Frågor och svar om PFAS

PFAS är ett samlingsnamn för högfluorerande ämnen med liknande egenskaper. De är syntetiskt framställda och kallas ofta för evighetskemikalier eftersom de aldrig bryts ner i naturen. PFAS används bland annat i stekpannor, smink, brandskum och bekämpningsmedel. I dag finns det omkring 15 000 olika PFAS-ämnen på marknaden.

PFAS-ämnen stöter bort fett, smuts och vatten. Det gör att material kan behandlas så att de står emot fukt, fläckar och nedsmutsning, samtidigt som ytor blir lättare att hålla rena.

Evighetskemikalierna PFAS finns idag lite överallt: i isbjörnarna i Arktis, i vårt dricksvatten, i sjöar, regnvatten, dricksvatten och i våra kroppar. 

PFAS används bland annat i stekpannor, funktionskläder, skor, möbeltyger, skidvalla, matförpackningar, brandskum, batterier, impregneringssprayer, bekämpningsmedel och skönhetsprodukter.

Att en produkt är fri från PFOA och PFOS eller att den uppfyller EU:s kemikalielagstiftning Reach betyder inte att den är fri från PFAS.

Sommaren 2020 infördes ett förbud mot PFOA inom EU. Men PFOA är tyvärr bara ett av tusentals PFAS-ämnen. Vissa företag använder det i sin marknadsföring för att ge intrycket av att de är PFAS-fria. I själva verket kan de ha ersatt ett PFAS-ämne med ett annat.

Eftersom PFOA numera är förbjudet inom EU, får produkter som säljs inte innehålla PFOA, eller något ämne som kan brytas ner till PFOA. Företag som bryter mot detta kan få böter.

Studier visar en koppling mellan exponering för vissa PFAS-ämnen och en rad negativa hälsoeffekter, bland annat:

Det spelar roll vilka halter man utsätts för, när i livet det sker och under hur lång tid. Av de tusentals PFAS som finns på marknaden är de allra flesta PFAS ännu helt otestade.

Det finns inte mycket man kan göra aktivt för att få bort PFAS-ämnena som ansamlats i kroppen utan det viktigaste är att minska exponeringen. Olika PFAS stannar kvar olika länge i kroppen. De fyra PFAS som ingår i EU:s hälsobaserade riktvärde och Sveriges nya gränsvärde för dricksvatten, har en halveringstid på i snitt fem år. Det betyder att hälften har försvunnit ut ur kroppen efter fem år, även om det kan variera mellan människor. 

Kunskapen om hela gruppen PFAS hälso- och miljöpåverkan är fortfarande begränsad, men en sak vet vi att högfluorerade ämnen har gemensamt: då de tillverkats tycks de aldrig brytas ner. Det betyder att det kommer att ta lång tid innan exponeringen upphör, även om vi skulle sluta använda PFAS i morgon.

PFAS kan spridas långväga genom luft och vatten, och kan därför hittas på ställen där de aldrig har använts. Kombinationen att de är extremt svårnedbrytbara och att de sprids långväga gör att de är skadliga för miljön.

Djurs hälsa kan påverkas på liknande sätt som för människor, det gäller både vilda djur och husdjur. Även mikroorganismer i jorden och växter tar upp PFAS från sin omgivning, men hur de påverkas finns det fortfarande väldigt lite kunskap om.

PFAS har hittats i flera dricksvattentäkter i Sverige. Det kommer ofta från brandskum som runnit ned i vattnet från förorenade områden. Att rena förorenad mark är dyrt och komplicerat. 

PFAS kan också spridas från industrier som tillverkar eller använder PFAS i sina processer eller genom avloppsreningsverk. Utsläpp till naturen sker vid tillverkningen av produkter (som till exempel köksredskap med Teflon), vid användning av produkterna (som skidvalla och skönhetsprodukter) och när produkterna blir avfall.

Boende i Kallinge drack under många år vatten som var kraftigt förorenat av PFAS. Det ska inte få hända i Sverige. Därför måste PFAS förbjudas och förorenade områden saneras.

Majoriteten av den PFAS vi får i oss kommer från mat och dricksvatten. Det finns gränsvärden för hur mycket PFAS som får finnas i dricksvatten och olika livsmedel. Men ju mer PFAS som släpps ut i naturen desto svårare och dyrare kommer det att bli att rena vårt dricksvatten och undvika i maten.

För att minska PFAS i mat och dricksvatten måste det därför införas ett förbud mot PFAS. Tills dess måste vi som konsumenter undvika att köpa produkter som innehåller PFAS. Fråga efter PFAS-fritt i butiken.

PFAS är ett samlingsnamn för över tusentals olika ämnen med liknande kemisk struktur. PFOS och PFOA är två av de mest kända PFAS-ämnena, och båda är numera förbjudna (över vissa halter) inom EU. PFOA är cancerframkallande, PFOS är misstänkt cancerframkallande och båda är reproduktionstoxiska, vilket innebär att de kan skada det ofödda barnet.

PFAS är en förkortning för per- och polyfluorerade alkylsubstanser. De kallas även per- och polyfluorerade ämnen, och högfluorerade ämnen.

Företag kallar ibland PFAS för “fluorkarboner” och “PFC“, begrepp som var vanliga förr. “Fluorkarbonfri” är till exempel fortfarande ett vanligt begrepp inom klädindustrin. Dessa gamla ord innefattar inte alltid hela gruppen PFAS, därför är det bra att fråga i butik om produkten man vill köpa verkligen är PFAS-fri.

Gruppen PFAS-ämnen består av tusentals ämnen och nya tillkommer hela tiden. Hittills har det inte gått att förbjuda ämnen som grupp i EU. I stället måste man utvärdera och förbjuda ett ämne i taget, vilket tar väldigt lång tid. Dessutom behöver ämnena vara bevisat skadliga för att bli förbjudna.

Försiktighetsprincipen har inte heller tillämpats, fast den står inskriven både i den svenska miljöbalken och EU:s kemikalielagstiftning.

Sverige har tillsammans med några andra länder lämnat in ett förslag på hur man ska kunna förbjuda/begränsa PFAS som grupp inom EU.

Naturskyddsföreningen tycker att PFAS ska förbjudas som grupp. Vi arbetar med att: