Striden om Preemraff – det här har hänt

Om planerna på att bygga ut Preemraff blir verklighet blir Preems anläggning i Lysekil den största utsläpparen av koldioxid i hela landet. Satsningen skulle dessutom göra det mycket svårt för Sverige att nå sina klimatmål och leva upp till Parisavtalet. I den här artikeln sammanfattar vi vad som hänt i frågan om Preems planerade utbyggnad av Preemraff.

>>>

Uppdatering 2020-09-28: 

Preem har fattat beslutet att dra tillbaka ansökan om att bygga ut Preemraff i Lysekil. En stor seger för miljörörelsen. Att Preem drar tillbaka sin ansökan visar att fossila investeringar inte har någon framtid, varken i Sverige eller internationellt. Det visar också att ett kraftfullt folkligt engagemang lönar sig. Det är många, inte minst Naturskyddsföreningens lokala krets i Lysekil, som under många år har protesterat mot utbyggnaden.

>>>

Klimatutmaningen är akut och om vi ska kunna begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader och därmed undvika de allra mest katastrofala följderna av en varmare värld så måste utsläppen av växthusgaser minska radikalt. Det gäller alla utsläpp inom alla sektorer. Det här framgår inte minst i den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC.

Trots det akuta läget har Preem i första instans fått tillstånd att bygga ut oljeraffinaderiet Preemraff i Lysekil, en utbyggnad som kommer att innebära att deras koldioxidutsläpp ökar med 1 miljon ton per år. Utsläppsökningen  skulle göra Preemraff till den enskilda anläggning som släpper ut mest koldioxid i Sverige, och tillståndet skulle  dessutom gälla på obestämd tid. För att stoppa de här omfattande koldioxidutsläppen överklagade Naturskyddsföreningen mark- och miljödomstolens tillstånd under hösten 2018. Det var början på en lång rättslig process som ännu inte är över. 

Hela överklagandet hittar du här. 

Tillståndet tar inte hänsyn till koldioxidutsläppen

Koldioxidutsläppen från Preemraff ingår i EU:s utsläppshandelssystem. Därför tog inte mark- och miljödomstolen hänsyn till koldioxidutsläppen i sin dom. Men när Naturskyddsföreningen granskade de EU-direktiv som styr utsläppshandelssystemet kunde vi konstatera att EU-rätten inte hindrar domstolen från att avslå ansökan om tillstånd till verksamheten med anledning av de extremt höga koldioxidutsläpp som den kommer att leda till. Här kan du läsa mer om hur vi resonerar gällande utsläppshandelssystemet.

Regeringen gav sig in i frågan

Parallellt med överklagandet lämnade Naturskyddsföreningen dessutom en underrättelse till regeringen. En underrättelse enligt miljöbalken 17 kap. 5 § innebär att man informerar regeringen om att en viss verksamhet med omfattande miljöpåverkan bör prövas – av regeringen.

Här har vi samlat mer fakta om utbyggnaden.

Vi uppmuntrade också privatpersoner att göra samma sak och långt över tusen underrättelser lämnades in till regeringen. När politikerna tagit emot  de här underrättelserna öppnade sig dörren för dem att ta sig an prövningen av utbyggnadens tillåtlighet genom ett så kallat förbehåll. I augusti 2019 kom så beskedet att regeringen kommer ta över frågan från Mark- och miljööverdomstolen.

Lång rättslig process

Huvudförhandling hölls våren 2020 och i juni 2020 tog regeringen emot domstolens yttrande om frågan. Domstolen anser att utbyggnaden av raffinaderiet kan tillåtas. De menar att den inte kan stoppas utifrån miljöbalken, men än är det inte avgjort. Nu är det upp till regeringen att fatta beslut. 

Regeringen kommer att pröva Preemraff utifrån samma lagstiftning som Mark- och miljööverdomstolen skulle ha gjort. Skillnaden är att regeringen har en bättre möjlighet att bedöma Preems ökade utsläpp utifrån klimatlagen och Parisavtalet. Innan beslutet kommer ska regeringen ta del av yttrandet från domstolen och sätta sig in i frågan ordentligt. Det kan dröja flera år innan frågan är avgjord. 

Se också våra korta filmer dä vi synar några av Preems klimatargument.

Det här är det första målet där det prövas om utsläpp av växthusgaser kan innebära att en verksamhet inte får tillstånd, trots att den ingår i EU:s utsläppshandelssystem. 

Ärendet skulle kunna bli vägledande för liknande fall i framtiden.

Sammanfattning: 

Mark- och miljödomstolen har gett Preemraff tillstånd att bygga ut. Men Naturskyddsföreningen har jobbat för att utbyggnaden ska stoppas. Vi har överklagat beslutet och agerat för att regeringen ska ta över frågan från Mark- och miljööverdomstolen. I augusti kom beskedet att just det kommer att ske – en viktig delseger i kampen mot ökade utsläpp. Domstolens roll förändrades då från att lägga fram ett domslut till att istället avge ett yttrande som underlag för regeringens handläggning. Domstolens yttrande kom den 15 juni, och domstolen ansåg att utbyggnaden av raffinaderiet kan tillåtas. De menar att den inte kan stoppas utifrån miljöbalken. Nu ligger frågan på regeringens bord. 

Bakgrund Preemraff:

Preemraff i Lysekil har funnits sedan 1975 och är Nordens största oljeraffinaderi. Sedan verksamheten först startade har förhållandena ändrats på många sätt, främst genom inrättandet av FN:s ramkonvention om klimatförändringar, EU:s system för handel med utsläppsrätter, miljöbalken, Parisavtalet, Sveriges klimatpolitiska ramverk och miljökvalitetsmålen.

Preem AB har nu ansökt om tillstånd till befintlig och tillkommande verksamhet vid bolagets raffinaderi i Lysekil med en årlig genomströmning av 13 miljoner ton oljeråvaror, varav maximalt 11,4 miljoner ton utgörs av fossila oljeråvaror. Ansökan syftar till genomförande av det så kallade ROCC-projektet (förkortning av residue oil conversion complex). Tanken är att omvandla tjockoljerester till bensin och diesel genom att de upparbetas med hjälp av vätgas.

Bli medlem - Rädda klimatet!

Vi är över 200 000 medlemmar som står upp för en tuffare klimatpolitik.