6 sätt att bemöta en vegoskeptiker

Möts du av kritiska frågor när du snackar om köttets klimatpåverkan? Här hjälper vi dig med svaren på några av vegoskeptikerns vanligaste argument.

Din kompis: Nej tack. Jag väljer svenskt, det är det som är grejen.

Skillnaden i klimatpåverkan mellan svenskt och importerat är oftast liten, framförallt i jämförelse med skillnaden mellan kött och vego. Men det stämmer att Sverige har förhållandevis god djurhållning jämfört med andra länder.

Importerat kött innebär generellt sett att djuren vuxit upp med sämre djurvälfärd, mindre bete, mer antibiotika och att det används mer bekämpningsmedel till fodret än om djuret blivit uppfött i Sverige.

Tyvärr har kött en stor klimatpåverkan oavsett vilket land det kommer från. Om vi ska klara klimatmålen räcker det inte med att bara byta till svenskt och ekologiskt kött, vi måste också äta betydligt mindre kött och mer vego. Redan idag står vår köttkonsumtion för större klimatpåverkan än vad som är hållbart att släppa ut från alla sektorer. Det är alltså lika viktigt med både mindre och bättre kött, inte antingen eller.

Din kollega: Men vi behöver ju kött varje dag för att må bra?

Nej, det finns gott om proteinkällor från växtriket – nötter, bönor, linser och kikärter är alla fulla med både protein och andra nyttigheter. Bland annat Världscancerfonden, Livsmedelsverket och Jordbruksverket rekommenderar att vi minskar animaliekonsumtionen av hälsoskäl.

För både miljö och hälsa är det faktiskt smart att äta en till största delen vegetabilisk kost och om och när du äter kött välja ekologiskt eller svenskt naturbeteskött.

Din mamma: Vadå, om alla blir veganer. Hur ska vi då kunna behålla våra öppna landskap?

Nej, vi säger inte att alla ska bli vegetarianer. Men förra året slog vi köttrekord i Sverige, det betyder att vi äter mer kött än någonsin. Det betyder också att vi är långt ifrån en situation där alla äter vego.

Det är viktigt att kunna prata om två saker samtidigt. Vi menar så här. För att hålla oss inom planetens gränser måste vi dra ned rejält på konsumtionen av kött och mejeriprodukter. Och den köttproduktion som bidrar till miljönytta, som ett rikt växt och djurliv, ska finnas kvar.

Men idag är ungefär hälften av köttet som äts i Sverige importerat och kycklingar och grisar bidrar sällan till någon miljönytta. Det handlar med andra ord om en radikal minskning av dagens köttkonsumtion. Samtidigt som vi måste välja kött med större omsorg, det vill säga ekologiskt och svenskt naturbeteskött.

Din brorsa: Varför säger ni att man ändå ska välja kött med omsorg, trots att det påverkar klimatet så mycket?

Jo, för att betande djur är helt avgörande för att hålla landskapet öppet. Många växter, insekter, fjärilar, vilda bin och fåglar är beroende av öppna landskap och lever i ett samspel med varandra. Den biologiska mångfalden ger oss flera ekosystemtjänster vi inte klarar oss utan. Det handlar bland annat om produktion av mat, ren luft, matjordsbildning, och pollinering.

Läs mer om nyttan med betande djur här

Naturbetesmarker är också dåligt lämpade för annan livsmedelsproduktion än bete. Och om Sverige ska nå miljömålet om ett rikt odlingslandskap finns ett behov av att öka betandet på obrukade betesmarker. Det betyder inte att vi behöver fler betesdjur, utan att de djur vi har ska beta i större utsträckning, och på rätt ställe. Eftersom långt ifrån alla betesdjur betar på naturbetesmarker, betyder det att merparten av köttet inte alls bidrar till miljömålen.

Läs mer om riksdagens miljökvalitetsmål Ett rikt odlingslandskap

I kommentarsfältet: Men soja, då? Det bidrar ju till en massa regnskogsskövling om man äter tofu och andra vegetabiliska alternativ?

Människans hunger efter allt mer kött och mjölk har varit den huvudsakliga drivkraften bakom skövlingen av regnskog. Skogen har huggits ned för att ge plats åt köttdjur och intensiv odling av soja, som sedan blir foder till kor, gris och fågel i framför allt västvärlden, exempelvis Sverige. Skogsskövlingen har orsakat enorma utsläpp av växthusgaser, minskad kolinlagringsförmåga och inte minst utrotning av arter och förstörda ekosystem.

Sojaodlingen ger i sin tur stora problem med användning av extremt giftiga bekämpningsmedel och minskad biologisk mångfald. Huvuddelen av sojan som odlas används som foder och endast en mycket liten del används i livsmedel. Det är inte sojabönan i sig som är problemet utan den enorma efterfrågan på foder som kräver en intensiv odling.

Typ alla skeptiker: Nä, det här känns bara krångligt. Ekologiskt, svenskt, vegetariskt– hur ska man tänka egentligen när det gäller mat?

Lugn, vi hjälper dig! Vi har gjort en liten priolista:

1. Frossa i grönt – det är det viktigaste du kan göra för klimatet och miljön. Och då menar vi inte bara gurka och sallad. Tänk nötter, frön, rotsaker, svamp, bönor, linser, ärtor, tofu, sojaprodukter, groddar, gröna blad, färgglada grönsaker och en massa annat smaskens!

2. Byt till eko – så bidrar du till friskare vatten, gladare djur, mindre gifter och att fler fåglar och blommor trivs. Och i länder som Brasilien behöver inte människor förgiftas när de plockar dina bananer eller skördar dina kaffebönor.

3. Välj kött med omsorg – om och när du äter kött, tänk på att minska portionen och välja ekologiskt och svenskt naturbeteskött.

Bli medlem - Rädda klimatet!

Vi är över 200 000 medlemmar som står upp för en tuffare klimatpolitik.