Bygga fågelholk – mått och ritningar
Det är ont om gamla träd med naturliga håligheter. Därför är det bostadsbrist för många fågelarter. Här finns mått och ritningar för holkar så att du kan hjälpa fåglarna att hitta bostad.
Instruktioner för holkbyggen
Här hittar du en instruktionsfilm samt ritningar som du kan skriva ut och ta med till snickarverkstan. Överst på sidan finns en generell ritning som visar en öppningsbar fågelholk. Längre ner hittar du artfakta och bevarandestatus för olika fåglar och under varje art finns en ritning som passar. Det är bra att rensa ur fågelholkarna åtminstone vartannat år så gör gärna holkarna öppningsbara och sätt upp dem lagom högt.
Tips! Börja med att se filmen på fem minuter om vad som är viktigt att tänka på:
Artfakta och ritningar
Blåmes
Fakta om blåmes
Blåmesen är en rätt liten mes som stannar i Sverige året runt. Den häckar i skogsmark, helst lövskog eller blandskog. Den är inte svår att få som gäst i sin fågelholk när det är brist på naturliga håligheter. Att det går bra för populationen kan bero på att den är generalist, det vill säga tolerant och anpassar sig lätt både i sitt födoval och i valet av miljö.
Artens status enligt Rödlistan 2025: Livskraftig
- Bygg holk – mesfåglarPDF, 7 MB
Entita
Fakta om entita
Entitan är mycket lik talltitan (se längre ned), de skiljs bäst från varandra på lätena, men entitan saknar även det ljusa stråket längs armpennorna som talltitan har. Entitan häckar i ogallrad, gärna fuktig lövskog med god tillgång av döda och döende träd, där väljer den exempelvis ett naturligt hål eller ett hål uthackat av talltita som boplats.
Artens status enligt Rödlistan 2025: Nära hotad
- Bygg holk – mesfåglarPDF, 7 MB
Göktyta
Fakta om göktyta
Göktytan är en sommargäst som gärna häckar i småbruten kulturbygd med fruktträdgårdar, igenväxande hagmarker eller lövträdsdungar. Göktytan är en hackspett men hackar inte fram maten som andra spettar. Istället har den en 6 cm lång tunga som den lirkar fram t.ex. myror med. Med en för klen näbb hackar den inte heller fram ett bo utan tar, ibland bryskt, över andra fåglars bon eller holkar.
Artens status enligt Rödlistan 2025: Nära hotad
- Bygg holk - Göktyta(PDF)
Hussvala
Fakta om hussvala
Hussvalan kan vara svår att skilja från ladusvalan, men hussvalan har kortare stjärt och ett vitt fält på nedre delen av ryggen. Den bygger oftast sina runda bon av lera och lever gärna i människans närhet, vilket gett fågeln sitt namn. De senaste 20 åren har antalet hussvalor i Sverige minskat drastiskt. En av orsakerna till minskningen är bostadsbrist.
Artens status enligt Rödlistan 2025: Sårbar
![A Common House Martin [Delichon urbicum] collecting mud to build a nest](/_next/image/?url=https%3A%2F%2Fcdn.naturskyddsforeningen.se%2Fuploads%2F2022%2F09%2F07122632%2F32106_f965717f2a179d9-720x540.jpg&w=3840&q=75)
Kattuggla
Fakta om kattuggla
Kattugglan är en medelstor uggla som häckar i skog, större trädgårdar och parker eller odlad bygd med dungar. Den vill ha inslag av gamla ädellövträd, särskilt ekar eftersom dessa ger stora håligheter som passar för häckning. Den är inte särskilt rädd för människor och är därför relativt lätt att få som gäst i sin holk, särskilt när det är ont om naturliga boplatser.
Artens status enligt Rödlistan 2025: Livskraftig
- Bygg holk - ugglor(PDF)
Knipa
Fakta om knipa
Knipan är en medelstor, kompakt and som gärna häckar vid klara, näringsfattiga skogssjöar och vattendrag. Boet placeras i ett trädhål, exempelvis ett gammalt spillkråkebo. På grund av brist på dessa naturliga håligheter har holkar blivit en viktig boendeform för knipan.
Artens status enligt Rödlistan 2025: Livskraftig
- Bygg holk - Knipa(PDF)
Holken för knipa passar även fågelarten storskrak.
Pärluggla
Fakta om pärluggla
Pärlugglan är liten, men större än sparvugglan. Den har ett ganska stort huvud, gula ögon och ett vitt runt ansikte och är känd för att ha ett "förvånat" uttryck. Pärlugglan kan flyga nästan helt ljudlöst!
Artens status enligt Rödlistan 2025: Starkt hotad
- Bygg holk - ugglor(PDF)
Rödstjärt
Fakta om rödstjärt
Rödstjärtshanen är kanske den vackraste av de fåglar som kan häcka i fågelholk. Det roströda bröstet tillsammans med sin svarta haka, vita panna och askgrå hjässa gör den omisskännlig. De häckar i skogsmark av alla slag, från öde tallskogar i norr till trädgårdar och parker i söder. Boet läggs i bohål i träd eller i holk.
Artens status enligt Rödlistan 2025: Livskraftig
Skogsduva
Fakta om skogsduva
Skogsduvan kan påminna om ringduvan, men är mindre, mer kortstjärtad och saknar den vita fläcken på halsen. Skogsduvan har en gråblå dräkt med grön och vinrödglänsande halsfläck. Den häckar i skog och större ostörda parker med stora ekar och andra lövträd som har passande bohål.
Artens status enligt Rödlistan 2025: Livskraftig
Trivs i en stor holk. Ingångshål: gärna ovalt 8 x 11 cm. Inre höjd till hålet: 40 cm. Inre bredd: 23 cm.
Sparvuggla
Fakta om sparvuggla
Sparvugglan är sveriges minsta uggla. Den är ungefär lika stor som staren och väger ynka 60 gram. Bor gärna i granrik blandskog och häckar helst i ihåliga träd som hackspettar hackat ut, men vissa träd finns det allt färre av.
Artens status enligt Rödlistan 2025: Nära hotad
- Bygg holk - ugglor(PDF)
Stare
Fakta om stare
Staren kan för en nybörjare se ut som en koltrast med sin svarta dräkt och gula näbb. Men vid en närmare titt har staren även gulvita prickar och en metallglans som skiftar i grönt och violett. De häckar ofta tillsammans i stora grupper i odlad bygd, ekdungar och trädgårdar, men även sparsamt i naturskog, t ex i aspar. Starholken måste vara lite större och ha större ingångshål än de vanligaste småfågelholkarna.
Artens status enligt Rödlistan 2025: Sårbar
Svartmes
Fakta om svartmes
Svartmesen ser lite ut som en färglös kusin till talgoxen. Den häckar främst i barrskog men accepterar blandskog. Boet placeras i håligheter i murkna stubbar eller rotvältor. Populationen har minskat de senaste åren och brist på lämpliga bostäder tros vara anledningen.
Artens status enligt Rödlistan 2025: Livskraftig
- Bygg holk – mesfåglarPDF, 7 MB
Svartvit flugsnappare
Fakta om svartvit flugsnappare
Hanen är som namnet antyder svart och vit medan honan är brun och vit. Tyvärr har den svartvita flugsnapparen minskat i antal på vissa håll i landet, men är än så länge en relativt vanlig trädgårdsfågel. Den brukar komma till Sverige i maj och stannar till i augusti och flyttar då gärna in i holkar med ungefär samma mått som för blåmes och talgoxe.
Artens status enligt Rödlistan 2025: Livskraftig (förbättring från 2020)
Trivs i samma typ av holk som mesfåglar. Ingångshål: 3 cm.
- Bygg holk – mesfåglarPDF, 7 MB
Talgoxe
Fakta om talgoxe
Talgoxen är vår största mes och är lätt att känna igen på det gula bröstet som delas av det svarta mittstrecket. Den häckar i skog, både långt ute i taigan och nära människan, i parker och trädgårdar. Den häckar gärna både i bohål nära bebyggelse och i holkar.
Artens status enligt Rödlistan 2025: Livskraftig
- Bygg holk – mesfåglarPDF, 7 MB
Talltita
Fakta om talltita
Talltitan är precis som entitan en stannfågel. Den kan ses sparsamt vid fågelmatningar på vintern. På somrarna häckar den dels i barrskog och fjällbjörkskog, men även lövskog och blandskog. Även talltitan gynnas av god tillgång på död ved, då den själv hackar ut sitt bohål ur murkna, vanligen smala, stammar.
Artens status enligt Rödlistan 2025: Nära hotad
- Bygg holk – mesfåglarPDF, 7 MB
Tornseglare, även kallad tornsvala
Fakta om tornseglare
Tornseglare är anpassade till ett liv i luften förutom när de häckar. De övervintrar i Afrika söder om Sahara och håller sig i luften 10 månader i sträck. De kan äta, sova, dricka och även para sig i luften. Tillhör familjen seglare och är bland annat besläktade med kolibrier. Tornseglare liknar svalor i formen men är något större och har helt svart undersida. Ursprungligen häckade tornseglare i bergsskrevor men ända sedan medeltiden har tornseglare bosatt sig i byggnader nära människor. Många gamla tegeltak är idag utbytta mot tak utan mellanrum så nu för tiden är det är ont om boplatser för tornseglare, liksom för svalfåglar och fladdermöss och därför gör en holkar stor nytta. De gillar också att bo i kolonier så sätt gärna upp flera tornseglarholkar nära varandra.
Artens status enligt Rödlistan 2025: Sårbar (förbättrat sedan 2020)
Varför behöver fåglarna hjälp?
I en naturlig skog som är lite påverkad av oss människor finns det gott om stora och gamla träd och även döda träd med håligheter som gillas av olika fåglar och fladdermöss. Nästan all skog idag består av snabbväxande trädplantering. Du känner igen en trädplantering på att det nästan bara är ett slags träd som står tätt och är ungefär lika stora. En trädplantering huggs ner långt innan träden blir tillräckligt gamla för att det ska uppstå naturliga håligheter. Många alltmer sällsynta arter av fåglar, insekter och svampar får trängas i den naturskog som finns kvar och de naturliga boplatserna räcker inte till.
