Skydd på riktigt - rapportsläpp och överlämning av namnunderskrifter

Vår havskampanj "Under Ytan" har nått sitt mål i och med överlämnandet av över 11 000 av era namn till Isabella Lövin med budskapet att "skydd ska vara skydd på riktigt" för våra hav. Vi kommer nu hålla koll på att våra gemensamma krav tas väl om hand framöver och för att hjälpa regeringen i rätt riktning släpper vi även vår rapport "Skydd på riktigt" som visar vägen i frågan för haven.

Bilden från vänster: Johanna Källén Fox, projektledare Skyddat hav, Naturskyddsföreningen. Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen. Vågen med 11 000 namn. Isabella Lövin, Miljö- och klimatminister.

För att bromsa utvecklingen av förstörda ekosystem till havs och kollapsade fiskbestånd har forskare och beslutsfattare enats om att skapa marina skyddade områden. Syftet är att skapa oaser i havet där mänskliga aktiviteter är begränsade och där djur och växter kan återhämta sig. Det kan också göra livet i havet mer motståndskraftigt mot klimatförändringar. 

Rapporten "Skydd på riktigt" presenterar en övergripande kartläggning av det svenska marina områdesskyddet, samt av rådande lagstiftning vad gäller fiske i skyddade områden. Syftet med rapporten är att lyfta frågan om behovet av att fiske som sker i skyddade områden till havs (specifikt EU:s skyddsområden, Natura 2000) ska ha ett speciellt tillstånd – att så kallad tillståndsplikt under miljöbalken även ska gälla för fiske.

Världens länder har enats om målet att tio procent av världens kust- och havsområden ska skyddas till 2020. Sverige skyddar idag 13,8 procent av sina havsområden och tycks därför ha uppnått målet med god marginal. Men skyddet innebär inte ett verkligt skydd av haven. Över hälften av Sveriges skyddade hav är nämligen bara utmarkerade rutor på en karta, utan regler som förhindrar skadlig verksamhet.

Fiske, framför allt bottentrålning, är det största hotet mot känsliga arter och livsmiljöer i våra hav enligt Artdatabanken. Ändå tillåts fiske i nästan alla landets omkring 300 skyddade områden.

Naturskyddsföreningens kartläggning visar att:

  • Helt fiskefria områden står för mindre än en procent av Sveriges hav. Trots att det finns en enighet inom forskarvärlden att öka andelen skyddade områden fria från fiske eller annan skadlig verksamhet.
  • I 26 skyddade områden utspridda över Västerhavet, Östersjön och Bottniska viken har bottentrålning tillåtits och bedrivits i olika omfattning sedan 2013. Dessa områden står tillsammans för ungefär 66 procent av den totala skyddade havsarealen.
  • I 11 skyddade områden som ligger utanför trålgränsen i svenska hav tillåts även storskalig pelagisk trålning helt utan områdesspecifik reglering – något som strider mot Internationella naturvårdsunionens (IUCN) riktlinjer för skyddade områden.
  • Svensk och europeisk lagstiftning kräver ett speciellt tillstånd för att få bedriva verksamhet som kan komma att skada miljön i Natura 2000-områden. För att få tillstånd måste det göras en grundlig prövning enligt miljölagstiftningen. Men detta sker inte idag för fisket. Denna rapport redogör för varför detta strider mot både EU-rätten och svensk miljölagstiftning, samt lyfter exempel på hur en tillståndsprocess kan förenklas. 

Ett exempel på när tillståndsprövning förbisetts är Bratten, det största marina skyddade området i Skagerrak. I Bratten finns flera av våra allra känsliga livsmiljöer till havs och paradoxalt nog samtidigt ett av Sveriges mest trålade områden. Där lever djuphavslevande korall- och svampdjursarter, hajar och rockor som inte återfinns någon annanstans i svenska vatten. Trots det trålas området dagligen av svenska, danska och norska båtar efter räka och havskräfta.

Fiske behöver inte vara ett problem i skyddade områden. Men fisket måste vara skonsamt och ske med hållbara fiskemetoder som inte skadar känsliga livsmiljöer. Tillståndsprövning, eller likvärdig konsekvensbedömning, krävs för att kunna avgöra vilken typ av fiskemetoder som kan tillåtas.

Under de senaste åren har regeringen satsat mer pengar på marint områdesskydd. Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna har påbörjat ett arbete med att reglera fiske i skyddade områden. Det är välkommet. Men arbetet går för långsamt och resurserna är fortfarande för små.

För att säkerställa ett stärkt skydd i marina skyddade områden rekommenderar Naturskyddsföreningen att regering och ansvariga myndigheter ska:

1. Följa lagen. Se till att allt potentiellt skadligt fiske i marina Natura 2000-områden tillståndsprövas.

2. Införa ett generellt förbud mot både bottentrålning och storskalig pelagisk trålning i skyddade områden. Förbudet ska gälla i både befintliga och framtida områden.

3. Skapa ännu fler fiskefria områden. Forskning visar att fisken kan öka med 600 procent i områden som är fria från fiske.

4. Ge mer resurser till marint skydd. Idag finns stora kunskapsluckor om det marina skyddet fungerar och om rätt områden skyddas. Därför behövs långsiktig, tillräcklig och riktad finansiering.

Forskare pekar tydligt på att minst 30 procent av haven måste skyddas från skadlig verksamhet senast 2030 – en ambition som delas av både EU-parlamentet och FN. Sverige har skrivit under på att minst 30 procent av världshaven måste skyddas från skadlig verksamhet senast 2030. Då måste även våra havsområden på hemmaplan få ett verkligt skydd. Det är inte bara en förutsättning för välmående hav utan också för en levande fiskenäring.

Ladda ner rapporten: "Skydd på riktigt!"

Naturskyddsföreningens rapport om vikten av att följa lagen för att värna havens biologiska mångfald. Publicerad 2020-03-06.