Energianvändning i skolan, hemmet och samhället

Varför är det viktigt att minska energianvändningen? Och vad är det energin används till i skolan, hemma och i samhället i stort? Det får du veta mer om här! 

Den globala energianvändningen ökar ständigt. Sverige är ett av de länder som använder mest energi per person i världen. Vår energianvändning skulle vara ännu högre om vi även räknade in den energi som behövs för att tillverka alla de varor vi köper in från utlandet.

Under 1900-talet ökade energianvändningen kraftigt i Sverige, men den har legat på nästan samma nivå de senaste 20 åren. Inom kort förväntas elbehovet att öka kraftigt för att försörja nya satsningar inom stålindustrin som kräver mycket el för att framställa vätgas som ersättare för kol i järnframställningen.

All energianvändning påverkar miljön och eftersom vår energianvändning förväntas fortsätta öka är det viktigt att vi ställer om till en hållbar energianvändning baserad på förnybar energi. Det är energi som kommer från förnybara källor som förnyas i samma takt som de används. Exempel på förnybar energi är solenergi, vindkraft och vattenkraft.

Vi behöver samtidigt minska vår energianvändning, så att den förnybara energin räcker till allt som vi behöver använda den till. Därför gäller det att stoppa alla energitjuvar som slösar energi i onödan! 

Minskad energianvändning

Vad kan då göras för att minska energianvändningen? Det går att vara energismart på olika sätt:

  • Genom energieffektivisering. Det innebär att vi genom bättre och effektivare teknik får samma resultat med mindre energi.
  • Genom att slösa mindre energi. Vi använder energi trots att vi inte alls behöver den och att vi använder mer energi än vad vi behöver, vi behöver sluta att “elda för kråkorna.”
  • Genom andra besparingar, som att återbruka, återvinna och återanvända material och ta hand om de prylar vi redan har. Det går åt mindre energi att smälta ned gammalt järnskrot istället för att bryta nytt i gruvor. På samma sätt går det åt betydligt mindre energi att göra nytt glas av gammalt, jämfört med att göra det från jungfruliga råvaror. Handlar vi second hand förbrukas ingen ny energi alls för att tillverka varan vi köpt.

Energieffektivisering - exempel

Det vanligaste sättet att energieffektivisera är att byta ut gamla produkter i hemmet som drar el, exempelvis belysning, kylskåp och värmepumpar till nyare modeller. Nyare modeller har ofta ny teknik som är mer energieffektiv och som därför både sparar energi och har en mindre klimatpåverkan. Ibland kan det dock vara mer miljövänligt och energieffektivt att ta hand om det man redan har och i stället spara energi på andra sätt.

Slösa mindre energi - exempel

Rena energibesparingar: Till exempel att ta cykeln i stället för bilen, duscha lite kortare, att sänka temperaturen hemma, eller att stänga av apparater som TV eller dator när de inte används.

Ett annat exempel är att ha kyl och frys öppna så kort tid som möjligt. Varje gång kylskåpet öppnas strömmar varm luft in. Den varma luften måste sedan kylas och då går det åt energi. Om något ur frysen ska tillagas till middag är det smart att lägga det i kylen redan på morgonen. Då gör maten kylskåpet kallt medan den tinar och maten behöver inte tinas i mikron. Dubbelsmart! Det är också smart att låta varm mat svalna innan den ställs in i kylen eller frysen.

Kläder och andra textilier kan tvättas i 30 eller 40 grader istället för 60 grader, då halveras energianvändningen i tvättmaskinen. De flesta textilier blir lika rena i 40 grader som 60 i grader och det sliter även mindre på textilierna.

Tänk smart: Ibland kan samma nytta nås med mindre energi bara genom att tänka smartare och anpassa sina aktiviteter – till exempel går det att spara energi genom att baka, när ugnen ändå är värms upp för matlagning. Och i duschen går det att stänga av varmvattnet när det är dags för tvål och schampo och på så sätt spara energi.  Tänk på att eftersom energianvändningen beror på hur länge något är igång kan en vattenkokare vara energismartare än en spisplatta, även om vattenkokaren har högre effekt.

Andra besparingar - exempel

Källsortera: Förutom att köpa färre saker och spara el och värme är det också energismart att källsortera sitt avfall. Sorterat skräp kan bli nya förpackningar eller andra produkter om och om igen, och på så vis minskar slöseriet med både råvaror och energi. Att göra en läskburk av återvunnet aluminium kräver till exempel bara en tiondel så mycket energi som att göra en burk av ny metallråvara. Och gamla mjölkkartonger kan bli som nya flera gånger om, vilket både sparar träd och är energismart.

Handla på second-hand: Ett annat sätt att spara energi är att köpa saker på second hand istället för att köpa nyproducerat. Det går åt mycket energi och andra resurser att producera exempelvis nya kläder, leksaker och möbler.

Minska matsvinnet: I ett genomsnittligt svenskt hushåll slängs nästan två kilo matavfall per person, varje vecka! Matsvinnet beror till en del på att vi handlar för mycket och att maten står och blir gammal i kylskåpet, men också på att vi slänger mat i onödan. Det är dessutom slöseri med pengar att köpa mat som går direkt i soptunnan.

Energianvändning i skolan

I Sveriges skolor används mycket energi. Nära två tredjedelar av den direkta energianvändningen i skolan går till uppvärmning av lokaler och vatten. Den resterande tredjedelen är el som framför allt används till belysning och fläktar, men också till datorer, kök och tvättutrustning. Utöver den direkta energianvändningen används energi även för tillverkning av den mat och de prylar som används i skolan.

Energianvändning i hemmet

I Sveriges bostäder används den största delen (ungefär 60 procent) av energin till uppvärmning, och resten till hushållsel och varmvatten i ungefär lika delar. Hushållselen används till bland annat belysning, kyl och frys samt hemelektronik. Enkla sätt att spara energi i hemmet är alltså att sänka temperaturen inomhus, ta kortare duschar och stänga av lampor och elektronik som inte används.

Utöver den energi som redovisas i statistiken för hushållen används energi indirekt  genom vår konsumtion av mat, kläder och prylar och resor. Det är energi som har använts någon annanstans för att vi ska få tillgång till dessa varor.

Energianvändning i samhället

I Sverige delas användningen av energi vanligen in i tre sektorer: transporter, industrier och bostäder. Transporterna använder framför allt fossila bränslen, till exempel olja, och orsakar därför stora växthusgasutsläpp. Industrin använder framför allt el och biobränslen men även fossila bränslen. I bostäder används energi till el och uppvärmning. Sveriges fjärrvärme kommer till stor del från avfall och biobränslen men också från fossila bränslen.  Fjärrvärme är vanligast i flerbostadshus med lägenheter. I många villor används också biobränslen som ved och pellets eller värmepumpar som hämtar värme från exempelvis marken eller luften.

I Sverige har vi också möjlighet att importera och exportera el till våra grannländer. Detta är en viktig pusselbit i energisystemet eftersom det bidrar till att balansera produktionen av el mot konsumtionen. El kan nämligen inte sparas hur som helst i dagens elnät utan måste i princip användas samtidigt som den produceras.

När vi har överskott kan vi sälja el till andra länder och när vi har underskott kan vi köpa. Ofta säljer vi mer el än vi köper, sett över hela året, vi har alltså ett nettoöverskott i Sverige.

Frågor - kommer du ihåg vad du har läst?

Diskussionsfrågor

 

Nyckelord: energismart, energi i skolan, el, värme, energieffektivisering, energibesparingar, spara energi.

Bli först att gilla!

Relaterat innehåll