Vanliga frågor om silver i kläder

Sportkläder, skor, tvättmaskiner och andra produkter som innehåller antibakteriella medel blir allt vanligare i butikerna. Problemet är att det hotar vår miljö och hälsa. Här är vanliga frågor och svar kring silver som bakteriedödande medel.

Vad är problemet med silver?

Silver är ett grundämne som i jonform är mycket giftigt för vattenlevande organismer. Så låga halter som under 1 mikrogram (en miljondels gram) per liter vatten har visat sig störa tillväxt och fortplantning. Kronisk exponering för höga halter av silver kan hos människa ge upphov till argyri, det vill säga en permanent missfärgning av huden och ögonens bindhinnor. 

Dessutom misstänks att den ökande användningen av silver som antibakteriellt medel bidrar till utvecklingen av antibiotikaresistenta bakterier. Kemikalieinspektionen och andra myndigheter uppmanar därför till försiktighet och menar att silver endast bör användas då det är absolut nödvändigt.

Vilken är miljöfaran med antibakteriella medel i textilier?

Vid tvätt av behandlade plagg följer det antibakteriella medlet med avloppsvattnet till reningsverket, vilket i förlängningen förorenar sjöar och vattendrag där silver kan skada exempelvis fiskar. Silverföroreningarna är också en av många anledningar till att avloppsslam har slutat användas som gödningsmedel.

Vad vill Naturskyddsföreningen?

Vi vill öka medvetenheten bland konsumenter och politiker om de problem som är förknippade med användningen av silver som släpps ut till miljön. Vi vill också uppmana producenter och försäljare att upphöra med den okritiska användningen av antibakteriella medel i vardagsprodukter där behovet av detta starkt kan ifrågasättas.

Behövs inte antibakteriella medel?

Antibakteriella medel fyller en viktig funktion inom sjukvården. Att sådana medel förekommer i en lång rad vardagsprodukter, som tandborstar, kylskåp, disk- och tvättmaskiner och sportkläder, är däremot onödigt. Istället riskerar vardagsanvändningen att leda till utveckling av resistens bland bakterier, både mot medlet i sig och mot olika antibiotika. Dessa farhågor stärks av att man hos en patient på Akademiska sjukhuset i Uppsala funnit en bakteriestam som är resistent mot silver.

Hur kan resistens uppstå?

En förklaring till kopplingen mellan silveranvändning och antibiotika är att vissa stammar av bakterier exempelvis kan bygga om sina cellväggar för att skydda sig mot silver. Det nya försvaret ger även bakterien skydd mot antibiotika. Denna resistens gör att vissa antibiotika riskerar att inte kunna användas i sjukvården, vilket är mycket oroande eftersom antibiotika är den grupp av läkemedel som används mest av alla.

Men silver finns ju naturligt, då är det väl inget problem?

Även naturligt förekommande ämnen, till exempel tungmetaller, kan vara giftiga. Det avgörande är var ämnet förekommer, i vilken koncentration det finns och vilken kemisk form det har, till exempel om formen är sådan att kemikalien kan lagras i levande organismer. För antibakteriella tillämpningar används i ökad grad så kallat nanosilver, det vill säga silverpartiklar som avsiktligt framställts i nanostorlek. Nano betyder dvärg och nanopartiklar är 1-100 nm stora, det vill säga mät i miljarddelar av en meter. På denna nivå uppstår ofta helt nya fysikalisk-kemiska och biologiska egenskaper hos partiklarna. Konsekvenserna ur ett hälsoperspektiv är inte utredda men forskare varnar för olika typer av hälsoskador. Generellt sett passerar nanopartiklar lättare biologiska barriärer och de har i regel en högre reaktivitet än andra partiklar, varför man också kan misstänka att de har en högre giftighet.

Men silverklorid är ju ett salt och väldigt svårlösligt i vatten?

Det spelar inte så stor roll att det är svårlösligt när syftet är att det ska förekomma i sådana höga koncentrationer att ämnet får en bakteriedödande effekt i vatten. Har vi en bakteriedödande effekt i tvättmaskinen och i plaggen kommer vi också att få en bakteriedödande effekt i reningsverkens processer eller i den fjällsjö där vi kanske sköljer av oss efter en dagstur med vårt silversköljda underställ.

Vad gör Naturskyddsföreningen åt saken?

Naturskyddsföreningen och Svenskt Vatten anmäler en av de nya antibakteriella produkterna, Polygiene Active Odour Control, till Konsumentombudsmannen för vilseledande marknadsföring. I marknadsföringen anges bara att produkten innehåller ”naturliga mineralsalter”, men inget om att det är ett mycket miljöfarligt ämne, nämligen silverjoner. 

Med vår anmälan hoppas vi att KO utvecklar klara riktlinjer för marknadsföring av produkter med antibakteriella tillsatser. Idag finns inga regler för hur ord som antibakteriell och bakteriedödande får användas. Produkter utan miljöfarliga tillsatser, men som hämmar eller minskar bakterietillväxt, marknadsförs på samma sätt som de med miljöfarliga tillsatser. Konsumenten kan alltså ha svårt att på egen hand göra ett miljöriktigt val. Det finns heller inga regler för hur producenten ska påvisa att effekten finns.  

Vi uppmanar marknaden att på egen hand fasa ut antibakteriella medel i produkter avsedda för vardagsbruk. Det är inte rimligt att varor vi använder till vardags, som inte är avsedda för ett medicinskt behov, ska kunna skada miljön och riskera att farliga bakterier utvecklar resistens. 

Vi uppmanar regeringen att förbjuda triclosan, triclocarban och silver som tillsatser till skor, kläder, textilier, skärbrädor, tvätt- och diskmaskiner och andra konsumentprodukter.