energiöverenskommelsen är fortfarande viktig; DN, 2019. Vattenfall: Finns ingen kalkyl i ny kärnkraft

7. Varför ska vi avveckla kärnkraften när förnybar el fortfarande är i behov av ekonomiskt stöd?

Ny kärnkraft är idag 2-3 gånger dyrare än vindkraft per kWh. Sedan 2003 har förnybar elproduktion i Sverige främjats genom elcertifikatsystemet, som är ett marknadsbaserat stödsystem för att öka förnybar elproduktion på ett kostnadseffektivt sätt. Sedan 2012 har Sverige och Norge en gemensam elcertifikatsmarknad, med mål om 28,4 TWh ökad elproduktion till 2020. I Sverige finns också mål att öka den förnybara elproduktionen med ytterligare 18 TWh till 2030.

Den snabba investeringstakten i vindkraft gör att det gemensamma målet med Norge redan är uppnått och att målet för 2030 beräknas nås nio år i förtid. Genom att målet nås i förtid kommer priset på elcertifikat sjunka till 0 och redan idag klarar sig vindkraftsinvesteringar på marknadsmässiga grunder utan stöd.

I USA beräknas priset för ny kärnkraft till ungefär 90 öre/kWh. Att i en tid när förnybar elproduktion klarar sig utan ekonomiskt stöd satsa på stöd till en gammal teknik som kärnkraft är ineffektiv användning av resurser.

Källor: Energimyndigheten, 2018. Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2019 – redovisning av regeringsuppdraget; EIA, 2018. Annual energy outlook 2018 - with projections to 2050

8. Borde vi inte satsa på fjärde generationens kärnkraft när den löser många av dagens problem som till exempel avfallshantering?

Fjärde generationens kärnkraft lyfts ofta som en lösning på flera av de utmaningar som finns med dagens kärnkraft. Med fjärde generationens kärnkraft, eller Gen IV, menas kärnkraftssystem som kan leverera obegränsade mängder hållbar energi utan att lämna efter sig långlivat avfall. Det görs genom att kärnbränslet utnyttjas fullt ut genom så kallad bridning, vilket innebär att nytt bränsle bildas av det uran som i dagens reaktorer aldrig kommer till användning.

Ett problem med Gen IV-kärnkraft är att det inte har visats fungera i sin helhet. Forskning har pågått sedan 1950-talet och flera av komponenterna har visats fungera var för sig, men än så länge är det ingen som har lyckats visa att hela systemet fungerar. Även om systemet visas fungera som helhet återstår utmaningar med den nya tekniken.

För att gå från dagens kärnkraft till Gen IV skulle lång tid och nya anläggningar krävas. Upparbetningskapacitet behöver byggas upp samtidigt som nuvarande anläggningar fortfarande drivs och bränslefabriker behöver byggas för att producera bränsle från plutonium blandat med högaktivt americium och curium. Väl i drift skulle Gen IV behöva drivas i åtminstone 50-100 år för att allt långlivat radioaktivt material som skickas in ska tas om hand. Det behövs därför en enorm politisk stabilitet för att de eventuella nyttorna ska kunna realiseras.

Gen IV går inte heller att ses som ett alternativ till geologiskt slutförvar av radioaktivt avfall. Under processen uppstår fissionsprodukter som behöver lagras i uppemot 1000 år och dessutom finns det under varje tidpunkt en mängd långlivat material i reaktorerna och i bränslecykeln. Om man skulle överge Gen IV-strategin och stänga anläggningarna så skulle även det materialet behöva slutförvaras.

Eftersom Gen IV både är långt från kommersialisering och dessutom väldigt tidskrävande att få i drift är det inte en realistisk lösning på de brådskande utmaningarna vi står för i Sverige och globalt. Med den snabba teknikutvecklingen som sker inom förnybar elproduktionsteknik, automatisering och lagring finns ingen anledning att lägga hoppet till en teknik som forskats på i ett halvt sekel men ännu inte levererat konkreta lösningar.

Källa: Energiforsk, 2016. Fjärde generationens kärnkraft. 

9. Varför främjar vi inte kärnkraft globalt för att nå klimatmålen?

Kärnkraft står idag för drygt 11 procent av världens elproduktion. Efter en snabb ökning under 70-, 80- och 90-talen har utvecklingen stagnerat och kärnkraftsproduktionen nådde en höjdpunkt 2006.

För att kärnkraften ska bidra till väsentliga utsläppsminskningar globalt behöver en snabb utbyggnad ske. Kärnkraft är dock både ett långsamt och dyrt sätt att minska fossila bränslen. Ett exempel på detta är den finska kärnkraftsreaktorn Olkiluoto 3, som bland annat motiverades för att Finland skulle klara sitt utsläppsmål från Kyoto. Den ursprungliga planen var att driftsätta reaktorn 2009 men 10 år senare är den fortfarande inte igång och planen är nu start 2020. Även kärnkraftslandet Frankrike har haft stora problem med att bygga nya kärnkraftsreaktorer, med Flamanville 3 som beräknades sättas i drift 2012 till en kostnad på 3 miljarder euro. Reaktorn är ännu inte i drift och den senaste kostnadsuppgiften är 11 miljarder euro. Tiderna för att bygga ut kärnkraft kan jämföras med vindkraft, där ledtiderna idag kan ligga på så lite som 3 år. För sol är de ännu kortare.

Genom mer förnybar elproduktion, mer sammankoppling mellan länder, energieffektivisering och smartare användning kan vi minska de globala klimatutsläppen både snabbare och billigare än genom ny kärnkraft.

World Nuclear Association, 2019. Nuclear power in the world today; TVO, 2019. OL3; Power, 2018. EDF announces more delays, cost overruns for Framanville 3 reactor

10. Men FN:s klimatpanel IPCC säger ju att vi inte klarar utsläppsminskningarna utan kärnkraft?

 Det är en feltolkning av IPCC:s specialrapport Global Warming 1.5 Degrees Celsius att IPCC skulle förespråka kärnkraft. Påståendet dementerades nyligen av en av huvudförfattarna till rapporten, Joeri Rogelj i Dagens Nyheter. Mer om detta går att läsa i vår text om kärnkraftsmyter. Den hittar du här. 

Källa: DN, 2019. Forskare: Feltolkning att FN:s klimatpanel förordar kärnkraft

11. När Tyskland avvecklade sin kärnkraft ökade utsläppen. Hur undviker vi deras misstag?

Den tyska kärnkraften är just nu under snabb avveckling som följd av politiska beslut efter Fukushima-olyckan 2011. Sedan dess har kärnkraft gått från 18 till 12 procent av den tyska elproduktionen, samtidigt som förnybar produktion har ökat från 20 till 35 procent. Under samma tidsperiod har brun- och stenkol sammanlagt gått från 43 till 35 % av den tyska elproduktionen. Trots detta har de tyska utsläppen från elsektorn ökat och detta beror på att den totala elproduktionen har ökat från 613 TWh till 647 TWh. Att skylla de ökade tyska utsläppen på kärnkraftens avveckling är alltså inte helt rättvist.

En anledning till att den tyska elproduktionen ökade under perioden var att tysk kolkraft var konkurrenskraftig på grund av de låga priserna på utsläppsrätter i EU:s handelssystem för koldioxid. Dessa priser är nu på uppgång vilket gör att kolkraft kommer ha svårare att konkurrera.

I Sverige är också förutsättningarna för att avveckla kärnkraft helt annorlunda. Istället för kolkraft som kan öka har vi en stor del vattenkraft som kan balansera den variabla produktionen. För att kärnkraften ska kunna läggas ner utan att utsläppen ökar behöver den avvecklas successivt under en övergångsperiod, för att kunna bygga ut tillräcklig förnybar elproduktion, förstärka elnätet och ändra marknaden för att kunna ta tillvara på flexibilitet i systemet. Det är därför vi behöver ställa in oss på ett 100 procent förnybart energisystem redan idag!

Källa: AG Energiebilanzen, 2019. Bruttostromerzeugung in Deutschland ab 1990 nach Energieträgern.

Trött på sömnig lagstiftning? Bli medlem!

Vi är 226 000 som vill ha tuffare kemikaliepolitik. Gör vår röst ännu starkare.