Striden om Preemraff – det här har hänt

Om planerna på att bygga ut Preemraff blir verklighet blir Preems anläggning i Lysekil den den största utsläpparen av koldioxid i hela landet. Satsningen skulle dessutom göra det mycket svårt för Sverige att nå sina klimatmål och leva upp till Parisavtalet. I den här artikeln sammanfattar vi vad som hänt i frågan om Preems planerade utbyggnad av Preemraff.

Klimatutmaningen är akut och om vi ska kunna begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader och därmed undvika de allra mest katastrofala följderna av en varmare värld så måste utsläppen av växthusgaser minska radikalt. Det gäller alla utsläpp inom alla sektorer. Det här framgår inte minst i den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC.

Trots det akuta läget har Preem fått tillstånd att bygga ut oljeraffinaderiet Preemraff i Lysekil, en utbyggnad som kommer att innebära att deras koldioxidutsläpp ökar med 1 miljon ton per år. Utsläppsökningen  skulle göra Preemraff till den enskilda anläggning som släpper ut mest koldioxid i Sverige, och tillståndet skulle  dessutom gälla på obestämd tid. För att stoppa de här omfattande koldioxidutsläppen överklagade Naturskyddsföreningen mark- och miljödomstolens tillstånd under hösten 2018. Det var början på en lång rättslig process som ännu inte är över. 

Hela överklagandet hittar du här. 

Tillståndet tar inte hänsyn till koldioxidutsläppen

Koldioxidutsläppen från Preemraff ingår i EU:s utsläppshandelssystem. Därför tog inte mark- och miljödomstolen hänsyn till koldioxidutsläppen i sin dom. Men när Naturskyddsföreningen granskade de EU-direktiv som styr utsläppshandelssystemet kunde vi konstatera att EU-rätten inte hindrar domstolen från att avslå ansökan om tillstånd till verksamheten med anledning av de extremt höga koldioxidutsläpp som den kommer att leda till. Här kan du läsa mer om hur vi resonerar gällande utsläppshandelssystemet.

Regeringen gav sig in i frågan

Parallellt med överklagandet lämnade Naturskyddsföreningen dessutom en underrättelse till regeringen. En underrättelse enligt miljöbalken 17 kap. 5 § innebär att man informerar regeringen om att en viss verksamhet med omfattande miljöpåverkan bör prövas – av regeringen.

Vi uppmuntrade också privatpersoner att göra samma sak och långt över tusen underrättelser lämnades in till regeringen. När politikerna tagit emot  de här underrättelserna öppnade sig dörren för dem att ta sig an prövningen av utbyggnadens tillåtlighet genom ett så kallat förbehåll. I augusti 2019 kom så beskedet att regeringen kommer ta över frågan från Mark- och miljööverdomstolen.

Lång rättslig process

Regeringen kommer nu att pröva Preemraff utifrån samma lagstiftning som Mark- och miljööverdomstolen skulle ha gjort. Skillnaden är att regeringen har en bättre möjlighet att bedöma Preems gigantiska utsläpp utifrån klimatlagen och Parisavtalet. Än så länge är frågan om utbyggnaden av Preemraff  dock inte avgjord. Innan beslutet kommer ska regeringen ta del av ett yttrande från domstolen och sätta sig in i frågan ordentligt. 

Det här är det första målet där det prövas om utsläpp av växthusgaser kan innebära att en verksamhet inte får tillstånd, trots att den ingår i EU:s utsläppshandelssystem. En vinst skulle kunna bli vägledande för liknande fall i framtiden.

Den rättsliga processen väntas pågå något år, i mars 2020 planerar domstolen att hålla huvudförhandling. Först därefter skriver domstolen det yttrande som de ska överlämna till regeringen.

Sammanfattning: 

Mark- och miljödomstolen har gett Preemraff tillstånd att bygga ut. Men Naturskyddsföreningen har jobbat för att utbyggnaden ska stoppas. Vi har överklagat beslutet och agerat för att regeringen ska ta över frågan från Mark- och miljööverdomstolen. I augusti kom beskedet att just det kommer att ske – en viktig delseger i kampen mot ökade utsläpp. Men än är frågan inte avgjord, domstolen planerar att hålla huvudförhandling i mars 2020. Därefter lämnas ärendet över till regeringen som ska besluta om de nya utsläppen kan tillåtas. 

Bakgrund Preemraff:

Preemraff Lysekil har funnits sedan 1975 och är Nordens största oljeraffinaderi. Sedan verksamheten först startade har förhållandena ändrats på många sätt, främst genom inrättandet av FN:s ramkonvention för klimatförändringar, EU:s system för handel med utsläppsrätter, miljöbalken, Parisavtalet, Sveriges klimatpolitiska ramverk och miljökvalitetsmålen.

Preem AB har nu ansökt om tillstånd till befintlig och tillkommande verksamhet vid bolagets raffinaderi i Lysekil intill en årlig genomströmning av 13 miljoner ton oljeråvaror varav maximalt 11,4 miljoner ton utgörs av fossila oljeråvaror. Ansökan syftar till genomförande av det så kallade ROCC-projektet (förkortning av residue oil conversion complex). 

Kräv att politikerna håller sina löften

Hjälp oss påverka politikerna. Ju fler vi är som kräver förändring desto större skillnad kan vi uppnå.