Frågor och svar om överklagandet av Preemraff

Naturskyddsföreningen vill stoppa utbyggnationen av Preemraff i Lysekil och har därför överklagat domen om tillstånd. Vi har också jobbat för att regeringen ska pröva fallet, och i augusti kom beskedet att det kommer bli just så. Här svarar vi på frågor om bakgrunden till vårt överklagande och om hur processen egentligen går till.

Hur mycket kommer utsläppen att öka med ett utbyggt raffinaderi?

Enligt de underlag som Preem själva skickade in till mark- och miljödomstolen beräknades utsläppen av koldioxid bli dubbelt så stora och öka från 1,7 miljoner ton till 3,4 miljoner ton per år. Sedan vi överklagat tillståndet har Preem justerat sin ansökan och uppger nu att utsläppen av koldioxid ökar med 1 miljon ton.

Preemraff i Lysekil blir landets enskilt största utsläppskälla oavsett om det är den ursprungliga eller justerade versionen av anläggningen som får tillstånd av regeringen. Enligt Naturvårdsverkets databas “Utsläpp i siffror” släppte Preemraff 2018 ut drygt 1,6 miljoner ton koldioxid. Den största enskilda utsläppskällan samma år släppte ut drygt 2,1 miljoner ton koldioxid.

Hur går en sådan här fossil investering ihop med klimatmålen?

Vi måste utgå från att Parisavtalet ska genomföras. Hela världen står bakom avtalet och sju av riksdagens åtta partier har ställt sig bakom klimatlagen och de klimatmål som är Sveriges viktigaste instrument för att nå åtagandena i Parisavtalet. Preems planerade investering på 15 miljarder kronor i ökad produktion av fossila bränslen tyder på att företaget inte ser det som sin roll att bidra till att målen ska kunna nås. Tvärtom innebär den sökta verksamheten vid Preemraff i Lysekil ett svårt bakslag för svensk klimatpolitik om den förverkligas. Om vi ska klara de svenska klimatmålen kan vi inte fortsätta att ge industrin tillstånd att släppa ut växthusgaser i så stor omfattning som det är fråga om i det här fallet.  

Varför överklagar Naturskyddsföreningen egentligen?

Vi befinner oss i ett mycket allvarligt läge för klimatet. För att ha möjlighet att begränsa uppvärmningen till under 1,5 grader och undvika de mest katastrofala följderna av den globala uppvärmningen måste utsläppen av växthusgaser minska – det gäller alla utsläpp inom alla sektorer. Mer om det kan du läsa här. 

Ett tillstånd till utbyggnad  av Preemraff i Lysekil är ett steg i helt fel riktning eftersom det leder till en markant ökning av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Dessutom påverkar en sådan flera av de miljömål som antagits av riksdagen på ett negativt sätt. Miljömålet ”begränsad klimatpåverkan” blir till exempel omöjligt att nå. För att klara miljömålen och Sveriges åtaganden enligt Parisavtalet behöver verksamheter som tillverkar fossila bränslen avvecklas. Naturskyddsföreningen anser att all användning av fossila bränslen bör förbjudas i Sverige från år 2030. 

Men om inte Sverige raffinerar den här oljan kommer ju någon annan göra det, troligen ett land med smutsigare teknik! Det vore ju ännu värre. Är det inte bättre att vi hanterar oljan här på ett så bra sätt som möjligt istället för att låta andra länder göra det? Det är ju hyckleri!

Preem själva hävdar att de ska producera bättre bränslen med den här utbyggnaden. Men det finns inga bra och dåliga fossila bränslen. För att Sverige ska kunna bli fossilfritt måste vi sluta ge tillstånd till den här typen av verksamheter. Vi vet att alla utsläpp måste minska snabbt och radikalt, annars kommer vi inte nå våra egna mål eller kunna leva upp till Parisavtalet och begränsa temperaturökningarna. 

Det verkliga hyckleriet är att kräva att andra länder ska minska sina utsläpp samtidigt som vi bygger ut oljeraffinaderier och ökar utsläppen i Sverige. Varför skulle då andra länder låta bli? Ska vi klara klimatmålen behöver utsläppen minska i alla länder, inklusive Sverige. Ju fler som går före ju enklare blir det också att förhandla fram skärpta internationella mål och regler. 

Mer om varför Sveriges klimatpolitik spelar roll kan du läsa här. 

Det sägs ju att domstolen och regeringen inte kan ställa krav på koldioxidutsläppen från anläggningen eftersom den är med i den europeiska utsläppshandeln, hur kommer ni runt det?

Det stämmer att de är förhindrade enligt lag att besluta om villkor som begränsar koldioxidutsläpp i tillstånd när det rör sig om anläggningar som ingår i EU:s utsläppshandelssystem (vilket raffinaderier gör). Men vi anser att det inte hindrar myndigheter och domstolar från att kunna avslå ansökningar i sin helhet när det rör sig om omfattande klimatpåverkan.

Här kan du läsa hela överklagandet.

Hur bedömer ni möjligheten att nå framgång i målet om Preemraff?

Jo, just det faktum att domstolen och regeringen bara är förhindrade att besluta om villkor som begränsar koldioxidutsläpp för verksamheter inom utsläppshandeln, medan möjligheten att avslå hela ansökan av klimatskäl inte är prövad, gör att vi tror oss ha en chans att vinna målet.  Om det inte skulle hålla hela vägen med ett avslag är vårt andrahandsalternativ att begära att man avslår utbyggnaden och tidsbegränsar tillståndet för den existerande verksamheten, och i sista hand att tillståndet för hela verksamheten, inklusive utbyggnaden, tidsbegränsas.

Vad är det för underrättelse ni har skickat och varför vill ni att regeringen ska ta över fallet?

En underrättelse enligt miljöbalken 17 kapitlet 5 § innebär att man informerar regeringen om en viss typ av verksamhet med omfattande miljöpåverkan för att regeringen ska kunna ta tillvara på sin möjlighet att pröva om den aktuella verksamheten alls bör tillåtas genom ett så kallat förbehåll. Enligt lagkommentaren kan även miljöorganisationer göra det.

Vi anser att Preemraff är en verksamhet som definitivt kan antas få “betydande omfattning” i miljöbalkens mening, och valde därför att underrätta regeringen.  Vi anser helt enkelt att landets framtida koldioxidutsläpp är regeringens ansvar.

Hela underrättelsen hittar du här.

Okej, och nu har ju regeringen beslutat att de faktiskt ska ge sig in i frågan och att de ska pröva fallet istället för Mark- och miljööverdomstolen. Vad betyder det i praktiken? 

Regeringen kommer att pröva Preemraff utifrån samma lagstiftning som Mark- och miljööverdomstolen skulle ha gjort, men regeringen har en bättre möjlighet att bedöma Preems gigantiska utsläpp utifrån klimatlagen och Parisavtalet. De har helt enkelt en större möjlighet att se till helheten än vad Mark- och miljööverdomstolen har.

Frågan ligger ju fortfarande hos Mark- och miljööverdomstolen. När tar regeringen över den? 

Innan regeringen kan påbörja prövningen, ska Mark- och miljööverdomstolen skriva ett yttrande. Domstolen ska i princip göra en prövning som vanligt, men istället för att avkunna en dom ska domstolen ange vad man kommit fram till och överlämna målet till regeringen för ett beslut. Det regeringen då beslutar om är den så kallade “tillåtligheten” i frågan om utbyggnaden av Preemraff, det vill säga frågan om man kan ge ett ja eller nej. Eventuella detaljer, som vilka villkor som ska gälla, ska regeringen inte avgöra. När regeringens prövning tar vid beror på hur lång tid processen i domstolen tar. Domstolen planerar att hålla huvudförhandling 10-13 mars 2020. Först därefter skriver domstolen det yttrande som de ska överlämna till regeringen.

Vad händer nu då?

Nu fortsätter processen i domstolen, i stort sett enligt normala rutiner. Domstolen har lagt upp en preliminär tidsplan för handläggning av målet. Enligt tidsplanen planeras en huvudförhandling i mars 2020. 

När kommer det vara avgjort om Preemraff får bygga ut eller inte?

Det kan dröja. Såväl processen i Mark- och miljödomstolen och regeringen kan ta tid. Dessutom kan man förvänta sig att någon av parterna i målet inte blir nöjd av regeringens beslut och ansöker om så kallad rättsprövning från Högsta förvaltningsdomstolen. Beroende på utfallet kan det röra sig om uppskattningsvis två till tre år.

Men om nu Preems anläggning är med i EU:s utsläppshandel så måste väl utsläppen minska någon annanstans om de ökar vid Preemraff?

Preem menar att eftersom anläggningen omfattas av EU:s utsläppshandel så betyder inte ökade utsläpp i Sverige att utsläppen globalt ökar, eftersom det finns ett gemensamt tak i EU. Det är dock bara sant i teorin. I praktiken finns ett så stort överskott av utsläppsrätter att det i dag går att öka utsläppen utan att någon annan måste minska.

Det hör till saken att Preem har utverkat omfattande rabatter från plikten att köpa utsläppsrätter för att täcka sina utsläpp. Faktum är att Preem ansökt och fått tilldelat gratis utsläppsrätter motsvarande 99,8 procent av sina utsläpp 2017 för Preemraff i Lysekil.

I praktiken är det alltså svårt att se att utsläppshandelssystemet har någon som helst styrande effekt på anläggningen.Preems moderbolag har uppskattat värdet av den fria tilldelningen av utsläppsrätter till 19,5 miljoner euro (cirka 200 miljoner svenska kronor) bara under 2017. Dessa rabatter finns för att skydda industri inom unionen där man tror att produktionen annars kan flyttas utomlands, men de bidrar till att undergräva effektiviteten i systemet. Det innebär också att invändningen att det skulle röra sig om någon sorts nollsummespel för klimatet inte har någon större relevans.

Vilka andra miljöproblem finns det med att bygga ut Preemraff?

Utöver de ökade utsläppen av koldioxid kommer den sökta verksamheten vid Preemraff även innebära en fördubbling av utsläppen av svaveloxider och en ökning av kväveoxider till luft. Verksamheten kommer maximalt släppa ut nära 500 ton svavel till luft per år . Utbyggnaden medför också ökade utsläpp av både kolväten och olika ämnen till vatten. Särskilt facklingen av överskottsgaser med en öppen låga på anläggningen är ett problem. Den medför att massor av energi går till spillo. 

Preem säger ju att de ska producera bränsle av det som i dag är en restprodukt, är inte det bra?

Utbyggnaden av raffinaderiet i Lysekil görs för att kunna ta tillvara merparten av tjockoljan, en restprodukt som man i dag delvis säljer obearbetad som fartygsbränsle. Företaget hävdar att de ökade koldioxidutsläpp som sker vid raffinaderiet i Sverige delvis motverkas av minskade utsläpp i användarledet till havs, genom att de kan sälja ett mer energirikt fartygsbränsle. Preem beräknar den effekten till 0,4  miljoner ton koldioxid per år . Även om man skulle ta hänsyn till det argumentet så handlar det fortfarande om en stor ökning av växthusgasutsläppen, när alla de utsläpp utbyggnaden skulle innebära räknas samman. 

Det är dock enligt Preem själva högst oklart om de nya produkterna verkligen kommer att säljas till fartyg eller annan användning där man får en positiv klimateffekt genom att man ersätter sämre bränslen.

Ska vi lyckas minska utsläppen så snabbt som det behövs är det heller inte ett val mellan ”bättre” eller ”sämre” fossila bränslen. Vi måste satsa alla resurser på att helt avveckla den fossila ekonomin, snabbt.

Anläggningen ska ju också producera renare fartygsbränsle med mindre svavel, vad har ni emot det?

Det är naturligtvis bra, men följer av nya krav i internationella konventioner. Preem levererar redan i dag bunkerolja som bara innehåller 0,1 procent svavel. Helt i enlighet med de regler som funnits sedan 2015 för fartyg som trafikerar Östersjön och Nordsjön. Från 2020 blir den högsta tillåtna svavelhalten i bunkerolja globalt max 0,5 procent. Preems fartygsbränslen är redan i dag anpassade till dessa svavelgränser. Den nya anläggningen, ROCC, kommer främst att användas till att göra bensin och diesel av tjockoljan och kommer därför sannolikt att användas till landfordon.  Effekten på just nya fartygsbränslen blir därför begränsad. Och koldioxidutsläppen kvarstår ju från de fossila bränslena, oavsett var och hur de bränns eller med vilken svavelhalt.

Preem säger att de kan producera förnybara drivmedel i anläggningen också, är inte det heller bra?

Preem har tänkt sig att den nya ROCC-anläggningen – som ska användas för att omvandla tjockolja till huvudsakligen bensin och diesel – också ska kunna användas till biobränslen. Preem har stora förhoppningar om tekniken, och har också en försöksanläggning för att omvandla lignin från massaindustrin till biodrivmedel.

Vi är försiktigt positiva till den här delen av verksamheten, men ifrågasätter den del av tekniken som innebär omfattande användning av fossilgas, vilket ger upphov till stora utsläpp. Att använda fossilgas för att framställa biodrivmedel minskar klimatnyttan dramatiskt.

Det är dock möjligt att Preem i framtiden kan byta ut fossilgasen mot bättre energikällor, men ansökan som prövas i domstol ger faktiskt Preem tillstånd att använda fossilgas under överskådlig framtid. Det kan vi inte acceptera.

Preemraff ger ju massor av jobb, vad säger ni till dem som riskerar att bli av med jobben om företaget inte får bygga ut?

Preem har cirka 1400 anställda i Sverige, varav 950 arbetar på raffinaderierna i Lysekil och Göteborg. Utbyggnaden av Preemraff i Lysekil uppges kunna ge ytterligare 150 arbetstillfällen. Dessa realiseras såklart inte om Preem inte får tillstånd till utbyggnaden. Men den existerande anläggningens fortsatta drift hotas på kort sikt inte om utbyggnaden inte blir av. På längre sikt måste naturligtvis användningen av fossila bränslen upphöra i Sverige (helst senast till år 2030, mer om Naturskyddsföreningens förslag om ett fossilförbud kan du läsa här.) Med ett fossilförbud försvinner naturligtvis också marknaden för dessa bränslen. Preem har sagt att raffinaderiet kan ställas om till att arbeta med förnybar råvara istället. 

Var de nya bioraffinaderier som vi behöver kommer att ligga är naturligtvis svårt att veta, men kanske är det mer sannolikt att de placeras tillsammans med nuvarande massafabriker snarare än att man bygger om gamla fossilraffinaderier. Så visst kan framtiden vara osäker för de anställda i Lysekil, men vi hoppas givetvis att en hållbar omställning kommer att innebära helt nya jobb och arbetstillfällen Hos Preem finns dessutom en unik drivmedelskompetens som gör att företaget säkert kan ha en viktig roll att spela även i den framtida bioekonomin.

Jag vill gärna vara med och stoppa bygget, vad kan jag göra för att bidra?

Både Svenska Naturskyddsföreningen och Naturskyddsföreningen lokalt i Lysekil driver  ärendet rättsligt. Det innebär att företaget får vänta på klartecken från regering och domstolar innan projektet kan gå vidare. I det här läget handlar det om att förse de prövande instanserna  med fakta och juridiskt viktiga resonemang. 

Du kan däremot stötta Naturskyddsföreningens arbete i denna viktiga fråga genom att bli medlem i föreningen. Vill du engagera dig i klimatfrågan finns Naturskyddsföreningens klimatnätverk och vill du lära dig mer om och jobba med miljöjuridik som verktyg för miljöarbetet så finns Naturskyddsföreningens miljörättsnätverk.

Bli medlem - för en bättre värld

Var med och verka för en stark global miljörörelse.