Faktablad: Energianvändning

Energifallet

Faktablad: Energianvändning

Så används energi i samhället, hemma och i skolan.

Energi behövs överallt och är en förutsättning för att vi ska överleva.  Maten vi äter gör ju till exempel att vi kan gå och springa och hålla kroppstemperaturen uppe. När vi äter mat får vi i oss kemiskt bunden energi i form av kolhydrater, som omvandlas till energiformerna värme och rörelseenergi i kroppens celler.

Rörelseenergin kan vi exempelvis använda för att kliva upp på en stol, eller cykla upp för ett berg, och den omvandlas då till lägesenergi, som åter blir rörelseenergi när vi hoppar ner från stolen, eller rullar ned från berget igen.

Ibland sägs att vi får energi av att sova, men det är inte sant. Nog blir vi piggare, men eftersom energi inte kan skapas kan kroppen inte få mer energi utan att vi till exempel äter mat. Även växter behöver energi, men de behöver inte äta som vi människor. Istället kan de tillvarata energin i solens strålar genom fotosyntesen. För att överleva behöver de därför stå på en ljus plats.

Även för att transportera oss behövs energi. En segelbåt drivs av energin i vinden och drivmedel som bensin och etanol innehåller kemisk energi som gör att våra fordon kan röra sig. 

När man pratar om och mäter energianvändningen i samhället menar vi dock oftast energi i form av el och värme. Via vägguttagen förses vi från olika kraftverk med elektricitet som gör att apparater kan fungera och lampor kan lysa medan element ofta är fyllda med varmt vatten som avger värmeenergi till luften.

Energianvändning i samhället

Aldrig förr har vi människor använt så mycket el och värme som nu. Den globala energianvändningen stiger ständigt och väntas göra så under flera år framöver. Sverige är ett av de länder som använder mest energi per person i världen. Vår energianvändning skulle dessutom vara betydligt högre om vi även räknade in den energi som behövs för att tillverka alla de varor vi köper in från utlandet.

Under 1900-talet ökade energianvändningen kraftigt i Sverige, men den har nästan legat på samma nivå de senaste 20 åren. 

Varje år används i Sverige runt 400 terawattimmar (TWh) energi, vilket är samma som 400 miljarder kilowattimmar (kWh). Tillförseln av energi och bränslen till Sverige är dock högre, ungefär 600 TWh. Det beror på att vi har förluster i systemet och att viss energi används utanför landet.

Transporter, industri och bostäder

I Sverige delas användningen av energi vanligen in i tre sektorer: transporter, industrier och bostäder. Transporter använder framför allt fossila bränslen, till exempel olja, och orsakar därför stora växthusgasutsläpp. Industrin använder framför allt av el och biobränslen, men även fossila bränslen. I bostäder används oftast energi i form av el och fjärrvärme, från olika energikällor. Sveriges fjärrvärme kommer till stor del från avfall och biobränslen, men också från fossila bränslen. I många hushåll används också biobränslen, som ved och pellets, eller fossila bränslen, som olja för uppvärmning.

 

Elanvändning i samhället

I Sverige använder vi ungefär 140 TWh el varje år och den kommer mestadels från kärnkraft och vattenkraft, men även vindkraft och el från biobränsleeldade kraftvärmeverk bidrar.

I Sverige har vi också möjlighet att importera och exportera el till våra grannländer. Detta är en viktig pusselbit i energisystemet eftersom det bidrar till att balansera produktionen av el mot konsumtionen. El kan nämligen inte sparas hur som helst i dagens elnät utan måste i princip användas samtidigt som den produceras.

När vi har överskott kan vi då sälja el till andra länder och när vi har underskott kan vi köpa. Ofta säljer vi mer el än vi köper, sett över hela året, vi har alltså ett nettoöverskott i Sverige.

Energianvändning i hemmet

I Sveriges bostäder används den största delen (ungefär 60 procent) av energin till uppvärmning, och resten till hushållsel och varmvatten i lika delar.

Hushållselen används till bland annat belysning, kyl och frys samt hemelektronik. Enkla sätt att spara energi i hemmet är alltså att sänka temperaturen inomhus, ta kortare duschar och stänga av lampor och elektronik som inte används.

Utöver den energi som redovisas i statistiken för hushållen används energi indirekt genom vår konsumtion av mat, kläder och prylar och resor. Det är energi som har använts någon annan stans för att vi ska få tillgång till dessa varor.

Energi i skolan

I Sveriges skolor används väldigt mycket energi. Nära två tredjedelar av den direkta energianvändningen i skolan går till uppvärmning av lokaler och vatten. Den resterande tredjedelen är el som framför allt används till belysning och fläktar, men också till datorer, kök och tvättutrustning.

Enligt Energimyndigheten skulle skolornas energianvändning kunna sjunka med en femtedel genom att belysningen och fläktarna ses över. Utöver den direkta energianvändningen används energi även för tillverkning av den mat och de prylar som används i skolan. 

> Till alla Naturskyddsföreningen i skolans faktablad