Filippinerna: Miljöförsvarare i fara under coronapandemin

Filippinerna är ett av världens farligaste länder för miljöförsvarare. Enbart under 2019 mördades 43 miljöförsvarare. Ingen vet med säkerhet vad som sker i skuggan av coronapandemin. Demokratin hotas i flera länder när auktoritära ledare flyttar fram sina positioner med coronapandemin som förevändning. I Filippinerna har ny terrorlagstiftning införts som ger polisen rättighet att frihetsberöva personer i 24 dagar utan anklagelser.

Urfolksledaren och miljöförsvararen Conchita Calzado i skogen som skulle översvämmas om Kaliwa-dammen blev verklighet.
Conchita Calzado, urfolksledare och miljöförsvarare, har mottagit mängder med dödshot sedan hon protesterat mot bygget av Kaliwa-dammen.

Foto / Illustration:

Jesper Klemedsson

Det är i början av februari 2020. Torrperioden närmar sig i Filippinernas största regnskog som breder ut sig på landets längsta bergskedja, Sierra Madre, på ön Luzon. En ljudmatta av fågelkvitter skvallrar om att skogen är ett av landets mest biodiversifierade områden. Här och var ligger gläntor med små grönsaksfält insprängda i den täta grönskan. På ett av fälten påtar 57-åriga trebarnsmamman Conchita Calzado. 

– Vi lever ett enkelt, men bra liv här. Skogen har varit en del av mitt liv sedan jag föddes, säger hon. 

Conchita tillhör urfolket Dumagat-Remontado som sedan urminnes tider har levt i Sierra Madre. Nu hotas deras hem och marker av en planerad damm, Kaliwa-dammen. Conchita är en av de mest aktiva urfolksledarna i koalitionen ”Stop The Dam”. Det har medfört att hon lever under dödshot.

– Det skrämmer mig inte. Det skulle vara en ära att dö för något som jag står för och tror på, säger hon.

Filippinerna är ett av världens farligaste länder för miljöförsvarare. Enligt Global Witness mördades 43 filippinska miljöförsvarare under 2019. Det är den näst högsta siffran i världen. 

– Även om det inte skrämmer mig så finns det andra som inte vågar uttala sig offentligt längre, säger Conchita.

Om dammen byggs kommer 28 000 hektar skogs- och åkermarker att påverkas negativt. Där finns bland annat urfolkens begravningsplatser och heliga platser.

– För oss är skogen helig. Mina far- och morföräldrar lärde mig att vi har ärvt skogens resurser av våra förfäder. Det åligger oss att förmedla dem vidare till nästa generation. Det är min plikt att försvara skogen, säger Conchita.

Delar av skogen är naturreservat med många unika växt- och djurarter, som den mäktiga apörnen som är en av världens största örnar. Tusentals familjer kommer att tvingas lämna sina hem och marker. Totalt kommer 100 000 personer att påverkas av dammen. En del områden riskerar att torka ut. Andra att dränkas av vatten. I en dalgång, i södra Sierra Madre, ligger byn Daraitan. Där står 46-årige 10-barnspappan Renato Ibanez vid en biflod till Kaliwa-floden.

Renato Ibanez, 46 år och pappa till tio barn, är ledare för urfolksorganisationen Sukatan-Ln. 

– Om dammen byggs kommer floden att svämma över och dränka allt. Femtusen människor kommer att förlora sina hem och marker här, säger han.

Miljöförsvarare stämplas som terrorister

Trots att endast ett av sex urfolkssamfund har gett tummen upp för projektet beviljades det statliga vatten- och avloppsverket MWSS miljöcertifikat i oktober 2019. En väg till platsen för den planerade dammen har börjat anläggas. Byborna berättar om en ökad militär närvaro.

– Militären försöker rekrytera lokalbefolkningen till paramilitära grupper. Det finns många som tar värvning. Det är inte så märkligt. De erbjuds en månadslön på 25 000 - 30 000 pesos (4468 kr – 5361 kr). Det är oerhört mycket pengar för människor här. Dessutom, om de avböjer så kommer de att bli "rödmärkta", säger Renato.

Att bli ”rödmärkt” är samma sak som att stämplas som anhängare till kommunistgerillan New People’s Army (NPA) som har fört en väpnad kamp mot regeringen sedan 1969. I slutet av 2017 och 2018 intensifierade presidenten kriget mot NPA. Armén fick fria händer att slå till mot misstänkta kommunister.

 

59-åriga Nelly De La Carzada fick besök av militären efter att ha sjungit en traditionell urfolkssång på en offentlig tillställning. Hon anklagas för att stödja gerillan.

I mitten av augusti pratar vi med Sonny Africa som är verksamhetsledare på IBON Foundation som Naturskyddsföreningen samarbetar med. Stiftelsen stödjer koalitionen mot dammen. Koalitionen har inlett en rättslig process för att stoppa dammbygget. Sonny fruktar att dammen ändå kommer att byggas. Presidenten har sagt att han ska göra allt i sin makt för att dammen ska byggas.

– Många av de rikaste filippinska oligarkerna stödjer projektet. De har ekonomiska intressen i Metro Manila där byggherrar, som är allierade med presidenten, kommer att tjäna på att huvudstadsområdet får mer vatten, säger Sonny.

Morden skrämmer till tystnad

IBON Foundation blev rödmärkt i slutet av 2017. Sonny menar att kriget mot kommunismen används som ursäkt för att tysta alla som går emot regeringens intressen. Minst 134 människorättsförsvarare har mördats sedan Duterte blev president. Senaste offret var människorättsaktivisten Zara Alvarez som mördades på ön Negros den 17 augusti. Mord på rättsaktivister sker oftast i fullt dagsljus på folkfyllda platser.

– Målet är att tysta kritiska röster. Många har blivit rädda för att kämpa för sina rättigheter eller tala med oss, men samtidigt har det gjort andra mer motiverade att kämpa, säger Sonny.

Corona-pandemin har blivit ytterligare ett vapen för att tysta kritiska röster.

– Nu hindras sociala rörelser från att utnyttja sin främsta styrka – massmobilisering, säger han.

Den 16 mars 2020 infördes karantäner, utegångsförbud och nedstängningar runtom i landet. Det har hindrat IBON från att besöka samhällen och partners. Man har istället videokonferenser, men alla har inte tillgång till Internet.

– Även våra lokala organisationer hindras att röra sig fritt. Många är rädda för att bryta mot karantänsreglerna. Cirka 190 000 personer har blivit arresterade för att ha gjort det, säger Sonny.

Ny terrorlagstiftning i kölvattnet av corona

Det är tydligt att militären har fått mer makt och nu styr flera civila administrationer. I början av juli godkände presidenten dessutom ny terrorlagstiftning. Kritiker menar att den kommer att förvärra människorättssituationen ytterligare. Bland annat ger den polisen befogenhet att arrestera och hålla någon fängslad i 24 dagar utan att behöva gå till domstol.

– Trots att pandemin har inneburit en ekonomisk kris ansåg regeringen att det var viktigt att arbeta med en ny antiterrorlagstigning, säger Sonny.

Sonny Africa som är verksamhetsledare på Naturskyddsföreningens samarbetsorganisation IBON Foundation. Organisationen blev rödmärkt 2017.

Sonny betonar att internationellt stöd är viktigt. Han tror att den svenska regeringen kan påverka den filippinska genom bilaterala samtal. I juli 2019 påbörjade FN:s människorättsorgan, OHCHR, en undersökning om människorättsläget i Filippinerna. Duterte svarade med att inga FN-utredare kommer att släppas in i landet.

– Även om regeringen säger att den inte bryr sig om internationell kritik så är jag övertygad om att det påverkar, säger Sonny.

Miljöförsvarare utnämns till hjältar

IBON samarbetar med CEC (Center for Environmental Concerns) i ett projekt för miljöförsvarare som stöds av Naturskyddsföreningen.

– Det finns ett löst nätverk av miljöförsvarare. Genom projektet hoppas vi att det ska utvecklas till en miljöförsvararorganisation, berättar Lia Mai Alonzo, vd på CEC.

Genom projektet får miljöförsvarare kunskap om bland annat säkerhetsfrågor, kapacitetsbyggande, miljölagar, mänskliga rättigheter och hur man för kampanjer. Projektet upplyser även allmänheten om situationen för filippinska miljöförsvarare, bland annat genom att anordna stora forum och festivaler.

– Miljöförsvarare är rödmärkta. Vi vill visa allmänheten att de är vanliga människor, säger Lia Mai.

I sex år har CEC delat ut ett årligt pris till miljöhjältar.

– Miljöhjältepriset uppmärksammar samfundens och enskilda personers kamp för miljön. Det är de lokala samhällena som står i frontlinjen för miljöförsvaret. I år kommer utmärkelsen att tillkännages online, säger Lia Mai.

Regeringen har drivit igenom flera miljöfarliga projekt under pandemin. Hit hör gruvdrift och de första stegen mot att anlägga en ny flygplats i Bulacan utanför Manila. Tusentals personer, framförallt fiskare, har tvångsevakuerats.

– Många av de drabbade är traumatiserade och rädda för att prata med frivilligorganisationer, men det finns ändå fortfarande de som försöker stoppa projektet, säger Lia Mai.

Miljöförsvarare är i utsatt position

Masipag, en annan av Naturskyddsföreningens samarbetsorganisationer, når ut till 35 000 bönder i Filippinerna. Bland annat i området kring den planerade Kaliwa-dammen. De ingår i koalitionen mot dammen vilket innebär att militären regelbundet besöker dem.

– Vi har försökt förklara för militären att vi jobbar för att skydda miljön och människorna som lever där, men det ligger inte i arméns intressen, säger Rowena Buena som är Masipags regionala koordinator i Luzon.

Morden på miljöaktivister skrämmer många. I norra Luzon har en medlem hamnat på arméns terroristlista. Anställda har mordhotats. Anledningen är att de protesterar mot en miljöfarlig guldgruva.

– De är mycket synliga i samhällena och lätta måltavlor, säger Rowena. 

Enligt Federationen för Lantarbetare i Filippinerna (UMA) skedde det 250 politiska mord på bönder i Filippinerna från slutet av juni 2016 till april 2020. Många av morden har skett på ön Negros som är infekterad av markkonflikter mellan jordlösa bönder och stora jordägare. Det har sin upprinnelse i en jordreform från 1988. Än idag återstår cirka 550 000 hektar mark att omfördelas. 

 På Negros träffar vi Felipe Gelle, ansvarig för påverkansarbete på Masipag’s partnerorganisation Paghida-et sa Kauswagan Development Group Inc. (PDG). Gruppen ger bland annat juridisk hjälp till småbönder. Det har lett till att den är rödmärkt.

 – Vi har mängder av lantarbetare och jordlösa bönder som lider av fattigdom och hunger eftersom de nekas mark och resurser. När de sedan demonstrerar och kräver sina rättigheter blir de rödmärkta av myndigheterna. Militären säger att någon måste ha uppviglat dem. Då blir vi utpekade och anklagas för att organisera dem, säger Felipe.

 PDG:s före detta vd, människorättsadvokaten Ben Ramos, var tidigare styrelsemedlem i Masipag. Efter att ha blivit rödmärkt sköts han ihjäl av maskerade gärningsmän i slutet av 2018. Sedan Duterte blev president har 49 jurister, varav minst 30 advokater, mördats. Ingen har dömts för morden. 

Clarissa Ramos ar tagit över posten som vd för organisationen PDG, sedan hennes man människorättsadvokaten Ben Ramos mördades i november 2018. 

Bens änka, Clarissa Ramos, har tagit över posten som PDG: s vd. Hon fruktar för sitt liv, men tänker inte ge upp kampen.

 – Att tiga kommer inte att lösa något. Därför är det viktigt att morden uppmärksammas internationellt så att regeringen pressas att stoppa dem, säger Clarissa.

  Text: Bengt Sigvardsson

 

Ny terrorlagstiftning 

I juli 2020 antogs en ny terrorlagstiftning i Filippinerna som utökade den redan breda definitionen av ”terrorism” som filippinska myndigheter använder sig av. Många civilsamhällesorganisationer har blivit orättvist utpekade som ”terrorister” och ”kommunister”, och med denna nya lagstiftning stärks ytterligare smutskastningen och stigmatiseringen av miljö- och människorättsförsvarare och civilsamhället. 

Den nya lagen ger polisen befogenhet att frihetsberöva personer i 24 dagar utan skälig misstanke om brott. Det möjliggör motiveringslösa arresteringar av "misstänkta personer" och kraftig begränsning av yttrandefriheten. Det är en mycket farlig utveckling för alla som försvarar miljön och mänskliga rättigheter på Filippinerna.  

Stöd Filippinernas miljöförsvarare genom att skriva på mot den nya terrorlagstiftning.

 

Miljöförsvarare i Filippinerna - Situationen i siffror:

Filippinerna är ett av världens farligaste länder för miljöförsvarare. 

250 politiska mord på bönder har ägt rum i Filippinerna från slutet av juni 2016 till april 2020, enligt Federationen för Lantarbetare i Filippinerna (UMA).

157 miljö- och markförsvarare har mördats sedan Rodrigo Duterte blev landets president den 30 juni 2016, enligt en rapport från 16 filippinska organisationer.

43 filippinska miljöförsvarare mördades under 2019, enligt Global Witness. Det är den näst högsta siffran i världen. 

190 000 personer har blivit arresterade för att ha brutit mot karantänsreglerna.

24 dagar kan polisen arrestera och hålla någon fängslad utan att behöva gå till domstol enligt den nya terroristlagstiftningen.

100 000 personer kommer att påverkas av Kaliwa-dammen om den byggs.

 

Naturskyddsföreningens samarbetsorganisationer 

IBON Foundation grundades 1978 och forskar om sociala, politiska och ekonomiska frågor. De delar med sig av sin forskning på ett lättförståeligt sätt till andra filippinska civilsamhällesorganisationer. Hit hör urfolks-, bonde- och kvinnoorganisationer. Naturskyddsföreningen har samarbetat med Ibon Foundation sedan 2013. 

CEC, Center for Environmental Concerns, grundades 1989 och är en frivilligorganisation med inriktning på miljö som representerar fiskare, bönder, urfolk, kvinnor och olika yrkesgrupper samt fattiga människor i städerna. Man samarbetar med samhällen och organisationer som skyddar sitt ekosystem och försvarar den gemensamma tillgången till naturresurser. 

MASIPAG bildades 1985 och är ett nätverk som leds av bönder. Det består av forskare och frivillig- och civilsamhällesorganisationer. Det arbetar för en hållbar användning och hantering av biodiversiteten genom bönders kontroll av genetiska och biologiska resurser, jordbruksproduktion samt kunskapen om detta. MASIPAG har bland annat samlat ihop närmare 1500 rissorter som delas ut gratis till dess medlemmar. Man når ut till cirka 35 000 bönder. Naturskyddsföreningen har samarbetat med MASIPAG sedan 1999.

Skriv på för Filippinernas miljöförsvarare

Filippinerna är ett av världens farligaste länder för miljöförsvarare.

Stöd Filippinernas miljöförsvarare genom att skriva på mot den nya terrorlagstiftning som ytterligare försvårar läget för dem.