Fem fakta som får dig att vilja bekämpa bekämpningsmedlen

Dagens moderna och intensiva jordbruk med stora monokulturer är beroende av användningen av bekämpningsmedel, men många av dem är väldigt farliga. Vad händer egentligen med miljön när vi använder så mycket bekämpningsmedel? Vad händer med oss? Och är det hållbart att tillverka allt mer när vi vet att de är farliga för naturen? Här är fakta vi alla borde veta om bekämpningsmedel.

En traktor kör på ett fält med vete i aftonsolen och sprayar det med bekämpningsmedel.
Användningen av bekämpningsmedel ökar, trots att det innebär allvarliga risker för både natur och människors hälsa.

Foto / Illustration:

Getty Images

Dagens jordbruk med stora monokulturer är beroende av användningen av bekämpningsmedel, trots att många har allvarlig miljöpåverkan och vissa även är farliga för människor. Många bekämpningsmedel stannar dessutom kvar länge i naturen utan att brytas ned. Men det finns fler anledningar till att bekämpa bekämpningsmedlen:

1. Användningen av bekämpningsmedel ökar i världen

I hela världen användes 4,11 miljoner ton pesticider år 2017 enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO. Det är nästan en fördubbling sedan 1990, då det användes 2,29 miljoner ton. Användningen har visserligen minskat i Europa sedan 90-talet, men den har ökat i låg-och medelinkomstländer. Samtidigt kommer allt mer av maten vi svenskar äter från länder utanför EU .

Besprutning av bekämpningsmedel från flygplan har förbjudits i Sverige, men används fortfarande i andra länder.

Bekämpningsmedel sprids vidare i naturen genom vatten, jord och luft. Vissa  av dessa ämnen bryts ner väldigt långsamt och kan finnas kvar i naturen i decennier. De kan lagras i levande vävnad hos djur och anrikas i näringskedjan, speciellt hos rovdjur. 

Stora monokulturer kräver bekämpningsmedel för att bekämpa skadedjur och sjukdomar som annars lätt sprider sig. Dessutom utarmar det konventionella jordbruket   jorden och rester av bekämpningsmedel kan spridas och förorena grundvattnet. 

2. EU exporterar förbjudna bekämpningsmedel till andra länder 

Tusentals ton av förbjudna bekämpningsmedel tillverkas inom EU och säljs till andra länder med svagare kemikalielagstiftning, trots att de förbjudits för användning i Europa på grund av hälso- och miljörisker. År 2018 gavs tillstånd till export av 81 000 ton av sådana förbjudna bekämpningsmedel. Det mesta av exporten går till låg- och medelinkomstländer där lagstiftningen är svagare. 

Ett exempel är parakvat, som är så giftigt att en enda klunk kan döda och som ökar risken för Parkinsons. Parakvat är förbjudet inom EU sedan 2007, men exporteras fortfarande till bland annat Brasilien och Sydafrika som är stora jordbruksländer.  

3. Bekämpningsmedel ökar risken för allvarliga sjukdomar

Bönder, lantbruksarbetare och de som bor nära odlingar som besprutas kan drabbas hårt när bekämpningsmedlen sprids i miljön. Gravida kvinnor och barn som bor i närheten av odlingarna är särskilt sårbara för effekterna av bekämpningsmedel. 

Många som arbetar inom jordbruket sprayar bekämpningsmedel för hand utan tillgång till skyddsutrustning.

Exponering för vissa bekämpningsmedel kan störa nervsystemets utveckling och funktion och orsaka en mängd andra hälsoproblem som cancer, hormonstörningar, problem med fortplantningen,  astma och allergier. Även låga doser kan vara skadliga för hälsan. Många av de värsta bekämpningsmedlen är förbjudna i Sverige och EU, men används fortfarande i låginkomstländer där lagarna inte är lika stränga.  

 4. Bekämpningsmedel minskar den biologiska mångfalden

Aldrig tidigare i mänsklighetens historia har så många arter utrotats så snabbt som nu, enligt FN:s expertpanel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. En miljon växt- och djurarter är hotade av utrotning och viktiga ekosystemtjänster som behövs för vår överlevnad är hotade, bland annat pollinering av både vilda och odlade växter. 

Inte bara antalet arter utrotas. Även bestånden av världens vilda ryggradsdjur som däggdjur, fåglar, fiskar, groddjur och kräldjur har i genomsnitt minskat med hela 68 procent mellan 1970 och 2016, enligt Living Planet Report 2020. Förlust av livsmiljöer och jordbrukets expansion är bland de dominerande orsakerna bakom dagens förlust av arter. 

Bin och humlor är riktiga hjältar som pollinerar många av våra viktigaste jordbruksgrödor, men de drabbas hårt av vår användning av bekämpningsmedel.

Vissa bekämpningsmedel kan även i låga doser slå ut humlor och bisamhällen. Det är extra allvarligt att pollinatörer som bin och humlor drabbas så hårt av bekämpningsmedel. De är viktiga för vår matförsörjning, och för kvalitén på den mat vi äter. Världen riskerar att förlora värden upp till 577 miljarder amerikanska dollar varje år i form av minskade skördar om pollinatörer som bin och humlor utrotas.

Insekter är även viktiga för att bearbeta jorden och som naturliga fiender till skadegörare. Som föda åt fåglar och andra djur är de en viktig del i näringskedjan. Utan insekterna rubbas balansen i naturen.   

5. Internationell reglering av bekämpningsmedel saknas

Som det nu är saknas ett globalt regelverk som reglerar användningen av bekämpningsmedel – alltså motsvarande ett parisavtal för bekämpningsmedel. Därför kan importerade varor som säljs i butiken i Sverige vara odlade med bekämpningsmedel som är förbjudna att använda inom Sverige och EU. Det finns även exempel  på att tillverkarna av bekämpningsmedel medvetet vänder sig till områden med svagare lagstiftning, som länder i Afrika, för att öka sin försäljning där efter att bekämpningsmedel förbjudits inom EU.

Bekämpningsmedel utsätter människor i låginkomstländer - där en hel del av de jordbruksprodukter som konsumeras hos oss i Sverige produceras - för stora hälsorisker.  50 procent av maten vi äter i Sverige produceras inom landet, resten produceras i andra länder.