Livsfarlig situation för miljöförsvarare i Filippinerna

Sedan Rodrigo Duterte kom till makten i Filippinerna har tusentals personer dödats. Hot, våld och trakasserier ökar mot de som står upp för miljö och mänskliga rättigheter. Urfolk som gör motstånd mot företags exploatering av mark är särskilt utsatta. Civilsamhällets organisationer utsätts för smutskastningskampanjer och riskerar att få sin finansiering fryst. Mycket står på spel nu och omvärldens engagemang är avgörande för framtiden i landet.

President Dutertes tid vid makten har präglats av en dramatisk ökning av våld mot människorätts- och miljöförsvarare. Från hans valseger 2016 till slutet av 2021 har 195 miljöförsvarare mördats. Det är en chockerande utveckling i ett land som redan innan var en väldigt farlig plats för människor som står upp för miljö och mänskliga rättigheter.

– Ett troligt skäl till att miljöförsvarare och organisationer i landet ses som hot är att de kämpar för att skydda miljön i områden som är rika på naturresurser som regeringen vill exploatera. Detta berör också landets urfolk, som utgör 12–15 procent av Filippinernas befolkning, berättar Sonny Africa, verksamhetschef på IBON Foundation.

– Den största utmaningen för urfolk här på Filippinerna är samma som för många andra urfolk i världen. De lever i områden som är rika på resurser, så som mineraler eller färskvatten. Vi på IBON Foundation arbetar tillsammans med urfolksorganisationer som gör motstånd mot företag som vill exploatera marken där urfolk bott sedan urminnes tider, säger Sonny Africa.

Lärare och elever vid ALCADEV byskola i Mindanao, Filippinerna, protesterar mot den senaste vågen av mord på lärare och miljöförsvarare
Lärare och elever vid ALCADEV byskola i Mindanao, Filippinerna, protesterar mot den senaste vågen av mord på lärare och miljöförsvarare

Omvärldens solidaritet är avgörande 

Ferdinand ”Bongbong” Marcos Jr, son till den tidigare diktatorn Ferdinand Marcos vann valet den 9 maj 2022 med stora marginaler. Med en massiv desinformationskampanj som lagt dimridå över den forna diktatorns plundring av statskassan och manipulerat opinionen har Marcos-dynastin lyckats få sin tid vid makten (1965–1986) att framstå som landets ”gyllene era”. Som vicepresidentkandidat vid Ferdinand Marcos sida finns Rodrigo Dutertes dotter Sara Duterte-Carpio. Marcos har utlovat sitt skydd till Rodrigo Duterte ifall åtal skulle komma att väckas mot honom i Internationella brottmålsdomstolen i Haag. Med Ferdinand Marcos jr vid makten är risken stor att den allvarliga situationen för miljö, demokrati och mänskliga rättigheter förvärras ytterligare.

– Valet påminner oss om att kampen för miljön, mänskliga rättigheter och demokrati är en episk kamp, säger Sonny Africa. Han fortsätter:

– Mäktiga krafter vill stoppa kritik mot regeringens politik och de attackerar civilsamhället och sprider desinformation. Därför att de fruktar människor som är informerade, organiserade och som utmanar deras odemokratiska styre, säger Sonny Africa.

I en händelserik tid med flera pågående konflikter runtom i världen riskerar situationen i geografiskt mer avlägsna länder, som exempelvis Filippinerna, hamna i skuggan av konflikter på närmare håll. Men Sonny Africa menar att omvärldens engagemang i landet är avgörande:

– Alla kan bidra i vår kamp för demokrati och utveckling. All slags internationell solidaritet är välkommen, säger Sonny. Han pekar på att det är viktigt att arbeta för förändring på olika nivåer:

– Även den svenska regeringen kan bidra. Exempelvis genom att ställa frågor och ge rekommendationer till Filippinerna inom FN:s råd för mänskliga rättigheter.

Protest, internationella kvinnodagen, 8 mars, manilla, miljöförsvarare, marsch, filippinerna
En kvinna i Manila, Filippinerna protesterar mot president Dutertes politik på internationella kvinnodagen 2020. Foto: Jes Aznar/Getty Images 

Desinformation och smutskastning  

Regeringen har länge bedrivit smutskastningskampanjer mot utvalda organisationer i landet, däribland Ibon Foundation, som blev ”rödmärkta” i slutet av 2017. Att bli ”rödmärkt” är samma sak som att stämplas som anhängare till kommunistgerillan New People’s Army (NPA) som har fört en väpnad kamp mot regeringen sedan 1969.

I slutet av 2017 och 2018 intensifierade presidenten kriget mot NPA. Armén fick fria händer att slå till mot misstänkta kommunister. Urfolk är särskilt utsatta för falska anklagelser eftersom de ses som hinder för utveckling i landet. Samtidigt blir angreppen på dem också ett sätt för regeringen att flytta fokus från olika politiska misslyckanden.

Jennifer Malonzo, verksamhetschef på Naturskyddsföreningens samarbetsorganisation IBON International (en systerorganisation till Ibon Foundation) oroas av att Filippinernas urfolk ses som ett hinder för utveckling:

– Medlemmar i urfolk-, jordbruks- och kvinnoorganisationer som vi arbetar tillsammans med blir “rödmärkta”. De blir olagligt fängslade och utomrättsligt mördade, säger hon och fortsätter:

– Vi ser att det som händer här är en del av en global trend. I många länder pratar man nu om ett krympande utrymme för civilsamhället. Men här finns inte ens något utrymme kvar som kan krympa och repressalierna mot rättighetsförsvarare är extrema!

Faktaruta – Filippinernas terrorlagstiftning

  • En ny terrorlagstiftning antogs i juli 2020 i Filippinerna som utökade den redan breda definitionen av ”terrorism” som filippinska myndigheter använder sig av. Många civilsamhällesorganisationer har blivit orättvist utpekade som ”terrorister” och ”kommunister”, och med denna nya lagstiftning stärks ytterligare smutskastningen och stigmatiseringen av miljö- och människorättsförsvarare och civilsamhället. Den nya lagen ger polisen befogenhet att frihetsberöva personer i 24 dagar utan skälig misstanke om brott. Det möjliggör motiveringslösa arresteringar av "misstänkta personer" och kraftig begränsning av yttrandefriheten.
  • En så kallad "note verbale" utfärdades av regimen i maj 2021 (ett slags diplomatiskt memorandum), som innebär att all utländsk finansiering till civilsamhällesorganisationer i Filippinerna måste godkännas av utrikesdepartementet (DFA). Det innebär att DFA har möjlighet att frysa finansiering till organisationer som blivit anklagade för att ha ”terroristkoppling”. Eftersom många organisationer har blivit orättvist anklagade hotas nu deras framtida verksamhet, vilket är en mycket farlig utveckling för alla som försvarar miljön och mänskliga rättigheter på Filippinerna.

Sätt ljuset på miljöförsvararna!

Ingen ska behöva hotas eller dödas för att de skyddar miljön. Nu kräver vi lagar som skyddar miljöförsvarare!

Engagera dig!
Bli först att gilla!

Relaterade inlägg