Utbyggnaden av Preemraff i Lysekil

Vadå överklaga Preemraff? Hur går ett utbyggt oljeraffinaderi ihop med Parisavtalet? Här svarar Naturskyddsföreningen på frågor om rättsprocessen och den eventuella utbyggnaden av Preemraff i Lysekil.

Preemraff i Lysekil
Naturskyddsföreningen vill stoppa utbyggnaden av Preemraff i Lysekil och har därför överklagat domen om tillstånd.

Naturskyddsföreningen vill stoppa utbyggnaden av Preemraff i Lysekil och har därför överklagat domen om tillstånd. Vi har också jobbat för att regeringen ska pröva fallet och i augusti 2019 kom beskedet att det kommer bli just så. Huvudförhandling hölls våren 2020 och i juni 2020 ska regeringen ta emot domstolens yttrande om frågan. Sedan är det upp till regeringen att fatta beslut i frågan. Här svarar vi på frågor om bakgrunden till vårt överklagande och om hur processen egentligen går till.

1. Varför har Naturskyddsföreningen överklagat Preems utbyggnad av raffinaderiet i Lysekil?

Vi befinner oss i ett mycket allvarligt läge för klimatet. För att ha möjlighet att begränsa uppvärmningen till under 1,5 grader och undvika de mest katastrofala följderna av den globala uppvärmningen måste utsläppen av växthusgaser minska – det gäller alla utsläpp inom alla sektorer. Mer om det kan du läsa här. 

Ett tillstånd till utbyggnad  av Preemraff i Lysekil är ett steg i helt fel riktning eftersom det leder till en markant ökning av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Dessutom skulle utbyggnaden påverka riksdagens miljömål negativt. Miljömålet ”begränsad klimatpåverkan” blir till exempel extremt svårt att nå. För att klara miljömålen och Sveriges åtaganden enligt Parisavtalet behöver verksamheter som tillverkar fossila bränslen avvecklas. Naturskyddsföreningen anser att all användning av fossila bränslen bör förbjudas i Sverige från år 2030. 

2. Hur mycket kommer utsläppen att öka med ett utbyggt raffinaderi?

Enligt de underlag som Preem själva skickade in till mark- och miljödomstolen beräknades utsläppen av koldioxid bli dubbelt så stora och öka från 1,7 miljoner ton till 3,4 miljoner ton per år. Sedan vi överklagat tillståndet har Preem justerat sin ansökan och uppger nu att utsläppen av koldioxid ökar med en miljon ton. 

Preemraff i Lysekil blir landets enskilt största utsläppskälla oavsett om den ursprungliga eller justerade versionen av anläggningen skulle få tillstånd av regeringen. Enligt Naturvårdsverkets databas “Utsläpp i siffror” släppte Preemraff i Lysekil 2018 ut drygt 1,6 miljoner ton koldioxid. Den största enskilda utsläppskällan samma år släppte ut drygt 2,1 miljoner ton koldioxid.

3. Hur går en sådan här fossil investering ihop med Parisavtalet?

Det gör den inte! Vi måste utgå från att Parisavtalet ska genomföras. Hela världen står bakom avtalet och sju av riksdagens åtta partier har ställt sig bakom klimatlagen och de klimatmål som är Sveriges viktigaste instrument för att nå åtagandena i Parisavtalet. Preems planerade mångmiljardinvestering i ökade fossila utsläpp kommer allvarligt försvåra möjligheterna att nå klimatmålen. Den sökta verksamheten vid Preemraff i Lysekil skulle innebära ett svårt bakslag för svensk klimatpolitik om den förverkligas. Om vi ska klara de svenska klimatmålen kan vi inte fortsätta att ge industrin tillstånd att släppa ut växthusgaser i så stor omfattning som det är fråga om i det här fallet. 

4. Vad jag har hört kommer utbyggnaden av Preemraff skapa många nya arbetstillfällen, vilket Lysekil verkligen behöver. Hur ser ni på att dessa arbetstillfällen uteblir om ni får som ni vill?

Preem har cirka 1 400 anställda i Sverige, varav 950 arbetar på raffinaderierna i Lysekil och Göteborg. Utbyggnaden av Preemraff i Lysekil uppges kunna ge ytterligare 250 arbetstillfällen. Ja, det är sant, dessa uteblir om Preem inte får tillstånd till utbyggnaden. Denna fråga är dock större än dessa 250 tjänster och större än frågan om Preemraffs utbyggnad. För den handlar om hur vi ställer om till ett hållbart samhälle generellt. Att i dag, på 2020-talet, försvara jobb som skapas inom fossilindustrin just för att det är arbetstillfällen är ett feltänk. I Sverige, så väl som i världen, behöver de nya jobb som skapas vara hållbara. Vi kan inte fortsätta låsa in oss i arbetstillfällen som fortsätter hålla utsläppen uppe. Det finns ett begrepp för just detta – rättvis omställning – och det handlar bland annat om hur både gamla och nya jobb ska bli hållbara med schyssta arbetsvillkor. Centralt för vägen framåt är att varken arbetstagare eller fack lämnas utanför i denna omställning – och facken har givetvis en viktig roll även här. 

5. Om Preem inte får tillfälle att bygga ut kanske de lägger ner helt och hållet i Lysekil, det vore en katastrof för den lokala arbetskraften!

På kort sikt hotas inte anläggningen om en utbyggnad inte blir av. Men snart måste naturligtvis användningen av fossila bränslen upphöra i Sverige (senast till år 2030, mer om Naturskyddsföreningens förslag om ett fossilförbud kan du läsa här.) Med ett fossilförbud försvinner naturligtvis också marknaden för dessa bränslen. Så vi har all förståelse för att framtiden kan vara osäker för de anställda i Lysekil, en hållbar omställning kommer dock att innebära helt nya arbetstillfällen. Politiken har ett stort ansvar att skapa förutsättningar för en hållbar försörjning för människor som idag arbetar i sektorer där klimatomställningen kommer innebära att jobb försvinner. Att fortsätta tillåta investeringar i gammal teknik som ökar utsläppen är oacceptabelt som jobbpolitik och är verkligen att göra oss alla en björntjänst.

6. Vad händer om Preemraff får tillståndet?

I sådant fall måste regeringen se till att minska utsläppen extremt mycket i andra sektorer och från andra företag, men det är ändå osäkert om vi kommer kunna klara våra klimatmål. Även utan den här utbyggnaden är Sverige i dag mycket långt ifrån att minska utsläppen i den takt som krävs för att nå klimatmålen. Vi har rätt svårt att se hur målet om fossilfri fordonsflotta 2030 och utbyggd raffinaderikapacitet, som den i Lysekil, går ihop.

7. Hur bedömer ni möjligheten att vinna i målet om Preemraff?

Jo, vi tror vi har möjlighet att vinna målet. Domstol och regering är förvisso förhindrade att besluta om villkor som begränsar koldioxidutsläpp för verksamheter inom utsläppshandeln, men möjligheten att avslå hela ansökan av klimatskäl är inte prövad – och det är den vägen vi prövar nu. Om det inte skulle hålla hela vägen vill vi att man åtminstone tidsbegränsar tillståndet för den existerande verksamheten. 

8. Ni tycker det är bra att regeringen ska ta över fallet, varför?

Vi anser att Preemraff är en verksamhet som definitivt kan antas få “betydande omfattning” i miljöbalkens mening och valde därför att lägga saken på regeringens bord genom en så kallad underrättelse. En underrättelse, enligt miljöbalken 17 kapitlet 5 §, innebär att man informerar regeringen om en viss typ av verksamhet med omfattande miljöpåverkan för att regeringen ska kunna ta tillvara på sin möjlighet att pröva om den aktuella verksamheten alls bör tillåtas genom ett så kallat förbehåll. Enligt lagkommentaren kan även miljöorganisationer göra det. 

Den nya klimatlagen gör att regeringen är tvungen att ta ansvar för så här stora utsläppskällor. Eftersom regeringen har ansvaret för att nå de klimatmål som riksdagen har beslutat så skulle ett tillstånd till Preemraff att öka utsläppen ställa extremt höga krav på regeringen att se till att utsläppen minskar ännu mer från andra företag och sektorer.

Hela underrättelsen hittar du här.

9. Preem säger att de ska producera bränsle av det som i dag är en restprodukt, är inte det bra?

Utbyggnaden av raffinaderiet i Lysekil görs bland annat för att kunna ta tillvara merparten av tjockoljan, en restprodukt från produktion av bensin och diesel, som man i dag delvis säljer som fartygsbränsle. Företaget hävdar att de ökade koldioxidutsläpp som sker vid raffinaderiet i Sverige delvis motverkas av minskade utsläpp genom ett mer energirikt fartygsbränsle. De fartyg som tidigare förbrände bunkerolja från Preemraff skulle i framtiden släppa ut mindre koldioxid per sjömil med de nya bränslena. Preem beräknar den effekten till 0,4 miljoner ton koldioxid per år. Trots det handlar det fortfarande om en stor ökning av växthusgasutsläppen, när alla de utsläpp utbyggnaden skulle innebära räknas samman. 

Det är dock enligt Preem själva högst oklart om de nya produkterna verkligen kommer att säljas till fartyg eller annan användning där man får en positiv klimateffekt, genom att man ersätter sämre bränslen. Ska vi lyckas minska utsläppen så snabbt som det behövs är det heller inte ett val mellan ”bättre” eller ”sämre” fossila bränslen. Vi måste satsa alla resurser på att helt avveckla den fossila ekonomin, snabbt. Det går inte att betrakta tjockolja som en restprodukt när vi vet att oljan behöver stanna i marken.

10. Om inte Sverige raffinerar den här oljan kommer ju någon annan göra det, troligen ett land med smutsigare teknik! Utsläppen är ju de samma vart de än skeri världen, vad spelar det för roll om det sker här eller i ett annat land? 

Preem själva hävdar att de ska producera bättre bränslen med den här utbyggnaden. Men det finns inga bra och dåliga fossila bränslen. För att Sverige och världen ska kunna bli fossilfritt måste vi sluta ge tillstånd till den här typen av verksamheter. Punkt. Vi vet att alla utsläpp måste minska snabbt och radikalt, annars kommer vi inte nå våra egna mål eller kunna leva upp till Parisavtalet och begränsa klimatförändringarna. Ska vi klara klimatmålen behöver utsläppen minska i alla länder, inklusive i Sverige. Ju fler som går före ju enklare blir det också att förhandla fram skärpta internationella mål och regler.

Mer om varför Sveriges klimatpolitik spelar roll kan du läsa här. 

11. Det finns de som säger att utbyggnaden av Preemraff är positiv ur miljöperspektiv. Framför allt för att anläggningen ska producera renare fartygsbränsle med mindre svavel, vilket också skulle rädda massa människoliv. Det låter ju bra, eller? 

Det är naturligtvis bra med renare fartygsbränsle, men förbättringen följer bara nya krav i internationella konventioner och det är ingenting unikt med Preemraff. Preem levererar redan i dag bunkerolja som bara innehåller 0,1 procent svavel. Helt i enlighet med de regler som funnits sedan 2015 för fartyg som trafikerar Östersjön och Nordsjön. Från 2020 blir den högsta tillåtna svavelhalten i bunkerolja globalt max 0,5 procent. Preems fartygsbränslen är redan i dag anpassade till dessa svavelgränser. Den nya anläggningen, ROCC, kommer främst att användas till att göra bensin och diesel av tjockoljan och kommer därför sannolikt att användas till landfordon (det vill säga inte till havs). Effekten av detta för de nya fartygsbränslena blir därför begränsad, och därför är faller argumentet att Preemraff skulle vara bra ur miljösynpunkt rätt platt. Koldioxidutsläppen kvarstår ju från de fossila bränslena, oavsett var och hur de bränns eller med vilken svavelhalt. Fossila bränslen är aldrig bra för miljön.

12. Om Preem gör om raffinaderiet i Lysekil till att producera förnybara drivmedel, är inte det bra?

Jo, det låter positivt. I dagsläget har Preem dock framför allt sökt tillstånd för är att producera fossila bränslen, dessutom med hjälp av fossil energi. Även eventuella biobränslen ska produceras med hjälp av fossil energi, men ansökan och hela domstolsprocessen handlar inte primärt om biobränslen. Alla löften om biobränslen och minskade utsläpp ligger vid sidan av, det är lösa löften som inte finns inskrivna i den ansökan som vi har överklagat och som domstolen ska ta ställning till. Så det är viktigt att vi håller isär dessa två frågor. Får Preem det tillstånd de bett om har de rätt till enorma fossila utsläpp för all framtid. Det kan vi inte acceptera. Hade tillståndet gällt ett rent “bioraff” är det inte säkert vi hade överklagat. Dessutom har Preem tydligt deklarerat att löftena bara gäller under förutsättning om de leder till ”företagsekonomisk lönsamhet”.  

13. Det sägs att domstolen och regeringen inte kan ställa krav på koldioxidutsläppen från anläggningen eftersom den är med i den europeiska utsläppshandeln, hur ligger det till egentligen?

Det stämmer att de är förhindrade enligt lag att besluta om villkor som begränsar koldioxidutsläpp i tillstånd när det rör sig om anläggningar som ingår i EU:s utsläppshandelssystem (vilket raffinaderier gör). Men vi anser att det inte hindrar myndigheter och domstolar från att kunna avslå ansökningar i sin helhet när det rör sig om omfattande klimatpåverkan. Tvärtom ser vi det som en förutsättning för att kunna leva upp till klimatmålen.

Här kan du läsa hela överklagandet.

14. Frågan ligger fortfarande hos Mark- och miljööverdomstolen. När tar regeringen över den? 

Innan regeringen kan påbörja prövningen, ska Mark- och miljööverdomstolen skriva ett yttrande. Domstolen ska i princip göra en prövning som vanligt, men istället för att avkunna en dom ska domstolen ange vad man kommit fram till och överlämna målet till regeringen för ett beslut. Det regeringen då beslutar om är den så kallade “tillåtligheten” i frågan om utbyggnaden av Preemraff, det vill säga frågan om man kan ge ett ja eller nej. Eventuella detaljer, som vilka villkor som ska gälla, ska regeringen inte avgöra.  Regeringens prövning tar vid efter den 15 juni 2020, då domstolen ska avge sitt yttrande. 

Domstolsförhandlingen i Mark- och miljööverdomstolen hölls på plats i Lysekil i mitten av april. Såväl den lokala kretsen Naturskyddsföreningen Lysekil-Munkedal och Naturskyddsföreningens rikskansli deltog under de tre dagar som förhandlingen pågick. Naturskyddsföreningens två anställda miljöjurister höll en omfattande sakframställan och åberopade också två expertutlåtanden som gjordes av professor Kevin Anderson och meteorologen Martin Hedberg. Expertutlåtandena åberopades till styrkande av att klimatförändringarna ger upphov till skada och olägenhet av väsentlig betydelse för miljön samt att ökade utsläpp av fossil koldioxid inte är förenligt med Sveriges internationella åtaganden och nationella miljömål. Domstolen presenterar sitt yttrande den 15 juni kl. 14:00. I samband med detta kommer Naturskyddsföreningen att hålla en presskonferens.

15. När kommer det vara avgjort om Preemraff får bygga ut eller inte?

Det kan dröja. Även om förhandlingen i Mark- och miljööverdomstolen är avslutad så kan regeringens handläggning kan ta tid. Dessutom kan man förvänta sig att någon av parterna i målet inte blir nöjd av regeringens beslut och ansöker om så kallad rättsprövning från Högsta förvaltningsdomstolen. Beroende på utfallet kan det röra sig om uppskattningsvis två till tre år.

16. Om nu Preems anläggning är med i EU:s utsläppshandel så måste väl utsläppen minska någon annanstans om de ökar vid Preemraff?

Preem menar att eftersom anläggningen omfattas av EU:s utsläppshandel så betyder inte ökade utsläpp i Sverige att utsläppen globalt ökar, eftersom det finns ett gemensamt tak i EU. Det är dock bara sant i teorin. I praktiken finns ett så stort överskott av utsläppsrätter att det i dag går att öka utsläppen utan att någon annan måste minska. 

Samtidigt innebär den nyligen införda “marknadsstabilitetsreserven” i utsläppshandelssystemet att minskade utsläpp inte längre nödvändigtvis behöver leda till att andra utsläppare får släppa ut mer. Istället kan överblivna utsläppsrätter tas bort från systemet. Det är viktigt, eftersom det tak som EU har satt upp för utsläppshandeln kommer behöva sänkas rejält om vi ska kunna nå klimatmålen. Detta kommer EU förhandla om de närmsta åren, men ju fler nya stora utsläppskällor som byggs ju svårare kommer det bli för EU att enas om nödvändiga skärpningar.

17. Preem betalar väl för utsläppen, är inte ekonomiska styrmedel bättre än förbud?

Preem har utverkat omfattande rabatter från plikten att köpa utsläppsrätter för att täcka sina utsläpp. Företaget har till och med ansökt och fått tilldelat gratis utsläppsrätter motsvarande 99,8 procent av sina utsläpp 2017 för Preemraff i Lysekil.

I praktiken är det alltså svårt att se att utsläppshandelssystemet har någon som helst styrande effekt på anläggningen. Preems moderbolag har uppskattat värdet av den fria tilldelningen av utsläppsrätter till 19,5 miljoner euro (cirka 200 miljoner svenska kronor) bara under 2017. Dessa rabatter finns för att skydda industri inom unionen där man tror att produktionen annars kan flyttas utomlands, men de bidrar till att undergräva effektiviteten i systemet.

18. Vilka andra miljöproblem finns det med att bygga ut Preemraff?

Utöver de ökade utsläppen av koldioxid kommer den sökta verksamheten vid Preemraff även innebära en fördubbling av utsläppen av svaveloxider och en ökning av kväveoxider till luft. Verksamheten kommer maximalt släppa ut nära 500 ton svavel till luft per år. Utbyggnaden medför också ökade utsläpp av både kolväten och olika ämnen till vatten. Särskilt förbränningen av överskottsgaser (fackling) med en öppen låga på anläggningen är ett problem. Den medför att massor av energi går till spillo. 

19. Jag vill gärna vara med och stoppa bygget, vad kan jag göra för att bidra?

Både Naturskyddsföreningen nationellt och Naturskyddsföreningen lokalt i Lysekil driver ärendet rättsligt. Det innebär att företaget får vänta på klartecken från regering och domstolar innan projektet kan gå vidare. I det här läget handlar det om att förse de prövande instanserna  med fakta och juridiskt viktiga resonemang. Eftersom det i slutändan är upp till regeringen kommer det behövas stark påtryckning från allmänheten. Var gärna med och kräv att regeringen säger nej till utbyggnaden i vår mejlkampanj med dina krav.  Vill du engagera dig i klimatfrågan finns också Naturskyddsföreningens klimatnätverk och vill du lära dig mer om och jobba med miljöjuridik som verktyg för miljöarbetet så finns Naturskyddsföreningens miljörättsnätverk

Kräv att regeringen stoppar utbyggnaden

Var med och visa regeringen att vi är många som vill se ett stopp för den planerade utbyggnaden av Preemraff i Lysekil.