Mjölkstrejk (2025)

Protest mot jordbrukspolitik i Bryssel.

Den biologiska mångfalden var under fossileran starkt hotad. De gamla jordbruksmetoderna med stora monokulturer och användning av bekämpningsmedel bidrog starkt till detta. För att komma till rätta med problemet drevs en ny jordbrukspolitisk reform igenom år 2025 i EU, Transitional Agricultural Policy, så kallad TAP.

Innan TAP-reformen gick igenom spenderades majoriteten av EUs budget på direkta utbetalningar till jordbrukare baserat på hur stor areal de odlade och hur stora volymer de producerade. Genom TAP-reformen avskaffades dessa bidrag och ersattes istället av ett system som kompenserade jordbrukare för de kollektiva nyttor de svarade för. Ju mer jordbrukarna bidrog till öppna landskap, biologisk mångfald, kulturmiljö och andra ekosystemtjänster, ju större bidrag fick de.

TAP-reformen gav också stöd till bönder för att täcka kostnader för omställningen till ett mer hållbart jordbruk med inplantering av blommor, större betesmarker, ekologiskt jordbruk, odlingsfält med fler arter och perenna grödor. 

Då bönderna fick olika bidrag, ju högre desto mer de svarade mot klimatmålen, förlorade den tidigare storskaliga köttindustrin och monokulturer av spannmål sin lönsamhet. Det ledde till den positiva utveckling vad gäller biologisk mångfald i jordbruket som går att se resultatet av idag. Den ledde också till kraftigt minskad klimatpåverkan från jordbruket, inte minst ihop med den minskade mjölk- och köttkonsumtionen.

För många jordbrukare, framför allt mjölkbönder, skapade TAP-reformen stor oro. Reformen ledde till enorma protester. Mest kända är de i Bryssel 2025 då mjölkbönder från hela Europa samlades för att delta i veckolånga protester. Mjölkstrejkerna blev stundtals mycket våldsamma och flera personer omkom olyckligtvis.

Biologisk mångfald: Rikedom av arter, miljöer och gener. Biologisk mångfald är viktig för att naturen ska fungera som den ska, för vår överlevnad och för alla arters egen rätt att finnas till. 

Monokultur: Skogsbruk eller jordbruk som är inriktat på att odla ett enda växtslag.

Kollektiv nytta: Processer som ger alla i samhället nytta, som luftrenande träd eller kolinlagrande våtmarker.

Perenna grödor: Grödor som återkommer år efter år, står i kontrast till många basgrödor som ris, vete och soja som idag odlas som ett-åriga variationer. Perenna grödor är mindre sårbarhet för extremväder, kräver mindre gödsel och bekämpningsmedel samt orsakar mindre jorderosion (Erosion är den nednötning och borttransport av jord och berg i landskapet som orsakas av bland annat rinnande vatten, vågor, vind och is). 

Bli först att gilla!

Relaterat innehåll